Etikettarkiv: Johnny Roosval

Dopfuntar av Stenmästaren Sigraf

Publicerad den av
8

Det har konstaterats att ett sextiotal landskyrkor på Gotland har medeltida dopfuntar. Antingen hela eller åtminstone med en cuppa bevarad. I övriga medeltidskyrkor är dopfuntarna från 1600- eller 1700-talen.
Den berömda forskaren Johnny Roosval (1879-1965), som för mig är förknippad med vackra Muramaris, en halvmil norr om Visby, har indelat de gotländska verkstäderna/mästarna i följande sju grupper (Övriga arton medeltida dopfuntar har okända verkstäder).
Byzantios (13 kyrkor),
Hegwald (11 st),
Majestatis (6 st),
Sigraf (6 st),
Semi-Byzantios (4 st),
Barlingebomästaren (1 st) och
Calcarius (1 st)

Det gedigna arbetet med dopfunten i Grötlingbo bedöms att vara ett av mästarens främsta verk. Sigraf som var lärjunge till Byzantios blev känd genom en runinskrift på en dopfunt, som går att se/läsa i Aakikeby kyrka på Bornholm. Dopfunten ska vi definitivt ta oss en titt på nästa gång som vi ”simmar” över till ön. Är vi lata så får det bli med snabbfärja. 😉

Bro kyrka och dopfunt.
Sigrafs dopfuntar är runda med släta undersidor. Favoritmotiv tycks ha varit ”De tre vise männen.”

Eke kyrka och dopfunt.
Sigrafs dopfuntar finns i flera av Sveriges landskap och även ner till norra Tyskland.

Dopfuntarna i Lau, Othem och Silte kyrka är tyvärr svårt vittrade.

Fotnot:
Faktatext är tagen från boken GOTLANDS LANDSKYRKOR av Kristina Berglund och från flera andra artiklar/reportage om ämnet Stenmästare och dopfuntar. Om det finns någon bloggbesökare som undrar när Sigraf var verksam blir svaret det här. Troligtvis var det någonstans mellan 1170 och 1215.

Majestatis dopfuntar

Publicerad den av
12

Det har konstaterats att ett sextiotal landskyrkor på Gotland har medeltida dopfuntar. Antingen hela eller åtminstone med en cuppa bevarad. I övriga medeltidskyrkor är dopfuntarna från 1600- eller 1700-talen.
Den berömda forskaren Johnny Roosval (1879-1965), som för mig är förknippad med vackra Muramaris, en halvmil norr om Visby, har indelat de gotländska verkstäderna/mästarna i följande sju grupper (Övriga arton medeltida dopfuntar har okända verkstäder).
Byzantios (13 kyrkor), Hegwald (11 st), Majestatis (6 st), Sigraf (6 st),
Semi-Byzantios (4 st), Barlingebomästaren (1 st) och Calcarius (1 st).

Dopfunten i Ekeby kyrka.

Dopfunten i Gerum kyrka ska vara en av de bäst bevarade medeltida dopfuntarna.

Lokrume kyrka och dess dopfunt.

Majestatis var verksam både på Gotland och i Skåne och kallas så på grund av sin förkärlek till motivet ”Kristus i majestät”. Hans dopfuntar har runda cuppor. Ofta skildras scener ur Kristi barndomshistoria. Hans mest kända dopfunt i Skåne bär namnet Trydefunten.

Tingstäde kyrka och dopfunt.

Dopfunten i Vall kyrka.

Dopfunten i Väskinde kyrka är gjord på slutet av 1100-talet. När det gäller färgen rör det sig om en 1700-talsmålning. Bildhistorien berättar om Jesus födelse, samt frambärandet i templet.

Hegwalds dopfuntar

Publicerad den av
8

Det har konstaterats att ett sextiotal landskyrkor på Gotland har medeltida dopfuntar. Antingen hela eller åtminstone med en cuppa bevarad. I övriga medeltidskyrkor är dopfuntarna från 1600- eller 1700-talen. Den berömda forskaren Johnny Roosval (1879-1965), som för mig är förknippad med vackra Muramaris, en halvmil norr om Visby, har indelat de gotländska verkstäderna/mästarna i följande sju grupper:
(Övriga arton medeltida dopfuntar har okända verkstäder.)
Byzantios (13 kyrkor), Hegwald (11 st), Majestatis (6 st), Sigraf (6 st),
Semi-Byzantios (4 st), Barlingebomästaren (1 st) och Calcarius (1 st).

Viklau dopfunt. Den enda bland de elva dopfunterna från denna verkstad som är åttkantig. Övriga är runda.

Dopfunten i Etelhem var Johnny Roosvals favorit. Han beskrev dopfunten som ett enastående mästararbete.

Ganthem dopfunt

När dopfunt

Stånga dopfunt

Vänge dopfunt.
Dessa fyra + Etelhems dopfunt (längst upp) bär enligt Johnny Roosval mästarens prägel.

Endre dopfunt

Halla dopfunt

Lojsta dopfunt

Sjonhem dopfunt

När det gäller övriga kan Roosval tänka sig att de är tillverkade på verkstaden EFTER mästarens död.
Gemensamt för alla 11 dopfuntarna från Hegwald är djävulens ständiga närvaro och skrämmande hot. Ett hot om att snabbt se till att barnen döps, innan det är försent.

Kuriosa:
Vänge ska vara Hegwalds märkligaste verk.
Halla, Stånga och Vänge är mycket välbevarade. Medan dopfuntarna i Sjonhem, Rone, Lojsta och Endre är kraftigt vittrade. När det gäller dopfunten i Rone förvaras cuppan i Statens Historiska Museum. (Därför bara tio bilder från vår kamera)
Stånga dopfunt skiljer sig från övriga. Här är ett av de fyra odjurshuvudena ersatt av ett människohuvud. Synd vi inte kände till det när vi var där och fotade. Antagligen var det inte ”estetiskt” snyggt när vi stod vid den vinkeln.

Fotnot:
Faktatext är tagen från boken GOTLANDS LANDSKYRKOR av Kristina Berglund och GOTLANDS KYRKOR av Erland Lagerlöf och Gunnar Swahnström.

Byzantios dopfuntar

Publicerad den av
8

Det har konstaterats att ett sextiotal landskyrkor på Gotland har medeltida dopfuntar. Antingen hela eller åtminstone med en cuppa bevarad. I övriga medeltidskyrkor är dopfuntarna från 1600- eller 1700-talen.
Den berömda forskaren Johnny Roosval (1879-1965), som för mig är förknippad med vackra Muramaris, en halvmil norr om Visby, har indelat de gotländska verkstäderna/mästarna i följande sju grupper: (Övriga arton medeltida dopfuntar har okända verkstäder.)
Byzantios (13 kyrkor)
Majestatis (6 st)
Hegwald (11 st)
Semi-Byzantios (4 st)
Sigraf (6 st)
Barlingebomästaren (1 st)
Calcarius (1 st).

Atlingbo kyrka har en niokantig dopfunt från verkstaden Byzantios. Övriga tolv i dagens blogginlägg är åttkantiga.
Under medeltiden var altare och dopfuntar kyrkornas viktigaste inventarier. Vid denna tid stod alltid dopfunten vid den västra delen av långhuset, nära huvudingången.
Under 1100-talet höggs dopfuntarna av sandsten. Under nästa århundrade var det kalksten som gällde i verkstäderna.

Dopfunten i Hejde kyrka.

De två dopfuntarna tidigare och denna i Vamlingbo är de tre bäst bevarade dopfuntarna från Byzantios verkstad. De övriga tio från denna verkstad kommer nedanför.

Eskelhem

Garde

Guldrupe

Hogrän

Källunge

Mästerby

Sanda

Träkumla

Väte

Endast cuppan i Öja kyrka ingår bland de tretton.

Många dopfuntar gick till export. Landskap som kan nämnas är Östergötland, Skåne och Uppland. Från Danmark, Norge och norra Tyskland kom också beställningar. Du som följt gotlanduppochner vet att Danmark ”ägde” Gotland vid olika tidpunkter. Ibland till och med väldigt länge under denna aktuella ”dopfuntarstillverkningstid”
Kuriosa:
Det ska nämnas att flera av dopfuntarna är kraftigt vittrade. En orsak är att de stått utomhus i längre perioder.
Mina bruna ögon noterade även att Byzantios en tid verkade vid Lunds domkyrka.
Fotnot:
Faktatext är tagen mestadels från boken GOTLANDS LANDSKYRKOR av Kristina Berglund.

96. Etelhem kyrka

Publicerad den av
9

Inget landskap i Sverige har så många medeltida kyrkor som Gotland, 92 stycken och dessutom 3 ödekyrkor. Vår plan är att åka runt till dem alla och med kamerans och fantasins hjälp förflytta oss många hundra år tillbaka i tiden. Säkrast är att besöka kyrkorna den 15 maj till 15 september för då är de öppna dagtid.
Vilken fantastisk kulturskatt. Tack ”snälla” Valdemar Atterdag för att du inte gav dig på dem också, som du gjorde med alla, utom S:ta Maria, i Visby. 😉
Ps. sista gången som jag kopierar denna fasta text, som synligt hängt med sedan sjätte januari 2019. Först ut var Follingbo kyrka.

Tornet är äldst. Det uppfördes i början av 1200-talet. Koret och det tvåskeppiga långhuset kom till omkring 1300.
Undra om det är abonnemang på sittplatserna? Längst upp är säkert dyrast. 😉

På den inmurade skulpturen ser du ett lejon vars tassar ligger på en människofigur. Lejon var en symbol för kraft och ett vanligt motiv i den romanska stenskulpturen.

Kyrkan var låst förra gången som vi åkte förbi Etelhem. Denna gång hade vi bestämt tid med kantorn som kom och öppnade för oss.
Vi kände att det var en speciell känsla, att vi denna septembereftermiddag (2022) skulle avsluta ett spännande, intressant och på gränsen till högtidligt projekt, som gett oss så mycket tillbaka. Hoppas intresserade medmänniskor runt om i världen även i framtiden hittar hit till bloggkategorin ”Medeltida kyrkor på Gotland”. ❤

Triumfkrucifixet med ringkors med de fyra evangelistsymbolerna avbildade på korsändarna är från 1300-talets slut.

Predikstolen är daterad 1648 och är sannolikt ett verk av Visbysnickaren Jochim Sterling.

Altaruppsatsen av sandsten tillverkades i Burgsvik 1690.
I korfönstret finns det några glasmålningar kvar från slutet av 1200-talet.

Dopfunten från 1100-talet, av Hegwald, är berömd i gotländsk skulpturhistoria. Den har bland annat lyfts fram av experten och konsthistoriken Johnny Roosval (1879-1965) som ett enastående mästerverk.

Kyrkans väggar är prydda med kalkmålningar från två perioder. 1300-talets början och 1400-talets mitt.

Tänkvärda ord:
” Du är inte bara ansvarig för det du säger,
utan även för det du inte säger.”
Martin Luther King

60. Ganthem kyrka

Publicerad den av
13

Inget landskap i Sverige har så många medeltida kyrkor som Gotland, 92 stycken och dessutom 3 ödekyrkor. Vår plan är att åka runt till dem alla och med kamerans och fantasins hjälp förflytta oss många hundra år tillbaka i tiden. Säkrast är att besöka kyrkorna den 15 maj till 15 september för då är de öppna dagtid.
Vilken fantastisk kulturskatt. Tack ”snälla” Valdemar Atterdag för att du inte gav dig på dem också, som du gjorde med alla, utom S:ta Maria, i Visby. 😉

Ganthem kyrka har förutom fönsterupptagningarna en romansk karaktär. Kyrkan är en av Gotlands 17 absidkyrkor. Äldsta partiet är absidkoret från senare delen av 1100-talet.

Kalkstensplattan vid södra portalen, med en relief inmurad. Möjligtvis är det pilgrimernas apostel Jakob den äldre som håller en stav med båda händerna. En modern åsikt är att det rör sig om en byggmästare med en måttstock.

Ett relativt högt och väl upplyst långhus med fyra valv.

De välbevarade väggmålningarna från 1400-talet av Passionsmästaren, dominerar långhusets väggar.

Ett romanskt triumfkrucifix från 1200-talet.

Dopfunten från 1100-talet tillskrivs stenmästaren ”Hegvald”.

Predikstolen tillverkades 1655.

Pengar styrde när det gällde kyrkans retabel från 1300-talet. För det du ser är en kopia från 1901. Året innan såldes det äkta till Statens Historiska Museum i storstaden Stockholm.
Johnny Roosval antog att den höggotiska tavlan importerats från Lübeck till Gotland omkring 1340.

Den understa målningen visar ”tjuvmjölkerskan”.

Jag har för mig att det var ett tag sedan en portöppning var med på slutet, som näst sista bilden tror jag däremot är ”gotlanduppochnerpremiär”.

Byggplanerna förändrades under arbetets gång. Därför blev både torn och långhus betydligt högre än vad som avsetts från början. Därför har Ganthem kyrka en brant siluett från tornspets till kor.

Tänkvärda ord:
”En trogen vän är ett omätligt värde,
en tillgång som inte kan vägas på våg”
Jesus Syraks vishet

44. Sanda kyrka

Publicerad den av
14

Inget landskap i Sverige har så många medeltida kyrkor som Gotland, 92 stycken och dessutom 3 ödekyrkor. Vår plan är att åka runt till dem alla och med kamerans och fantasins hjälp förflytta oss många hundra år tillbaka i tiden. Säkrast är att besöka kyrkorna den 15 maj till 15 september för då är de öppna dagtid.
Vilken fantastisk kulturskatt. Tack ”snälla” Valdemar Atterdag för att du inte gav dig på dem också, som du gjorde med alla, utom S:ta Maria, i Visby. 😉

Enligt konstprofessorn Johnny Roosval ska Sanda kyrka vara Sveriges äldsta stenkyrka, byggd med stenar från en tidigare kyrka som invigdes 1058.

Någonstans mellan 1291 och 1304 invigdes kyrkan av biskop Lars i Linköping.

Äldst är tornet, (mitten av 1200-talet) därefter långhuset (omkring 1300) och yngst är koret och sakristian, som är från mitten av 1300-talet.

Kyrkan är rikt smyckad både på väggar och tak.

Triumfkrucifixet från 1200-talet har den stora ringen som var utmärkande för den tiden.

Predikstolen från 1600-talet med målningar från 1700-talet.

Det äldsta bevarade föremålet är dopfunten från 1100-talet, som utfördes av Magister Byzantios.

1664 är altartavlan med Nattvarden daterad. Det rör sig tydligen om ett sandstensarbete från Burgsvikstrakten.

Tänkvärda ord:
”Det är något bortom bergen,
bortom blommorna och sången,
det är något bakom stjärnor,
bakom heta hjärtat mitt.”
Dan Andersson

Villa Muramaris – ”härden vid havet”

Publicerad den av
24


En halvmil norr om Visby blinkade vi vänster och parkerade en bit från grinden. Vad synd att vi inte besökte konstnärshemmet, när vi var här 2009 på semester och bodde i närheten. Inte kunde vi ana att det skulle inträffa en våldsam brand i januari 2013 och den berömda villan skulle bli totalförstörd. 😦

Paret Roosval köpte marken 1915. Johnny var Sveriges första professor i konsthistoria och hans fru Ellen, som var född von Hallwyl, var allkonstnär. Hon var konstnär, målare, skulptris och musiker.

Paret var mycket medvetna om sin tids konstnärliga strömningar. Därför fixade de själva de första skisserna om hur de ville ha byggnaderna på tomten. Idén var att allt skulle smälta ihop och samspela med natur och hav. Mycket av tankarna kom från en villa på Capri som hette Villa San Michele.

På denna stentrappa kunde de ta sig ner till havet för ett dopp. Andra dagar kunde de sitta på bänken och njuta av havet. ❤

Ett par av skulpturerna som klarade sig från lågorna. I barockträdgården fanns förutom konstverk, en fontän av Sigrid Fridman, flera växthus, lusthus, tehus, tennisbana och golfbana. Den kända konstnären Nils von Dardel gjorde planritningen till trädgården, som döptes till Lustgården.

Jag skulle gissa att detta var en av ateljéerna. Annars fanns det även bastu och musikrum på ägorna.

Den här inbjudande bänken såg jag en liten bit in från grusbacken. Där kunde jag tänkt mig något att dricka innan backen skulle besegras. Ena sidan ser en aning osäker ut. 😉

Några årtal som avslutning:
35 år bodde paret Roosval i Murammaris.
Johnny dog 1965. Efter hans död ”sommarbodde” hans andra fru Agneta i den Italiens inspirerande villan fram till mitten av 80-talet.
Länsstyrelsen på Gotland utsåg 1987 huset till ett byggnadsminne.
Sedan 1995 ägs anläggningen av den gotländska familjen Amér.
Mycket har – under de år som gått sedan vinterdagen 2013 – gjorts för att återskapa det mesta av det som brandhärjades. En del detaljer har varit riktigt tidskrävande. Det ska bli spännande att se om allmänheten åter bjuds in för visningar.
Fotnot: Rättegången kan du som är extra nyfiken googla om. Jag känner inte till något extra. 😉