Månadsarkiv: januari 2021

All vår början bliver svår…

Publicerad den av
27

Botaniska trädgården i Visby, även kallad ”Botan” är utnämnd, av oss, till en av Visbys vackraste och trevligaste platser. Återigen kommer vi att besöka ”Botan” en gång i månaden – den här gången med ett macro.

”All vår början bliver svår, bättre går det år från år” är en ramsa från Prinsens ABC-bok från 1883. Kom att tänka på den när jag skulle sätta rubrik till detta inlägg. För några veckor sedan fick jag ett nytt macro till kameran. En spännande utmaning väntar…

Nu gäller det att hålla koll på inställningar, avstånd… och så var det det där med att orka hålla kameran stilla, för den har blivit så tung med det nya objektivet på. Jag kom att tänka på hur det var en gång i tiden när min storebror skulle försöka lära mig något nytt. Efter ett tag gav han oftast upp eftersom jag ganska snabbt ville försöka själv istället för att lyssna på honom som kunde. ”Jag kan! Jag kan!” lär jag ha sagt. Tycker nästan jag känner igen den där känslan när Bosse påminner mig om att vi har en gedigen, digital handbok till vår kamera. Läsa på? Nja, det känns inte så lockande. Alltså går det ungefär 20 misslyckade bilder, minst, på en som jag blir någorlunda nöjd med.

Skärpan i bilden hamnar på de mest konstiga detaljer. Andra gånger blir det ingen skärpa alls. Fotot på trädet med det ovanliga namnet Apskräck blev det ingen riktig skärpa i, men bakgrunden blev häftig..

Trollhassel är en tapper vinterblommare. Jag läste att den kan blomma på bar kvist redan innan jul och att den sedan kan fortsätta blomma hela vintern. Tror inte att den blommade när vi gjorde vårt julaftonsbesök i Botan, eller också var det bara så att vi missade den då. Nu i januari stod den i full blom. Vacker eller hur?

Giftsumak har en varningsskylt bredvid! Dekorativ, men här gäller verkligen uppmaningen ”Se, men inte röra!”

Det här känns väl som Gotland dubbelt upp?

Julaftonsrosorna hade fått ge upp efter en period med snö och minusgrader. Knoppen som stod tåligt kvar, var för tillfället utsmyckad med en vattendroppe…

Favorit i repris – julros.

Det här lilla konstverket får avsluta dagens inlägg. Funderar över om det kan vara en fjärilsbuske. Vilket som, jag ser fram emot att få återvända till Botan om en månad igen.
Då kanske jag till och med har köpt ett stativ så att kameran står stilla. Och kanske, kanske finns det lite mer hopp om vår då. För just nu både snöar och yr det utanför fönstret…

Text och bild: Solveig Lidén

Förr ledde alla vägar till Roma

Publicerad den av
29

Redan på vikingatiden var Roma en viktig mötesplats på Gotland. Då samlades representanter från hela Gotland i Alltinget, som var gutarnas högst styrande församling. Det var också här som Alltinget bestämde att cistercienserklostret i Nydala, som tillkom 1143, skulle få grunda ett dotterkloster 1164 i just Roma. Här fanns också en stor trädgård med odlingar. Under tre inlägg får du en liten vink om hur det kunde vara då. Välkommen.

Vi befinner oss mitt ute på Romaslätten. Ett perfekt läge för ”De vita munkarna”. Reglerna var att de skulle vara självförsörjande genom att arbeta med jordbruk och boskapsskötsel. Slätten här uppfyllde mer än väl de kraven. Sedan hade de sin örtträdgård och dammar med fisk.

Så här tror de det såg ut när det ”blomstrade” som mest.
Vi tar oss tillbaks rejält i tiden. Cistercienserna spred sig på 1100-talet. De första anläggningarna i Sverige var Alvastra och Nydala, som tillkom 1143. Makten på Gotland fanns i Roma där Alltinget träffades. Männen med makt beslutade om att det skulle grundas ett dotterkloster till Nydala i Roma.
Följ med in. Du behöver inte ta av dig skorna. 😉

Endast delar av klosterkyrkan återstår tyvärr idag.
Den uppfördes helt i romansk stil och är därmed ett av de bästa exempel i Sverige på enhetlig romansk kyrkoarkitektur.
Kyrkan har ett treskeppigt långhus med ett tvärskepp och kor. Tidigare fanns det två kapell.
Långhuset är långt och var i dåtid avdelat med ett träskrank. Den östra delen var avsedd för munkarna medan den västra tillhörde lekbröderna. De sistnämnda hade ett eget altare.

Av kyrkans ursprungliga fem ingångar finns endast tre bevarade.

Efter den stora reformationen i början av 1500-talet övergavs klostret av munkarna och anläggningen började förfalla.

Kronan tog hand om egendomarna. Några byggnader byggdes om till stall och fähus.

Den verkliga vandaliseringen är knuten till landshövdingen Johan Didrik Grönhagen. På 1730-talet lät han riva stora delar av anläggningen för att använda stenen till sitt nya residens.

När Gotland hade finbesök av Carl von Linné besökte han Roma 1741. Så här skrev han:
Man såg ett härligt kloster av marmor uppbyggt, upphuggit och slipat, vara förvänt uti ett fähus, som alltså är det präktigaste fähus man ser i Sverige.”

Förr ledde alla vägar till Roma

Publicerad den av
10

Redan på vikingatiden var Roma en viktig mötesplats på Gotland. Då samlades representanter från hela Gotland i Alltinget, som var gutarnas högst styrande församling. Det var också här som Alltinget bestämde att cistercienserklostret i Nydala, som tillkom 1143, skulle få grunda ett dotterkloster 1164 i just Roma. Här fanns också en stor trädgård med odlingar. Under tre inlägg får du en liten vink om hur det kunde vara då. Välkommen.

Brygghuset du ser fick sitt nuvarande utseende på 1800-talet. När Roma var ett kloster stod här istället ett mindre hus av fint huggna stenar. Fortfarande används huset på bilden som ett brygghus. Dessutom som svinhus, mjölkkök och mjölkkällare. Mjölkkök var en ny term för mig.

Sakta men säkert håller de på att återskapa klosterträdgårdarna runt ruinen. De har även planer på att plantera fruktträd och återskapa hur det såg ut här på 1950-talet.

Det fanns en örtagård där munkarna arbetade varje dag. Alltid med ansiktet och blicken sänkt mot marken, som en vördnad mot Gud. Munkarna odlade krydd- och medicinalväxter. De hade också en sjukstuga i närområdet där de torkade växterna och framställde medicinerna. Saften från vallmo kunde lindra värk i sår. Johannesört och rosor ansågs ha en lugnande verkan. Fingerborgsblomman användes mot hjärtsjukdomar, precis som den gör än i dag.

På klostrets tid fanns också en Mariaträdgård. Växterna symboliserade Maria och viktigast var madonnaliljan.
På skylten vid nyponen läste jag Polkagrisros. Vi kände båda en ljusning i lördags när vi var där. Ett hopp om en nalkande vår tändes.

Gropen med vass var förr en av sex vattenfyllda dammar som grävdes på klostrets tid. Dammarna användes för fiskodling av framför allt karp. Fisk var en viktig del av kosten. Men allra helst skulle cistercienserna vara vegetarianer.

När vi såg speglingen av lammet gällde det att snabbt få till en bild. Några sekunder senare var tillfället borta.

Fotnot:
Imorgon ska vi i del tre visa Roma kloster. Det var så häftigt att komma hit och kunna se ”allt”. Vid tidigare besök har det varit läktare, igenbommat och scen som förstört det historiska.

Förr ledde alla vägar till Roma

Publicerad den av
18

Redan på vikingatiden var Roma en viktig mötesplats på Gotland. Då samlades representanter från hela Gotland i Alltinget, som var gutarnas högst styrande församling. Det var också här som Alltinget bestämde att cistercienserklostret i Nydala, som tillkom 1143, skulle få grunda ett dotterkloster 1164 i just Roma. Här fanns också en stor trädgård med odlingar. Under tre inlägg får du en liten vink om hur det kunde vara då. Välkommen.

Den stora kungsgården har vi visat tidigare på bloggen. Här bodde Gotlands landshövdingar fram till 1822 (Inte tillsammans). 😉 Därefter är det Strandgatan i Visby som är deras bostad och representationslokaler. Nu är kungsgården en kulturmötesplats med hantverk, utställningar, kafé m.m. På sommaren har vi varit här flera gånger förr, när vi var turister.

Nu gick vi istället iväg till baksidan.

Så här såg Abbotens hus ut (Föreståndaren för munkklostret). Den allra första abboten på Roma Kloster hette Petrus och kom från Clairvaux. Han var en i munkgruppen som startade Nydala kloster.

Du ser tydligt spår av den nedre dörren på mittenbilden.

Längre fram, när allén är grön, kommer vi att vandra iväg längs leden. Om vi traskar iväg 700 meter kommer vi till en tågstation. Därifrån rullar, på sommaren och vid jultid, gamla ångtåg sträckan mellan Roma och Dalhem. Du som tar dig med bil hit möts också av en annan ståtlig allé, när du viker av från ”stora vägen”.

Nu är det sista veckan för fototävlingen, där du ska gissa färg på dörren. Sju färger finns att välja på. 29 personer har än så länge chansat. Nästa månad handlar det om två dörrar.
https://gotlanduppochner.com/2021/01/07/dorrens-farg-akt-1-9/

Här är det också sista sju dagarna att delta i månadens tävling. Men här är det enklare. Endast tre alternativ att välja på. https://bosseliden.wordpress.com/2021/01/22/kurt-wallander-masterskapen-1-9/ Välkomna att chansa.

Skulpturparken vid Blå Station

Publicerad den av
20

Tanken att skapa en skulpturpark i Visby kom efter att Marita Enekvist och Uno von Corswant lånat ett hus i Hornbaeck. Huset norr om Köpenhamn låg granne med den danska skulpturparken, utanför berömda Louisiana. I två delar tänkte gotlanduppochner visa de fantasieggande skapelserna utanför den gamla tågstationen. Vilken skulptur blev direkt din favorit?

Bönor & Bänkar
Stina Lindholm
Skulpturfabriken

Dikt: Äktenskapsfrågan
Författare: Gustaf Fröding

En plog ska vi ha, en harv ska vi ha,
en häst ska vi ha, som kan streta och dra!
”En täppa med bönor och kål och
spenat!”
Erk du!
Maja du!
Så ska vi ha´t!…

… men Maja du, var ska vi ta´t?
Jag är för fattig och du är för lat!…

Demonen
Niko Caspers

Ägget
Byggd av Fredrik Högberg, Visby Marktjänst.

Sångtext: Karl Nilsson från showen, Alla 4 (1960), Povel Ramel-Sällskapet

… Min mor hette Sara Beata Johanna
Elvira Johanna Katrina Carolin
Gustafa Pernilla Johanna
Therese Albertina Johanna.
Min fader hette Kurt.

Dom var har man sagt – ett rekorderligt par.
Dom var på gott och ont – ja, dom var
som folk är mes.

Min far var stins – min mor hon kläckte ägg.
Dom tjänte lite pengar, dom var
som folk är mest.

För Traddirajandidej – Hugg i och håll!…….

Skeppsättningen
Idé: Uno von Corswant
Utfört av Visby Marktjänst.

Dikt: Ale Stenar
Författare: Anders Österling

… Sjökungens skepp, som sitter fast i mullen,
gör här sin långfärd intill tidens ände.
Det har blott sten till stäv
och moln till segelväv,
men är trots allt de fria skeppens frände…

SkrotRos
Jacob von Corsvant

Dikt: Idealism och realism omgjord till Vår Skulpturpark
Författare: Gustaf Fröding

Men skrot är skrot och snus är snus,
om ock i gyllene dosor
och rosor i ett sprucket krus
är ändå alltid rosor.

Pyramid
Idé: Uno von Corswant
Kulorna från S:t Eriks Sten i Stockholm

Dikt: Spela kula
Författare: Sten Selander

Vi spelade kula på torget en dag,
en liten folkskolegrabb och jag.
Jag hade väl femti, han hade fem.
Vi spelte. Och han förlorade dem.

Han snorade till och gav mig en blick,
då jag visslade överlägset och gick.
Men jag ångrade mig, när jag kom
till vår port,
och tyckte det var något fult, jag
gjort.
Jag gnodde tillbaka. Men ingenstans
kunde någon säga, var grabben
fanns.

Jag skäms. Jag tror jag skäms för det än,
när jag ser dem spela kula igen.
Och jag vill ge, jag vet inte vad,
för att en gång få se den grabben
glad.
Men nu är han säkert en stor, grov
karl,
som släpar och sliter – jag vet inte
var.
Och visste jag det, förslog det ej
stort,
Man kan aldrig ändra det fula man
gjort.

Svävare
Idé: Uno von Corswant
Stenen från Slite Stenhuggeri

Båten
Carola Edlund

Sång: Jag hade en gång en båt
Författare: Cornelis Wreeswijk

Jag hade en gång en båt
med segel och ruff och köl.
Men det var för länge sen, så länge sen.
Svara mig du,
var är den nu?
Jag bara undrar,
var är den nu?…

Formation
Dragan Ljubez

Sång: Jag vill ha en egen måne
Författare: Kenneth Gärdestad

… Jag vill ha en egen måne som jag kan åka
till.
Där jag kan glömma att du lämnat mig.
Jag kan sitta på min måne och göra vad jag
vill.
Där stannar jag tills allting ordnat sig…

Skulpturparken vid Blå Station

Publicerad den av
34

Tanken att skapa en skulpturpark i Visby kom efter att Marita Enekvist och Uno von Corswant lånat ett hus i Hornbaeck. Huset norr om Köpenhamn låg granne med den danska skulpturparken, utanför berömda Louisiana. I två delar tänkte gotlanduppochner visa de fantasieggande skapelserna utanför den gamla tågstationen. Vilken skulptur blev direkt din favorit?

Fågelboet
Idé: Uno von Corswant.
Härvan av armeringsjärn kommer ursprungligen från en militär bunker.
Vi hörde kvittret först. Sedan såg vi och förstod att namnet var perfekt, lovely. ❤

Rallarglas
Idé: Marita Enekvist & Uno von Corswant
Bearbetad av Niko Caspers.
Glaskulan blåst av Jennie Olofsson
På sista fotot ser du konst i konsten. 😉

Räls
Idé: Marita & Uno von Corswant
Rälsen har donerats av Gidde Forslund och är bearbetad av Niko Caspers.
Räls och Rallarglas smälter bra ihop med miljön. För precis intill ligger det fina gamla stationshuset som vi skrivit om tidigare.

Dikt: Att lägga räls
Författare: Gunnar Hildén

Syll efter syll
skena efter skena
stadigt så det förslår
men urspårning efter urspårning
visste inte åt vilket håll
jag skulle bygga
nu går jag baklänges
låter som en galen tågvissla
fortsätter lägga räls
som lok

Fyra kvadrat
Idé: Marita Enekvist & Uno von Corswant
Lekfullt och härligt rostigt.

Axel
Vevaxel från Varvet i Herrvik.

Ego
Ställ dig på plattan och bli din egen skulptur,
en del av skulpturparken.
Kanske en selfi?

Porten
Av Elena Berg Österdahl och Jennie Olofsson

Dikt: Mot alla fyra vindar
Författare: Edith Södergran

...Jag har en port mot alla vindar.
Jag har en gyllene port mot öster – för
kärleken som aldrig kommer.
Jag har en port för dagen och en annan
för vemodet,
jag har en port för döden – den står alltid
öppen...


Klingan
Från Slite Stenhuggeri

Fotnot:
I nästa inlägg kommer del 2.

Vackert men halt

Publicerad den av
30

Vi passade på i söndags att ta oss ner innanför muren, för att få till några snöbilder. Efter att ha parkerat vid Solveigs arbetsplats valde vi att pulsa i snön på kullarna, istället för att gå på de isiga gångarna. Det saltas inte på Gotland och sandas inte överallt. Invånarna är vana att ta det piano.

Nu är den 3440 meter långa ringmuren en vacker sevärdhet. För länge sedan var detta ett hotfullt område att befinna sig på.

Innanför muren finns de mysiga gränderna som är vackra året om. Den här gången gick vi mycket sakta. Linsskyddet var på kameran under de halkiga, försiktiga stegen.

Här insåg vi att, akuten skulle varit alltför nära, det inte var tänkbart att ta sig ner och upp. Skylten varnade också för det. De gör inget åt kyrktrappan. Hänvisar istället till Finntrappan lite längre söder ut. Eftersom vi ändå skulle nå de ”fotoobjekt” vi var ute efter gjorde det inte oss något.

Solen fanns bakom oss. Framför oss var det väldigt mörkt på himlen mot norr. Runt omkring oss kretsade flera flanörer. Mitt ”skidskyttesvartansiktsskydd” fick sitta kvar under hela tiden innanför muren. Osäkrast var det på marken.

Den vackra Lau kyrka fick i söndags nummer femtio bland bloggens medeltidskyrkor. Fotona från Domkyrkan skulle inte gå att få med i ett enda inlägg. Därför kommer vi att ha två inlägg, med uppdelningen; exteriör och interiör. Nummer femtiofem har S:t Maria tilldelats. Läggs in i mars.

Undra hur många biljoner bilder som tagits från Kyrkberget och promenaden längs klinten? Ända in på 1830-talet gick kor och betade här på klintens grässlänter. Först i början av 1900-talet låg betesmarkerna utanför ringmuren. Nu är det fint att bo häruppe. Förr var det sjömän och hantverkare som huserade här.

Vi hade gått igenom Dalmansporten på hitvägen. Efter att ha glidit omkring bland gränderna på Klinten var vi tillbaka på Norra Murgatan. Mitt mål var att se och fota två speciella hus som ligger på gatan. Det är inte så dumt att vara påläst. Allt får en ny dimension. Synd vi inte kunde få komma in i husen. Ett av dem var till salu för ett tag sedan. Mer om det i 1-2 blogginlägg i framtiden. 😉

För att variera oss tog vi Brunnsporten på tillbakavägen. Dessutom kunde vi skaffa oss ännu fler bildmaterial till kommande inlägg. Vilken ynnest att ha nära till allt sevärt. Men nu lockade varmt kaffe och en av Solveigs nybakade chokladbiskvier. Farligt goda. ❤

Kastalbacken i Lau

Publicerad den av
6

Strax norr om den fina kyrkan finns en plats som i folkmun kallas för ”Kastalbacken”. Här finns en spännande ruin som är sammanbyggd av två delar.

Den äldsta delen uppfördes under 1100-talet och är numera en rest av en kastal. I bottenvåningen finns två lika stora rum. Båda rummen har haft tunnvalv. I ena rummet gjordes senare en öppning för en spis. I väggarna syns nischer efter väggskåp. I murvägen utanför rum två syns rester efter trappan som ledde upp till kastalens övre våning.

Under 1200- och 1300-talet byggdes den yngre delen. Därmed tillkom fyra rum och en dörr.

Orsaken till förändringen var att prästen flyttade in i prästgården. Rum tre blev en hall. Fjärde rummet har invändigt haft putsade väggar. Spår av ett draperi, målat i svart, gult, rött och blått på putsresterna upptäcktes 1935 vid en restaurering. Rum fem var ett kök och rum sex var ett förråd. Det finns även rester efter en senare tillbyggnad av förrådet. Om den var vit eller svart är troligen preskriberat. 😉

På informationstavlan kan du vid ett besök läsa på ”gammelsvenska” om en inventering från 1594.

Själv insåg jag att Solveig kanske undrade vart jag tagit vägen. Vi var nämligen på väg in i kyrkan när jag avvek en ”kort stund”. 😉

Fotnot: Besöket i Lau kyrka finns i förra blogginlägget. Vilken läcker sockenkyrka.

50. Lau kyrka

Publicerad den av
12

Inget landskap i Sverige har så många medeltida kyrkor som Gotland, 92 stycken och dessutom 3 ödekyrkor. Vår plan är att åka runt till dem alla och med kamerans och fantasins hjälp förflytta oss många hundra år tillbaka i tiden. Säkrast är att besöka kyrkorna den 15 maj till 15 september för då är de öppna dagtid.
Vilken fantastisk kulturskatt. Tack ”snälla” Valdemar Atterdag för att du inte gav dig på dem också, som du gjorde med alla, utom S:ta Maria, i Visby. 😉

På östra sidan hittar du en av Gotlands största landsbygdskyrkor. Med tanke på att det rör sig om en liten socken, har det genom åren spekulerats om orsaken till storleken på magnifika Lau kyrka.
Hypoteserna är flera. Här har du tre av dem. A) Pilgrimskyrka för sockenbor och handelsfolk vid Lausviken. B) Vallfartskyrka. C) Klosterbröderkyrka.
Jag måste skriva att kyrkan direkt fascinerade oss. Vi hade tur! (Det var en chansning. För vi kom väldigt tidigt från vår morgoncykling runt Närsholmen) och mötte vaktmästaren som var på väg att låsa upp.

Det var lätt att instämma i att detta är ett av Gotlands vackraste kyrkorum. Någon gång ska vi återkomma dit. Gärna tillsammans med våra döttrar. Orsaken är att jag vill testa en sak, som det står om överallt. Vad mäktigt det måste vara att sjunga med en akustik som har 12 sekunders efterklangstid. Hur många ord hinner man sjunga innan… ? Vilka möjligheter att dra nytta av detta ”fenomen”. Men vad läbbigt om man sjunger fel ord på slutet och ska behöva lyssna på det 12 sekunder senare, med eldröda kinder.

Den svårt vittrade dopfunten av Sighraf är från 1100-talets slut.


En närstudie av en av målningarna i kyrkan.

Triumfkrucifixet från mitten av 1200-talet är ett av Nordens största. Nederst på översta bilden ser du skulpturgruppen som vi också tog en närbild på.

Predikstol + detaljbild.

Altarskåpet är från 1400-talet.

I kyrkan hänger medeltida ljuskronor. De större nytillverkade kronorna som har getts ett medeltida utseende är till för infravärme.

I koret finns små glasmålningar från tidigt 1300-tal.

En stiglucka får avsluta kyrkovandringen. Till nästa blogginlägg var det bara drygt hundra meter.

Tänkvärda ord:
”Jag tror att varje människa har ett
begränsat antal hjärtslag. Jag tänker
inte slösa mina.”
Neil Armstrong

Ett sammanhängande hvalf

Publicerad den av
18

I november publicerade vi 88 inlägg. 60 av dem handlade om tävlingar. Chansen var stor att ett ”vanligt” inlägg, som detta om Valvgränd, kom i skymundan. De som är ”lätt allergiska” mot tävlingar missade såklart godbiten. 🙂 https://gotlanduppochner.com/2020/11/11/smart-satt/ Här har du en ny chans. Om inte annat för att jämföra de två valven.

Ett annat fint valvhus innanför ringmuren är detta.

Adressen är S:t Hansgatan 19. Jag chansar på att du läsare och besökare förstod sista ordet i bloggrubriken. Men kanske är du nyfiken på varför det står Yllet?

Yllet inredning är en spännande butik för de som gillar gotlandsull, mohair med flera. Jag läste att de också säljer ute -och innemöbler, vackra textiler och leksaker m.m. Under vår tidiga morgonpromenad var det givetvis fönstertittande som gällde. När livet förhoppningsvis blir som vanligt igen, kommer gotlanduppochner att återuppta sysslan med att besöka intressanta butiker på öjn. Till dess är det tålamod och gemensamt ansvar som råder.