Raukfältet på Asunden

Publicerad den av
39

Pjäserna är ett minne blott


I länken kan du se och läsa om vårt första besök på denna underbara plats. Den här gången utgår inlägget från när vi parkerar våra cyklar och tar oss ner till raukfältet.

Inledningsvis var det lite ”slirigt” att ta sig ner mot havet. Men bara en kort bit.

Vi befann alltså på ön Asunden utanför Slite på nordöstra Gotland. Ön är två km lång och som bredast en kilometer.

Både rörliga och orörliga djur.

Asundens egen Janusfigur med sina två ansikten.

En förnäm hund med nosen i vädret.

Vår utsikt från där vi satt och drack vårt kaffe och fikade.

Rauken döpte vi till ”Asundsgubben”.

Det finns drygt 25 raukar som är mer än två meter höga. Den högsta är nio meter hög.

Asunden är absolut ett av Gotlands vackraste raukområden, med en härlig utsikt mot vidderna, grannöarna och havet som jag aldrig kan se mig mätt på. Det är också alltid lika spännande och fantasieggande att hitta eller försöka hitta likheterna med levande människor och djur.

Likt fågeln drog vi iväg mot nya mål. På väg mot fastlandet funderade jag på om jag ville återvända hit varje år eller aldrig mer för att inte få det underbara första intrycket naggat i kanten. För det kunde inte bli bättre än…

Timjansnyltrot och Gotlandssolvända

Publicerad den av
20


Orobanche alba är det latinska namnet på den sällsynta Timjansnyltroten som…

… lever som en parasit på backtimjan (längst fram). Orsaken är att Timjansnyltroten saknar helt klorofyll.

Den fleråriga örten är en raritet som går att hitta på naturreservatet Ölbäcks hällmarker, som består av en torr kalkrik mark. Lättast tror vi det är, att först hitta backtimjan.

Den gula blomman lyser verkligen upp soliga mornar under juni och juli. Gotlandssolvändan finns i Sverige bara på Öland och Gotland. Annars förekommer den i södra och centrala Europa och på vissa platser i Asien.

Fotnot:
Imorgon ska du få följa med till ett mycket sevärt raukfält. Du kan komma precis som du är. 😉

Ölbäcks hällmarksområde

Publicerad den av
14


En del naturreservat ligger relativt nära vår bostad. Ölbäck med sin artrikedom och inslag av flera sällsyntheter, är ett av dem. Namnet Ölbäck kommer från Ölbäcks värdshus som förr låg i området. Här stannade resande bönder för att släcka törsten. Värdshusets grund ska finnas kvar. Men det var inte därför vi befann oss här…

… inte heller för att titta på kungsljus. Men kanske kunde kungsljusen leda oss rätt med sitt gula ”ljus”. 😉

Vi såg mycket vackert på hällmarkerna och plåtade en hel del. Blåeld tröttnar jag först på när den bleknat helt. Då är den inte min favorit längre. Jag läste i en bok att hällmarkens klädedräkt ändrade färg under årets månader. I april och maj har den en vit skrud. I juli byter den till blågul dräkt. För den besökare som är extra intresserad av olika sorters mossa och lavar måste Ölbäck vara ett eldorado. Bland lavar kan nämnas kalkkollav som bara finns på ett fåtal platser på Gotland. Den växer i sprickor och på lodytor.

Gul fetknopp (finns tre olika arter här) umgicks med en ängsalvia. Men vi var på jakt efter en helt annan sorts umgänge. Där det handlade mer om liv eller död för att hårdra det hela.

De här fotona ville också vara med i bloggen. Redan nu längtar jag till ett macro som vi ska beställa till kameran, som vi köpt tillbaka. Cirkeln är därmed sluten. Kameran som jag använde de sista åren till förra bloggens bilder har därmed flyttat tillbaka till Gotland. Vi har ingen lust att plocka på och av objektiv hela tiden. Istället öppnas nya möjligheter med två kameror och två fotografer – ständigt på bettet 2021. Klick klick. ”Nu byter vi kamera.”

Äntligen kunde en nätfjäril ”sitta vackert”. Jag hade ingen som helst aning om att den förstod halländska. 🙂
När vi var nästan tillbaka vid bilen lyckades vi äntligen hitta… nu kom jag på att detta inlägg ligger i kategorierna Utanför ringmuren i Visby och Naturreservat. Då det är det osmart att lägga in bilder och text om något som borde få vara ensamt i kategorin Nästan bara på Gotland. Därför får det bli ett eget inlägg imorgon. Kan du gissa vilken raritet och parasit som vi till slut hittade?

 

44. Sanda kyrka

Publicerad den av
14

Inget landskap i Sverige har så många medeltida kyrkor som Gotland, 92 stycken och dessutom 3 ödekyrkor. Vår plan är att åka runt till dem alla och med kamerans och fantasins hjälp förflytta oss många hundra år tillbaka i tiden. Säkrast är att besöka kyrkorna den 15 maj till 15 september för då är de öppna dagtid.
Vilken fantastisk kulturskatt. Tack ”snälla” Valdemar Atterdag för att du inte gav dig på dem också, som du gjorde med alla, utom S:ta Maria, i Visby. 😉

Enligt konstprofessorn Johnny Roosval ska Sanda kyrka vara Sveriges äldsta stenkyrka, byggd med stenar från en tidigare kyrka som invigdes 1058.

Någonstans mellan 1291 och 1304 invigdes kyrkan av biskop Lars i Linköping.

Äldst är tornet, (mitten av 1200-talet) därefter långhuset (omkring 1300) och yngst är koret och sakristian, som är från mitten av 1300-talet.

Kyrkan är rikt smyckad både på väggar och tak.

Triumfkrucifixet från 1200-talet har den stora ringen som var utmärkande för den tiden.

Predikstolen från 1600-talet med målningar från 1700-talet.

Det äldsta bevarade föremålet är dopfunten från 1100-talet, som utfördes av Magister Byzantios.

1664 är altartavlan med Nattvarden daterad. Det rör sig tydligen om ett sandstensarbete från Burgsvikstrakten.

Tänkvärda ord:
”Det är något bortom bergen,
bortom blommorna och sången,
det är något bakom stjärnor,
bakom heta hjärtat mitt.”
Dan Andersson

Hammars fiskeläge

Publicerad den av
24


Det är svårt att inte gå ner i varv när man parkerar vid Hammars fiskeläge i Norrlanda socken.

Vi tror det är denna bod som ägs av Stiftelsen Norrlanda Fornstuga.

För inte allt för länge sedan var fiske vid ett fiskeläge en ren överlevnadsfråga. Denna sommar skiljer sig då och nu mindre än annars. För rekreation börjar bli allt viktigare för oss små människor. Inte sant?

Ett par båtar och en inbjudande brygga. En stund senare kom det en man gående från någonstans och gled ner i vattnet från bryggan.

Det är inte långt mellan olika slags smultronställen på östra kusten. Juveler som vi betar av ett efter ett.

Rosornas ö; del 2

Publicerad den av
34

Gotland har många smeknamn. Ett av dem är ”Rosornas ö”. Detta inlägg innehåller rosor från kullerstensgatorna innanför murens landsida. Korten togs en morgon i augusti. Visst är rosor vackra. Min personliga favorit bland alla rosor är Ingrid Bergman, för sin underbara doft och alla härliga, speciella minnen jag har av rosen. Vilken är din favorit-ros? Eller har du ingen?

Epipactis atrorubens – Purpurknipprot

Publicerad den av
12

Alla orkidéer är fridlysta sedan 1992. Gotland är det landskap i Sverige som har flest arter. Tre arter finns enbart på ön; Kärrnycklar, Alpnycklar och Stor Skogslilja. Vi tänkte försöka att hitta så många arter som möjligt. Vi har redan insett att det inte kommer att bli lätt…

Det är inte så märkligt att arten har två namn. Det moderna efter de purpurröda blommorna och det gamla Vaniljknipprot efter blommornas doft. Dumt nog glömde vi dofta. Ännu dummare vore om jag började dofta på bokbilden och fick för mig att den doftade van… 😊

Det dröjde innan vi hittade den första. Sedan upptäckte vi flera stycken i närheten.

Purpurknipprot är sällsynt på de flesta platser i Sverige, men vanlig på Gotland vid t.ex. Stenkusten på nordvästra ön. Märkligt nog saknas arten nästan helt på södra Gotland.

Den blommar i juli och augusti.

Växten kan korsa sig både med Kal knipprot och Kärrknipprot.

 

Utse årets dörr/port – 2020

Publicerad den av
45

Nio dörrar/portar tog sig till final i ”Ten Doors”. Nu ska det avgöras. Det är du som bestämmer vilken som ska vinna. 

Precis som förra året med ”Årets fik” har du 100 poäng till ditt förfogande. Du får lämna högst 25 poäng till samma dörr. Jag tänker inleda tävlingen. Under bilden finns de nio kandidaterna och aktuell tabell. Svara med bokstav och poäng. Den 30 september stänger jag tävlingen.

Denna dörr blev vinnare. Stort GRATTIS till ägarna.  ❤
(Sluttabell finns längst ner i inlägget)

Här är de nio finalisterna:
A.

B.

C.

D.

E.

F.

G.

H.

I.

Sluttabell: 200930
Dörr A. 255 p. (4)
Dörr B. 271 p. (2) ❤ ❤
Dörr C. 112 p. (8)
Dörr D. 177 p. (7)
Dörr E. 185 p. (6)
Dörr F.  258 p. (3) ❤
Dörr G. 222 p. (5)
Dörr H. 101 p. (9)
Dörr I.   359 p. (1) ❤ ❤ ❤

Solnedgång i Fridhem

Publicerad den av
34


Tillsammans med en dotter bestämde vi oss för att njuta av en solnedgång. Vi valde mellan Högklint och Fridhem.

På klinten står åskådare på första parkett.
Vi noterade att solen låg i bra läge för båda platserna och valde denna kväll att köra höger mot Fridhems parkering.

På stenstranden satt ett par och njöt från ett annat perspektiv.

Åt andra hållet var det full aktivitet och trångt på ”klintväggen”. Du missar väl inte alla fåglar?

Länge sedan jag tog ett kvällsbad när ”himmelslampan” går ner.

Nu var det inte lång tid kvar.

Jag sökte mig längre norr ut för jag hade för mig att…

… mitt minne hade rätt och vi hade tur, att där inte redan var en människoflock. 😉 En stund senare kom ett sällskap som kanske blev besvikna över att favoritplatsen var upptagen.

De sista sekunderna där jag stämningsfullt tog in allt fint. Livet kändes både enkelt och vackert. ❤

”Efterklangen”. Då färgpaletten på himlen kan skifta i olika färger och åstadkomma olika ljussken. Ingen solnedgång är lik en annan. Så har jag alltid sett det. Vet också att färgerna har med luftfuktigheten att göra. Har du någon favoritplats som du gärna återkommer till för att se en magisk solnedgång?

 

Sista färden

Publicerad den av
8


Till slut kom den. Sista gången som cyklarna fick följa med på bilen 2020. Det har varit ett mycket trevligt tillskott under året. Den här tidiga morgonen hamnade vi dock i dimma och dålig sikt en bit nedanför Visby. Jag satte på ”dimljuset” och sänkte farten. När vi nådde den stora parkeringen vid Tofta Strand lättade dimman.
Här har vi trampat iväg en bit söderut på cykelvägen.

Andra sover fortfarande utomhus.

Vi vek av och parerade mellan stenarna på ”stigvägen” och hittade ett bord med bänk. Tur vi hade med sittdynor. Annars hade daggen trängt igenom.
Varför smakar det alltid bättre med utomhusfrukost?

Försiktigt rörde vi oss fram emot fåglarna för att inte störa dem för mycket.

Det tycks har blivit en gimmick på sista tiden, att våra skuggor är med på sitt personliga sätt.

Olika nyanser av blått.

Kombinationen denna säsong av bil, cyklar och traskande har öppnat upp till så många naturupplevelser och möjligheter. Här var det ett parti som var trångt och vått. Men vi ville så gärna se vad som fanns runt udden.

Björnbär kräver något sötningsmedel till, oavsett mognad.

På Tofta Strand, som vissa dagar haft enormt många tusen besökare, såg vi endast en kvinna som tog sig ett uppfriskande bad. Solveig nöjde sig med att vada i vattnet medan hennes man …
Ett visst vemod landade när vi lyfte upp cyklarna på hållaren. Det dystra försvann när vi upptäckte ett nytt vackert ställe en stund senare. Dit kommer vi att återvända tre gånger till av ett speciellt skäl. 😉 Vi avslutade denna utflyktsresa med att fika högt upp på ett berg med havsutsikt och sedan gå ner till en grotta. Mer om det en annan gång och cykla har vi definitivt inte slutat med. Solveig cyklar varje arbetsdag och just nu i början på september cyklar jag två pass om dagen. Dessutom är jag alltid lite ute och cyklar i livet. 😉