Teglkås fiskeläge

Jag skulle kunna tänka mig att sitta på stenen och dingla med benen och samtidigt njuta av en magisk solnedgång. ❤

Jag såg med mina fantasi-ögon att paret saktade ner på stegen för att komma under fyrtiogränsen. 😉

Hamnen byggdes år 1850 och har därefter utökats flera gånger. I början av 1900-talet fanns här omkring 20 stycken bofasta fiskare. Mest fiskade de efter sill och torsk.

Jag läser i VisitDenmark texten att hamnen kan nås vid bra väder och dagsljus. Man ska vara medveten om stora klippor norr om inloppet.
Den nya bryggan i yttre hamnen lugnar dock vågorna i hamnen. Både lokalbefolkningen och besökare använder denna brygga som en badbrygga.

Fotnot:
Noterade att vår gemensamma blogg nådde 700 000 visningar för någon natt sedan. Genast blev jag nyfiken på aktuell fördelning när det gäller Gotland och Bornholm. Jag tror att det förstnämnda har kvar en rejäl ledning om jag skulle gissa vilt. Men samtidigt borde det sistnämnda sakta men säkert närma sig storebror.

Genom byn Teglkås

Från härliga Helligpeder hamn är det enbart en kilometer till nästa by. Det är svårt att titta sig mätt på idyllen, havet och de mäktiga stigningarna bakom de tilltalande husen i byn Teglkås.

Omkring år 1700 kallades den lilla byn för Tegl Kaas. I mitten av artonhundratalet gick byn under de två namnen Kaas Fiskerleje/Kaas fiskeby.

Det känns mäktigt när jag läser att det ska vara hela åttio meter sluttning bakom husen. Perfekt vindskydd när det blåser rejält från det hållet.

Du har säkert noterat att det även i denna by finns kvar minnen från två rökerier, som var i bruk från omkring årtalet nittonhundra och fram till sextiotalet.

Det är en mycket njutbar sträcka från man blinkar av från väg 159 och rullar nerför den slingrande Teglkåsvej och vidare längs kustremsan.
Solveig upptäckte en intressant sak…

…här gick det tydligen att hyra. Vi gick aldrig uppför trappan och läste vidare information. Men nu när jag sitter här och pausar efter en runda upp till vår vind blev jag med ens mega intresserad. Det mesta går att goooogla. 😉

Helligpeder Havn

På nordkusten ligger denna mysiga naturhamn som sett ut såhär i många år. Själva hamnen anlades 1870 och var en plats för yrkesfiskare. Men lågvatten var ett stort problem. På femtiotalet var det ibland omöjligt att lägga till för de sex fiskebåtar som hade denna hamn som bas. Var det riktig rejäl ebb var de tvungna att ta sig vidare till Hemse.

I den lilla hamnen finns det plats för upp till tjugo båtar. Hamnen drivs av en förening som uteslutande består av frivilliga. Hatten av för de som bidrar till att bevara en del av Bornholms kulturhistoria. 😀

Jag har noterat på några olika ställen att denna hamn är en utmärkt plats för att njuta av en mysig solnedgång. ❤
Vid denna resa hade vi betydligt närmare till den möjligheten från vår lägenhet. Men en annan gång så…

Lyfte våra blickar

Vi är fortfarande kvar i Vang. Zoomar in med systemkameran och lyfter blicken både upp och åt sidan.

Galleri Vang kommer troligen att få besök av bornholmuppochner någon gång, när där är öppet. Strategiskt bra ställe vid högsäsong.

Ganska dramatisk sluttning ner mot havet och däruppifrån utmärkt utsikt mot havet under orostider.

Hur många fast boende personer bor i byn tro? Det senaste var en rätt gammal uppgift om att det hade ökat från 32 till 39.

En sista titt innan vi gick iväg en bit norr ut. Då handlade det även om att inte glömma bort att sänka blicken…

Vang havn

Vi befinner oss nere vid hamnen i vackra Vang. Stenkonsten i förra inlägget ser du på andra ”sidan vattnet”.

Ursprungligen var detta ett fiskeläge. Det var även till inte för så jättelänge sedan en utskeppningshamn för granit, som bröts i Ringebakkerne. Tyvärr var det alltför stora svårigheter att lägga till här vid hårt väder.

Det finns tre bassänger i Vang hamn. De tar gärna emot gästande seglare. Svanar behöver inte betala något extra.

Vi var här i september. Under högsäsong gissar jag på att det är ganska trångt i denna lilla pittoreska by. De gör reklam för fantastiska matmöjligheter. Härifrån utgår natursköna vandringar åt olika håll. Om det regnat rejält i några dagar finns det något att se vid Danmarks högsta vattenfall som ligger ganska nära. Annars kan det vara nästan helt torrlagt vid Pissebaeken.

Ett stenhårt minnesmärke

Nere vid hamnen i Vang finns ett minnesmärke. Detta är gjort för att hedra alla stenarbetare, som under väldigt många decennier slet ut sina kroppar i stenbrotten runt omkring Vang.

I över sjuttio år höll de på. En del av dem var svenskar. Flera av dem fortsatte att bo på Bornholm.

Här ser jag en ensam hög stövel och ett piano. Vad ser du?

Här finns en möjlighet för dig att bättra på danskan.

Jag uppskattar en sådan här hyllning. En stunds tid för eftertanke. En avstickare från kustvägen, ner mot Vang fiskeläge, kan vi rekommendera. Fler inlägg kommer att visas upp och vi kommer själva att återvända till Vang av olika trevliga skäl.

Fem smukke huse i Arnager

1.

2.

3.

4.

5.

Information om fototävlingen:
Två frågor till dig besökare:
1. Vilket hus tror du är Solveigs favorit?
2. Vilket hus tror du är Bosses favorit?
OBS! Svara med våra namn och siffror.

De två namnen som i sluttabellen har flest rätt (först vid lika antal) vinner en Skrap-Kryss. Hur många akter det kommer att bli har vi i dagsläget ingen aning om. Tävlingen är öppen till facit är på plats.

Gyllene regel:
 När det gäller stæder (städer) visar vi upp ”Ti smukke huse”. De som har rätt då får 2 poäng. När det gäller byer blir det 1 poäng för varje rätt.

Facit: Solveigs favorithus är nummer                                             
Bosses favorithus är nummer 4

Aktuella tabeller efter åtta omgångar:
Solveigs favorit:
1. Eva-Lotta, 3p.
2. Anita L, 2 p.
3. Blomsterbönan, 2 p.
4. Hanna, 1 p.
5. Ingrid 1 p.
6. Thomas, 1 p.
7. Ditte, 1 p.
8. Znogge, 1 p.
9-22. Gunilla W, Eva R, Anita B, Anne B, Martin, Minton, Sussie, Ethel, Primrose, Ingela, Niffe, Lizzanpizzan, Gunnel och Stefan, 0 p.

Bosses favorit:
1. Znogge 6 p.
2. Anita L, 5 p.
3. Lizzanpizzan, 2 p.
4. Eva-Lotta, 1 p.
5. Hanna, 1 p.
6. Thomas, 1 p.
7. Anne B, 1 p.
8. Martin, 1 p.
9. Sussie, 1 p.
10. Ditte, 1 p.
11. Primrose, 1 p.
12. Eva R, 1 p.
13. Niffe, 1 p. 
14. Blomsterbönan, 1 p.
15. Stefan, 1 p.  
16-22. Ingrid, Anita B, Minton, Ethel,
Ingela, Gunilla W, Gunnel, 0 p.

Den där känslan…

En tidig orörd morgon. Det är något säreget att få uppleva en ny plats som direkt får en speciell hedersplats i hjärtat. ❤

Lilla Arnager med sina cirka 150 fasta boende växer rejält under högsäsong, av allt som hör till turistnäring.

Bornholmslinjen rör sig på sjön mot Ystad. Som tur är, är det några dagar kvar tills vi måste återvända hemåt. Arnager var den plats som vi återkom till flest gånger under denna resan. Den största orsaken var såklart att det var den närmaste byn från vårt boställe. Det var så läckert att rulla sakta nerför den branta vägriktningen. ”Den lilla blå” kände säkert samma sak. Vi hade verkligen tur som hittade en ledig p-plats varje gång. För våra ankomsttider skiftade från tidig morgon till sen kväll.

De röda bodarna

Vi är kvar i byn Boderne, som fått sitt namn efter de gamla röda skjulen som kallades för ”boder”.

Kraftiga inlandsvindar kommer inte åt de skyddade röda numera sommarstugorna.

Den där trappan ser väldigt lockande och spännande ut. Numera behöver inte Solveig ha mig i ett koppel. Hade jag däremot varit tolv år och haft med mig några äventyrliga kompisar… 😉

Som du noterat var vi inte ensamma i gemytliga hamnområdet. Jag noterar att långbordet är/var männens zon. Vilka var de fem samtalsämnen som dominerade? Nu ser jag ”det svarta klotet”, men minns ingen rökdoft.

Vi hade vänt tillbaka och nådde efter kurvan boderne 1. Bilden jag såg på igår var mer livlig och det stod fyra/fem trottoarpratare utanför det lilla mysiga caféet. Kanske är det många som tar en kopp rykande kaffe, aplekage/äppelkaka eller en soft ice efter ett dopp i havet.

Det tjocka vita strecket kan jag förstå är nödvändigt att ha som en riktlinje under högsäsongen.

Som sagt var. Det var lågsäsong. Men vi hade på ditresan noterat att det var öppet i vissa butiker…

Boderne havn

Längs sydkusten ligger denna väl skyddade lilla gemytliga privata hamn.

Vattendjupet är på endast en meter. Jag läser att gästande fritidsbåtar är hjärtligt välkomna.

Här var de tidiga. Redan på 1600-talet började, precis som på Gotland, bönderna att komplettera sina inkomster under lågsäsong med fiske. Deras redskap förvarades i röda små skjul. Dessa kallades för ”Boder”. Därav platsens namn.

En svettig historisk pusselbit till får du som även läser bloggtexterna: Förr körde fiskarfruarna fiskfångsten med skottkärra uppför kullarna till staden Åkyrkeby. En rejäl backe med en tungt lastad skottkärra. Hur orkade de? Fisken såldes i staden på en marknad. Hur långt tid tog det för dem att ta sig från hamnen till Åkyrkeby? Med bilen tar det ungefär en kvart.

I modern tid är Boderne kanske mer känd för sin vackra sandstrand. När vi var där, var det enligt almanackan höst. Byn är också känd för något helt annat… fast det berättar vi om i nästa vecka. 😉

”Den lilla blå” missade utsikten från hamnen. Vår bil var parkerad längre upp i backen.