Månadsarkiv: april 2022

Rum med havsutsikt

Publicerad den av
21

Igår var det dags igen för en kort hemester. Den här gången hamnade vi, äntligen, på hotel Kokoloko. Något som vi pratat om länge…
Jag minns augustidagen 2018, när vi kom med färjan för att bli fastboende på semesterön Gotland. Vi körde uppför Gutevägen och då fanns inte detta hotell på ”grönplätten”. För det var först sommaren efter som hotel Kokoloko slog upp portarna.

88 rum har de på hotellet. I 66 av dem finns möjlighet att uppleva Visbys fantastiska solnedgång. Men personalen kan förstås inte lova att det händer varje kväll 🙂
Visst är det härligt att öppna dörren till ett hotellrum och direkt känna en slags ”hemkänsla”. Här trivdes vi direkt. Mycket sköna sängar och utsikten…

…gick inte av för hackor. Trots att vädret skiftade karaktär.

Vårt rum låg på översta ”rumsvåningen”. Men det fanns en trappa upp som lockade oss.

På takterrassen fanns ett Spa, utomhusbar under sommarsäsongen, och denna utsikt över exempelvis kvarnarna Käringen och Lågan.

Trendiga stolar fanns det också häruppe, för den som ville slå sig ner en stund och bara ta det lugnt.

Vi var nästan först till frukosten. Eftersom det var lördag började den serveras klockan 7.30 och vi hann ta några foton innan det fylldes på med frukostsugna gäster.

Nyttigt & gott i samspel med gott (fast kanske lite mindre nyttigt).

Solveig tog såklart kaffe medan jag förtjust hittade mitt favoritte på Gotland. Gissa vilket?
Jag läste nyss att det endast är Sylve själv och hans två söner Oskar och Fredrik som har tillgång till det rum där tesorterna blandas. ”Det är hemliga recept och verkligen ett hantverk som vi fått lära oss.”, säger båda sönerna i senaste numret av ”Gotland Just nu”.

Frestande minimuffins som Solveig passade på att provsmaka.

Om några veckor kommer säkert flera av frukostgästerna att välja bord i i uterummet. Den här morgonen valde vi alla att sitta och njuta av frukosten ”inomhus”.

Fortsättning följer…

80. Ala kyrka

Publicerad den av
14

Inget landskap i Sverige har så många medeltida kyrkor som Gotland, 92 stycken och dessutom 3 ödekyrkor. Vår plan är att åka runt till dem alla och med kamerans och fantasins hjälp förflytta oss många hundra år tillbaka i tiden. Säkrast är att besöka kyrkorna den 15 maj till 15 september för då är de öppna dagtid.
Vilken fantastisk kulturskatt. Tack ”snälla” Valdemar Atterdag för att du inte gav dig på dem också, som du gjorde med alla, utom S:ta Maria, i Visby. 😉

Vi har åkt förbi Ala kyrka flera gånger, men inte ”vågat” gå in där. Istället har vi skojat om att vi för säkerhetsskull besöker den sist av de medeltida kyrkorna. Orsaken är en notis i vår tidning för några år sedan, som jag sparat i en plastficka: Två personer gick ut från kyrkan och stängde porten efter sig. Kvar i kyrkan fanns en kvinna. Den stackars kvinnan fick inte upp den tunga regeln, som satt för högt upp för henne. Efter ett par timmar fick kvinnan nog och började ringa i kyrkklockorna. En granne hörde klockorna och kom till undsättning. ”Äntligen”, utbrast hon.
Nu stod det information om hur man skulle göra för att komma ut, om porten stängdes igen. Jag antog uppgiften att se till att porten förblev öppen helt. Min inre fantasi gjorde en egen resa…

Tornet byggdes under 1200-talet.

Det finns reliefer av människoansikten på tre ställen. Den understa bilden från södra tornportalen kallas för Globus på grund av de klotrunda formerna.

Den sjunde juni 1938 startade en brand i tornet som snabbt spred sig neråt. Nästan all inredning förstördes.

De gamla inventarierna strök med. Ett av dem var triumfkrucifixet från 1200-talet.

Dopfunten från 1200-talets mitt klarade sig från lågorna. Materialet är tåligt sedan urminnestider. (Kalksten)

Altaruppsatsen har tillhört Björke kyrka och är ett lån från Gotlands fornsal.

Efter branden framtogs kalkmålningar från 1400-talet.

Predikstolen är från 1600-talet. Inlånad från…?

Tänkvärda ord:
”Mod är väldigt viktigt. Precis som en muskel stärks modet ju mer man använder det.”
Ruth Gordon

Det medeltida namnet var Store Henrik

Publicerad den av
2

Nu fortsätter vi en liten bit nerför Södermur från Grå Gåsen. Kan berätta för dig att de här två tornen är ringmurens två näst äldsta marktorn. Kruttornet och Kajsarn är äldst.

En annan intressant jämförelse är höjd. Store Henrik (och Grå Gåsen) är 12-13 m höga. Övriga marktorn i muren är mellan 12-23 meter höga.

Det såg gemytligt ut med tidig vårfika. För det var några veckor sedan vi gjorde denna promenad.

Vi hade promenerat genom en port och vidare upp till insidan av Store Henrik. Lite intressant historia. Under åren 1726-1887 använde Kronan området innanför stadsmuren som exercisplats och artillerigård. Tornen byggdes då om till förråd. Store Henrik användes som krutförråd och kallades under denna tid för Lilla Kruttornet.

Kärt återbesök

Publicerad den av
12

Vilken kylig stark vind det var igår. Solveig fick hålla i bildörren när jag lastade bilen. Efter vi tagit vägen mot Fårö och svängt av för att leta efter nipsippor i File haidar, valde vi som vanligt att inte köra tillbaka samma stora väg igen. Istället åkte vi vidare på vägen mellan Othem och Boge.
Solveig ville gärna besöka Laxare änge igen och själv var jag sugen på att efteråt fika på ett favoritställe i närheten.

Vitsippa, blåsippa, gullviva och svalört blommade i det välskötta våränget.

Kul att Solveig fick med en söndagjobbande myra på bild.

Den här platsen är jag förtjust i. Förra året fikade vi här 21 maj. Då var det skönare väder och vi hade hästarna betydligt närmare oss. https://gotlanduppochner.com/2021/05/26/aner-vattenkvarn-i-boge/ När vi valde ut 12 st foton till 2022 års almanacka kom en bild från denna plats med, som går att se i vårt kök i denna fjärde månad. Tänk att det på söndag är dags att vända blad igen.

En liten kort stund under fikandet mojnade vinden och solens varma strålar fick spela huvudrollen. Först då njöt vi fullt ut. Kaffet värmde extra mycket denna gång.

Aner kvarn i Boge är en av endast två vattenkvarnar som finns kvar på Gotland och är brukbara.

Kuriosa:
Detta var årets första inlägg i kategorin Favoriter i repris.

Jakten på den fridlysta och rödlistade nipsippan. Del 1

Publicerad den av
14

Soligt, men riktigt kyligt i den starka vinden, konstaterade vi snabbt. Vi hade satt bilen längst in i naturreservatet Filehajdar. Ett stängsel skyltat med att ”Obehöriga äga ej tillträde” trasslade till det. För innanför stängslet såg jag, det jag trodde var, en yngre släkting till de 111 125 nipsipporna som inventerades här 2004. Vi hade läst på om Filehajdar och trodde att det skulle var lätt att hitta nipsippor här…
Under vistelsen delade vi på oss och stundtals såg vi inte till varandra. Jag tog en bild utanför staketet med min kamera. Till slut stötte jag på min fru igen. Solveig gick och pratade för sig själv. Nåja… sanningen var att en av våra döttrar ringt upp henne.

Fältsippa
…och en fältsippa till.

Solveig hade på egen hand hittat ”sippor” lite överallt. Vi hade lärt oss att nipsippan är en luden ört, inte så hög, bara ungefär en dm och att den har stora, blålila blomkalkar som slår ut i slutet av april. Platsen var rätt. Ludna var de små sipporna minsann. Färgen stämde också.

En knopp som växte precis på fel sida om staketet. Tur att det gick att fotografera den över staketet.

Filehajdar är känt för att ha Nordens största population av den fridlysta och rödlistade nipsippan. I Sverige finns den bara på Gotland och i ett mindre område som heter Ramsele socken i Ångermanland. Men den förekommer också i sydöstra Finland och Estland. Dessvärre hittade vi inte en enda nipsippa, visade det sig efteråt när vi forskade vidare. Det vi trodde var nipsippor visade sig istället vara fältsippor. Fina de också, men det var ju inte dem vi letade efter.

När vi la in detta inlägg från början trodde vi fortfarande att det var nipsippor vi hittat. Nu vet vi bättre. Alla bilder i inlägget föreställer istället fältsippor. Men fortsättning följer…
https://gotlanduppochner.com/2022/05/01/jakten-pa-den-fridlysta-och-rodlistade-nipsippan-del-2/

Överkurs:
Den ”vanliga” backsippan finns inte på Gotland. Däremot räknas gotlandssippan, som vi fotade förra året i Russvätar, som en underart till backsippan.

En lycklig legend

Publicerad den av
14

Intrycken är många när jag vandrar mellan de gamla smala gränderna i Visby. När jag är ensam sveper de ofta iväg till förr. Både när Visby blomstrade som mest och när de lyckliga åren var förbi, under tuffa oår av olika omständigheter.

Det är omöjligt att veta exakt när en legend föds. På dess slingriga resa kan den målas om och utvecklas åt olika håll – från mun till mun.
Någon gång under 1472 hände en hemsk olycka i ett hus, i en gränd i Visby. En flicka hade öppnat ett fönster på översta våningen och sträckt sig ut för långt. Kanske såg hon något intressant därute. En söt svart katt? Med ett dödsskrik föll flickan rakt ner på kullerstenarna.
Just då befann sig fogden på Visborgs slott i gränden. Mannen rusade fram till flickstackaren. Han lyfte upp henne och bar den livlösa lilla tösen upp till modern. Efter tre timmars fruktlösa upplivningsförsök insåg hon att hennes dotter var död.

Strax därefter kom en skrivare till gränden och gick med tunga steg upp till det sorgfyllda rummet. Fler människor hade hunnit ansluta. Skrivaren uppmanade alla i rummet att anropa den saliga Katarina. Undra hur lång tid de bad? Säkert bad de både tillsammans och var och en för sig.
Du som är uppmärksam har säkert redan kopplat ihop bloggrubriken med ljuset i tunneln. För det himmelska hände. Flickan slog upp ögonen och fick livet tillbaka. Sedan vet jag inte hur lång tid som förlöpte. Däremot kan jag läsa att hon tillsammans med sin mor åkte på en tacksägelsevallfärd till Vadstena, att händelsen också nertecknades i Katarinas mirakelsamling. ❤

Ingen flugviktare precis

Publicerad den av
14

När Visbysonen Ture Johansson (1912-1998) avslutat sina studier på konstakademin i Stockholm stannade han kvar i huvudstaden. Ture bosatte sig på Fjällgatan, som traditionellt kallas för söders litterära och konstnärliga oas.
Tures kanske mest kända skulpturporträtt är ”Mäster Palm” på norra Bantorget. Han har även porträtterat statsministern Per Albin Hansson och flera andra politiker.

Men det finns också två verk i hans barndomsstad Visby. Bronsreliefen ”Skiltvakt” är ett av dem. Ordet skiltvakt är det gamla ordet för sköldvakt, en vaktpost vars uppgift var att beskydda staden från fiender, rån och bränder. Hände det något stort skulle han påkalla polisen, brandkåren eller militären. Annars fixade han säkert småbråk själv.

Strax innanför Österport stod jag igår och plåtade konstverket och starten på Hästgatan. En perfekt plats för ”väggvakten”. Här har han koll på innerstan och Österport. Skiltvakten inger respekt med sin utstrålning av kraft. Vill du ha hans längd och vikt? Okej. Han är inte så lång. Endast 167 cm. Men han är 135 cm bred och håll i dig. Vikten landar på hela 400 kg!

Ovanför huvudentrén till Norrbackaskolan i Visby finns det andra verket av Ture Johansson. Här rör det sig om en smidesrelief som föreställer lekande barn. Om de leker eller pallar äpplen är inte helt givet. Det är upp till betraktarens egna tankar. Kanske är det säsongsrelaterat. På vintern pallar de givetvis vinteräpplen… 😉

Kunde kommit till tidigt

Publicerad den av
10

Jag fick gott om tid för att planera möjliga kategorier och lämpligt namn på en ny blogg, som skulle handla om enbart Gotland. Insekter dök upp tidigt i tankarna. Jag kunde haft det som en huvudgrupp och sedan haft olika undergrupper. Då kunde nyckelpigor fått vara en av dem. I tidigare block (har ett för varje bloggår) kan jag följa mina tankegångar, som jag fortfarande kan ha nytta av. Ibland i helt nya sammanhang.

Troligtvis hade det blivit glest med bidrag med enbart trollsländor. 😉

Med facit i hand kan du besökare, i spalten över våra kategorier, konstatera att enbart fjärilar har en egen. Vår förhoppning är att bidragen ska bli fler i kategorin FJÄRILAR under säsongen 2022. Frågan är bara hur vi exempelvis ska få citronfjärilar att sitta vackert, i mer en tre sekunder? Undra om det dessutom går att övertala dem att fälla ihop vingarna så det blir foton från både ovan- och undersida. Jag lämnar över ansvaret till Solveig. Det är hon som leker med macroobjektivet.

Istället har det blivit att insekterna dyker upp i inläggen i flera olika kategorier; Gotländska ängen, Botaniska Trädgården, Med macro, Naturreservat, Rosornas ö m.m.

Jag är ingen expert. Vet inte vad det rör sig om för sorts insekt. Däremot är jag skaplig på matematik. Jag kan räkna till både två och sex. Undra om det är okej så här på offentlig plats? Tror jag för ordningens skull slår 113 till Skogspolisen 😉

Endast femton stycken kvar

Publicerad den av
12
Follingbo
Roma
Roma klosterkyrka

De tio utvalda denna gång är de tio första kyrkorna som vi besökte sedan vi flyttade hit 3 augusti 2018. I skrivande stund har vi endast femton osedda. Den 12 augusti tog vi en paus i fixandet i bostaden och gjorde vår längsta utflykt hitintills som fastboende på öjn. Här avslutade vi med en mysig fika vid Roma klosters café.

Västerhejde
Tofta

Den 18:e augusti tog vi oss ledigt fler timmar. Avslutade på stranden vid Gnisvärd fiskeläge. Minns Tofta kyrka där det stundade ett bröllop. Vi hade tur som blev insläppta av det trevliga värdparet.

Träkumla
Stenkumla

Redan dagen efteråt hann vi med två kyrkor till. Fortfarande var det kyrkorna närmast Visby. En kvinna skulle komma och köpa 57 flyttlådor av oss, står det i min femårsdagbok. Flera lådor var sålda innan. Inte hade vi mycket till fritid. Bloggen gotlanduppochner var ännu inte ”född”. Men vi samlade på oss bilder och kategorier. Idéerna föddes en efter en…

Hejdeby
Endre
Akebäck

I insamlad information visste jag att kyrkorna garanterat skulle vara öppna 15 maj till 15 september, om de inte var bokade. Därför ville vi gärna ta en sista tur under 2018. Hela fem kyrkor blev det. Hur det gick? Sådär. Två var låsta. I en skulle inom fem-tio minuter hållas ett dop. Solveig satt i bilen medan jag förhoppningsvis uppfattades som en inhyrd fotograf av publiken i bänkarna. Tror jag smälte in. 😉 Minns att jag vid utgången stannade till vid porten och släppte in mamman och den som skulle namnges. Minns också att vi sa att vi aldrig mer skulle satsa på fem stycken kyrkor vid samma tillfälle. Det sistnämnda har vi hållit oss till. Dessutom var vi redan när bloggen drog igång 1 januari 2019 mer pålästa vid de nya besöken. Visste vad som var extra intressant att hålla reda på. Det är både fridfullt och historiskt intressant att besöka en medeltidskyrka. Helst en i taget. Nu ska vi 2022 hålla hårt i dem som är kvar.

En extra ”skiss” och några avslutande ord.

Scannade lite snabbt en sida från en bok. Ursäkta lutningen. Som du kan se är de femton återstående ganska samlade. Närmast har vi till Hejde. Under våra turer numera tar vi en kyrka då och då när vi har anledning att köra i krokarna. En stor fördel med kyrkor är att de flesta tornen syns på långt håll.

79. Kräklingbo kyrka

Publicerad den av
17

Inget landskap i Sverige har så många medeltida kyrkor som Gotland, 92 stycken och dessutom 3 ödekyrkor. Vår plan är att åka runt till dem alla och med kamerans och fantasins hjälp förflytta oss många hundra år tillbaka i tiden. Säkrast är att besöka kyrkorna den 15 maj till 15 september för då är de öppna dagtid.
Vilken fantastisk kulturskatt. Tack ”snälla” Valdemar Atterdag för att du inte gav dig på dem också, som du gjorde med alla, utom S:ta Maria, i Visby. 😉

Kor och korutsprång är från början av 1200-talet. Resten har byggts under början av 1300-talet. Troligtvis var det i begynnelsen en träkyrka.

I det östra kapitälbandet bekämpar en man en drake. I korportalen finns figurreliefer som visar Kristi uppståndelse.

Två tältvalv i långhuset och koret. Det var tänkt att bygga ett torn. Detta genomfördes aldrig. Istället blev det takryttare på 1700-talet, som senare ersattes på 1900-talet.
Byggmästaren har försökt att göra rummet mer levande med färgkontraster.
Korbänkarna är från 1500-talet.

Det romanska triumfkrucifixet är från 1200-talet.

Predikstolen är ett verk av Visbysnickaren Jochim Sterling 1687.

Dopfunten av sandsten är från 1670.

Väggmålningarna är från tre spridda århundrande, 1200-talet, 1300-talet och moderna 1900-talet.

Altarskåpet är från 1500-talet och är också ett gotländskt arbete.

Tänkvärda ord:
”Om du betänker hur kort ditt jordeliv är,
får du lättare att le mot den du möter.”