Efter lördagsbesöket i Smågårde naturskog, där vi zoomade in Gnisvärd fiskeläge, rattade vi upp till fiskeläget som kom med först på gotlanduppochner. Då var den nya bloggen bara tre dagar gammal. https://gotlanduppochner.com/2019/01/03/gnisvards-fiskelage/ och det var en helt annan aktivitet i det fina fiskeläget, som du kan se på bilderna i länken.
Strandskatorna var inte helt samarbetsvilliga. ”Sköt ni ert så sköter vi vårt. Tyvärr kan ni inte flyga åt skogen”. (Gissar jag de sa på sitt språk.)
Det var första gången som vi gick längs havet och såg fiskeläget från sjösidan.
Nu skulle det bli spännande att se om kapellet var öppet. Troligtvis inte.
Till vår förvåning var det öppet. Fler bilder (än det ena votivskeppet) och fakta har du från vårt förra besök om du trycker på länken https://gotlanduppochner.com/2020/04/22/gnidsvards-kapell-strandkyrkan/.
Det här är en populär lokal att gifta sig i.
Nästa bilstopp blev oväntat. Solveig såg en sevärdhet som vi inte sett tidigare. Den historiska platsen får ett eget inlägg längre fram i tiden. Efter några trånga möten på den smala vägen var vi tillbaks på väg 140. Skönt att vi skulle ta av i en rondell nästa gång. Nu var frågan om vi skulle få leta länge innan vi såg blåsippor på Högklint. För jag var rätt fikasugen.
Så var inte fallet. Det lyste uppskattat blått en bit från parkeringen. Medans jag bar fikakorgen och sittunderlaget plåtade Solveig några bilder. Givetvis saknade hon sitt macro som fått var kvar hemma. Den kameran ska istället få följa med när vi ska ta en blåsippresa till en plats som vi aldrig besökt tidigare. Den planerade rutten känns plötsligt avlägsen när jag tittar ut över vinterlandskapet utanför fönstret.
Sämre utsikt går att ha under en utomhusfika. Känns overkligt att det var i lördags som vi satt där. Kyliga kastvindar kom och gick på den oskyddade höjden. Men kaffet hann aldrig kallna. Något som jag varmt uppskattade.
gotlanduppochner 