Gutamål -Lektion 8

Ämne: GOTLÄNDSKA ÄNGESTERMER

Gutamål                   Svenska
bandtun                     trägärdesgård
bredsrum                  stor öppen yta i änget där höet torkas
brya                           grävt vattenhål i änget
fagning                      vårstädningen i änget
klappning                  beskärning av grenar och bladverk
kämpgravar               husgrunder, ofta från järnåldern
lövvastar                   rader av lövträd i änget
orve                           liens skaft
sigde                         lie
sigdspån                   slipstickan som man stryker lien med
stentun                      stenmur
stenvastar                 stensträngar, rester av hägnader
tynne                         taggiga buskar

Denna fina text har vi läst på några gravstenar på kyrkogårdarna, runt om på öjn.

Vi stötte på skyltarna vid Dalhems vandringsled. De två sista får bli din hemläxa? Jag vet inte svaret. Men jag är säker på att någon av alla bloggläsare på Gotland kan fylla i facit. 🙂

Gutamål – Lektion 7

Ämne: DE GOTLÄNDSKA GRENARNA I STÅNGASPELEN

Bakgrund: 1924 startade Stångaspelen i Stånga i södra Gotland. Det är en prestigefylld tävling som endast varit inställt tre gånger. 1940 (andra världskriget), 1955 (Gotlandsutställningen) och 2020 (Corona). De planerar att köra i juli i år.
De två mest prestigefyllda grenarna är perk (pärk) och varpo (varpa) och den gutniska femkampen som är en utslagstävling.
Första gren är RÄNN´I KÄMP (löpning). Sträckan är mellan 60-100 m.
Andra gren är LÄNGDKAST ME´STAIN (stenvarpa utan fingertag)
Tredje gren är HAUG-STIKEL (höjdhopp)
Fjärde gren är STANGGSTÖRTNING (stångstörtning) En ca 20 kg tung stång skall stötas så att storänden träffar marken först och lilländan faller framåt. Vad enkelt det låter. 😉
Femte och sista gren är ryggkast. Nu ska endast 2-4 personer återstå. Kämparna fattar om varandras ryggar med ett undertag och ett övertag runt armarna. Den som får den andre till marken har vunnit.

Andra grenar är:
SPARK´RÖVKROK (sparka benkrok)
HERRE PA STANGG (herre på stång)
DRÄG´HANK (dra handkavle)
T ÄM´STÄUT (tämja oxe)

Fotnot:
Bilderna har jag tagit i Gotlandsänget i Visby och är med för trevlighetens skull.

Gutamål – Lektion 6

Ämne: Buskar

Inom gutamålet finns enbart tre genus; maskulinum, femininum och neutrum.

De flesta namn på buskar är maskuliner.

Gutamål                                     Svenska
fläddarbuske, omstrei                fläder
fäulbomstrei                               hägg
gaitebärstrei, hagelbärstynne,
hagtynne, kvalkebärstrei,
sveinbärstynne                           hagtorn
halvampar, halvampre, hogsel,
hoksl, högsel                              oxel
hässl                                           hassel
puppelpeil, puppel                     poppel
ripsbuske                                    vinbär
speistaitar , tisslå, tissle             tistel
sörrén                                         syren


Efterord: Foto från Skåne och Halland. Kroki heter det helt ofarliga djuret med stort gap.

Gutamål – lektion 5


Ämne; Träd

Inom gutamålet finns enbart tre genus; maskulinum, femininum och neutrum.
Alla gamla trädnamn är femininer. Antagligen beror det på att träd långt tillbaka i tiden betraktades som kvinnliga väsen.

Gutamål                                      Svenska
aik                                               ek
birk, bjärk, bärk, börk                 björk
bök                                              bok
eidgrän                                       idegran
lyn, acer                                      lönn
markäppeltrei, äppeltrei             apel
peil                                              pil
äsk                                              ask
äsp                                              asp
grän                                            gran
tall                                               tall

Personligt: Idag var det första gången som jag fikade i köket på eftermiddagen (15:00) och inte behövde tända ljuset, när jag löste korsordet. Genast blev jag bättre till mods.

Gutamål – lektion 4


Ämne; blommor/växter

1741 var en man som hette Carl Linnaeus på resa till Gotland. På ön samlade han cirka 120 växtnamn. Mannen som sedan bytte efternamn till Linné skrev växternas namn med dåtidens svenska stavning. Alltså långt ifrån gutamålet.
Nu tänkte jag ta med dig på en resa från a till ä. Med ett fåtal hopp över vissa bokstäver. 😉

Gutamål                              Svenska
Akartulpan                          Vallmo
Bukkskägg                          Fältsippa
Cigour                                 Cikoria
Doktorsblåmme                  Pelagon
Enkle gullknappar               Smörblomma
Fagningsblåmme                Vitsippa
Gasgras                              Maskros
Hin ondes blåmmå              Hästhov
Kattpissnykklar                   Sankt pers nycklar
Lövar                                   Käringtand
Möiruxe                               Näckros
Prinsns guldknappar           Smörblomma
Rävrumpar                          Åkerfräken och andra fräken
Sammetsblåmmar/             Tagetes
Samvetsblåmmar
Trei jungfrur ei en båt          Blomstervagga
Uxlägg                                Gullviva
Vild laiångap                       Gulsporre
Årmblåmstar                       Tvåblad
Älskeblåmme                      Prästkrage

Jag tänkte ge dig kära elev en hemläxa efter fyra lektioner. 😊
Vad tror du STEINVAST betyder? (Det är ingen växt.)

Skärpan hamnade inte på fjärilen. Det går inte att få allt i livet. 😉

Gutamål – lektion 3


Ämne; Blåeld

Jag har både lärt mig och förstått att gutamålet är ett levande språk. Det utvecklas och förändras och det finns inga ”rätta” namn. Orden varierar med tid, rum och person. Det någon kallar den fina växten blåeld i en socken kan heta något liknande i grannsocknen och något väldigt olikt i en socken längre bort. Jag ska under nästa foto ge några exempel.

Svenska                              Gutamål
Blåeld                                  akatåpsar
Blåeld                                  bla akatåps
blåeld                                  blaeld
blåeld                                  blå akatåpsar
blåeld                                  blå säugblåmme
blåeld                                  blåtupp
blåeld                                  blåtåppar, blåtåpsar
blåeld                                  brummsvaigar

Personligt: Trots att blåtupp låter häftigt kommer jag att fortsätta skriva/säga blåeld i fortsättningen. 

 

Gutamål – lektion 2


Hur mycket förstår du av dikten?

Ämne;  Människor & Djur

Svenska                                     Gutamål
Gift kvinna                                  Källing
Hankatt                                       Båns
Abborre                                      Burre
Vildkanin                                     Rabbis
Rödstjärt                                     Rau(d)trissle
Taltrast                                       Knäpptrast

Om någon från Gotland frågar hur många sorkar du från fastlandet har, behöver du inte längre se ut som ett frågetecken. Gulligt ord tycker jag. I alla fall på yngre söner. 😉

Gutamål – lektion 1

Ämne; Vinter

Svenska                                     Gutamål

Januari                                       Janvarus – i brevform, Januvare – på Fårö

Vinter utan köld och snö            Struntvintar

Vintergatan på himlen               Kaldgatu

Snö, snöfall, snöväder               Snåi

Lätt nyfallen snö                        Skumsnåi

Snödroppar                                Kalldassar

Snögubbe                                   Snåigubbe

Vinteräpple                                 Gömäpple – i Kråklingsbo

OBS! Fotona är från mitt eget bildarkiv. Inget Gotlandsmotiv. De två sista är från Sandhammaren på Österlen i Skåne.