Sista färden


Till slut kom den. Sista gången som cyklarna fick följa med på bilen 2020. Det har varit ett mycket trevligt tillskott under året. Den här tidiga morgonen hamnade vi dock i dimma och dålig sikt en bit nedanför Visby. Jag satte på ”dimljuset” och sänkte farten. När vi nådde den stora parkeringen vid Tofta Strand lättade dimman.
Här har vi trampat iväg en bit söderut på cykelvägen.

Andra sover fortfarande utomhus.

Vi vek av och parerade mellan stenarna på ”stigvägen” och hittade ett bord med bänk. Tur vi hade med sittdynor. Annars hade daggen trängt igenom.
Varför smakar det alltid bättre med utomhusfrukost?

Försiktigt rörde vi oss fram emot fåglarna för att inte störa dem för mycket.

Det tycks har blivit en gimmick på sista tiden, att våra skuggor är med på sitt personliga sätt.

Olika nyanser av blått.

Kombinationen denna säsong av bil, cyklar och traskande har öppnat upp till så många naturupplevelser och möjligheter. Här var det ett parti som var trångt och vått. Men vi ville så gärna se vad som fanns runt udden.

Björnbär kräver något sötningsmedel till, oavsett mognad.

På Tofta Strand, som vissa dagar haft enormt många tusen besökare, såg vi endast en kvinna som tog sig ett uppfriskande bad. Solveig nöjde sig med att vada i vattnet medan hennes man …
Ett visst vemod landade när vi lyfte upp cyklarna på hållaren. Det dystra försvann när vi upptäckte ett nytt vackert ställe en stund senare. Dit kommer vi att återvända tre gånger till av ett speciellt skäl. 😉 Vi avslutade denna utflyktsresa med att fika högt upp på ett berg med havsutsikt och sedan gå ner till en grotta. Mer om det en annan gång och cykla har vi definitivt inte slutat med. Solveig cyklar varje arbetsdag och just nu i början på september cyklar jag två pass om dagen. Dessutom är jag alltid lite ute och cyklar i livet. 😉

 

8 tankar på “Sista färden

    • Jag var lite taskig där. Tänkte på lite mindre mogna män förlåt bär som både jag och räven tycker är sura. 🙂
      Solveig behöver skruva fast sin korg på styret för att ha tre packningsalternativ på jobbet. Det blir för mycket bökande annars. Dessutom är vi supernöjda för den här säsongen och cykla tillsammans i Visby kommer vi att göra. Något blogginlägg är planerat att ske via cyklar. Väntar först på höstfärger på träden.

      Gillad av 1 person

  1. Vilken fin cykeltur ni gjort! Tycker du att björnbär kräver sötningsmedel? Jag stod hemma på Stenstugu i dag och smaskade i mig nävvis med björnbär, hur söta och goda som helst. Det är inte salmbär du har smakat på? De kan vara lite vassa i syran.
    Kram och godnatt!
    /Ingrid

    Gilla

    • Hade vi fortsatt en bit till kunde vi väckt dig från din skönhetssömn. 🙂
      Jag är ökänd för att ha ”socker” på allt. Numera mest ett gammalt rykte som hängt med. För de sista åren har jag börjat vänja mig med mindre eller inget. Men i kaffe fortsätter jag. I te slutade jag för väldigt många år sedan.
      Mogna äter jag utan. Inte mogna vill jag inte smaka på alls. 🙂
      Salmbär har jag inte prövat ännu. Såg vi väldigt många hösten när vi flyttade hit.
      Vilken nattuggla du är. Tror jag var vaken då med. Ville läsa ut deckaren jag höll på att läsa i. Riktigt bra. Första i Ölandsbrotten. ”Nattsångaren” av Johanna Mo. Den kan jag rekommendera. Andra delen kommer nästa sommar.
      Kram, Bosse

      Gillad av 1 person

  2. Titeln på inlägget fick mig att tänka på en film med liknade titel. Men innehållet i det här blogginlägget var väldigt mycket trevligare än innehållet i filmen. Så vemodigt det låter men så fina stunder ni haft med cyklarna upplyfta och nedlyfta från bilen. Nu får dom vila från bilresor tills det är dags för nya utfärder. Men dom kommer ju att användas ändå så dom är kanske inte så ledsna.
    Och bilderna då … ja vad ska jag säga. Som vanligt känner jag att jag befinner mig i den gotländska naturen en tidig morgon. Njuter av dimma, hav, sjöfåglar, flera nyanser av blått, skuggor på fotografer, bild på solbelysta cyklar.
    Tack för denna, för året sista cykelfärd med bil. Nu ser jag fram mot ett inlägg om det nya vackra stället ni hittade.

    Kram Anita

    Gilla

    • När jag skrev titeln kom jag att tänka på kultfilmen från förr. Den var allt lite läbbig på slutet, tyckte unga Bosse. Tror inte jag sett om den.
      Cyklarna är säkert nöjda med att slippa allt damm. 🙂 Här i Visby cyklar vi mest på asfalt. När dimman kom från ingenstans lekte jag med tanken att ändra rutten. Samtidigt går det att få till riktigt häftiga foton som blir magiska i naturen. Du har ju visat det x antal gånger. Nu var dimman borta när vi stannade ett par mil längre fram.
      Ibland planerar jag en bit i förväg. Andra gånger improviserar jag eller ser efter vilken kategori som jag inte luftat på länge. 🙂 Det finns ett vackert raukfält jag skulle vilja lägga in. Men i den mappen finns väldigt många foton. Känner du igen problemet? Sedan måste jag tänka smart. Inte ta med foton som kan hjälpa tävlande i november. Jag har faktiskt redan lagt in ca femton mappar i september månads stora mapp. Ordning och reda. Städa på fre… nä. jag städade idag.
      Kram, Bosse

      Gillad av 1 person

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s