Om http://bosseliden.wordpress.com

Författare till "Mina fotsteg i ditt hjärta" och "Minnen som stannat kvar". Medförfattare till "Skimrande ögonblick - och dagar i grått". Bor i Visby. Startar den 1 januari 2019 en blogg som enbart ska handla om Gotland.

Vackert men halt

Vi passade på i söndags att ta oss ner innanför muren, för att få till några snöbilder. Efter att ha parkerat vid Solveigs arbetsplats valde vi att pulsa i snön på kullarna, istället för att gå på de isiga gångarna. Det saltas inte på Gotland och sandas inte överallt. Invånarna är vana att ta det piano.

Nu är den 3440 meter långa ringmuren en vacker sevärdhet. För länge sedan var detta ett hotfullt område att befinna sig på.

Innanför muren finns de mysiga gränderna som är vackra året om. Den här gången gick vi mycket sakta. Linsskyddet var på kameran under de halkiga, försiktiga stegen.

Här insåg vi att, akuten skulle varit alltför nära, det inte var tänkbart att ta sig ner och upp. Skylten varnade också för det. De gör inget åt kyrktrappan. Hänvisar istället till Finntrappan lite längre söder ut. Eftersom vi ändå skulle nå de ”fotoobjekt” vi var ute efter gjorde det inte oss något.

Solen fanns bakom oss. Framför oss var det väldigt mörkt på himlen mot norr. Runt omkring oss kretsade flera flanörer. Mitt ”skidskyttesvartansiktsskydd” fick sitta kvar under hela tiden innanför muren. Osäkrast var det på marken.

Den vackra Lau kyrka fick i söndags nummer femtio bland bloggens medeltidskyrkor. Fotona från Domkyrkan skulle inte gå att få med i ett enda inlägg. Därför kommer vi att ha två inlägg, med uppdelningen; exteriör och interiör. Nummer femtiofem har S:t Maria tilldelats. Läggs in i mars.

Undra hur många biljoner bilder som tagits från Kyrkberget och promenaden längs klinten? Ända in på 1830-talet gick kor och betade här på klintens grässlänter. Först i början av 1900-talet låg betesmarkerna utanför ringmuren. Nu är det fint att bo häruppe. Förr var det sjömän och hantverkare som huserade här.

Vi hade gått igenom Dalmansporten på hitvägen. Efter att ha glidit omkring bland gränderna på Klinten var vi tillbaka på Norra Murgatan. Mitt mål var att se och fota två speciella hus som ligger på gatan. Det är inte så dumt att vara påläst. Allt får en ny dimension. Synd vi inte kunde få komma in i husen. Ett av dem var till salu för ett tag sedan. Mer om det i 1-2 blogginlägg i framtiden. 😉

För att variera oss tog vi Brunnsporten på tillbakavägen. Dessutom kunde vi skaffa oss ännu fler bildmaterial till kommande inlägg. Vilken ynnest att ha nära till allt sevärt. Men nu lockade varmt kaffe och en av Solveigs nybakade chokladbiskvier. Farligt goda. ❤

Kastalbacken i Lau

Strax norr om den fina kyrkan finns en plats som i folkmun kallas för ”Kastalbacken”. Här finns en spännande ruin som är sammanbyggd av två delar.

Den äldsta delen uppfördes under 1100-talet och är numera en rest av en kastal. I bottenvåningen finns två lika stora rum. Båda rummen har haft tunnvalv. I ena rummet gjordes senare en öppning för en spis. I väggarna syns nischer efter väggskåp. I murvägen utanför rum två syns rester efter trappan som ledde upp till kastalens övre våning.

Under 1200- och 1300-talet byggdes den yngre delen. Därmed tillkom fyra rum och en dörr.

Orsaken till förändringen var att prästen flyttade in i prästgården. Rum tre blev en hall. Fjärde rummet har invändigt haft putsade väggar. Spår av ett draperi, målat i svart, gult, rött och blått på putsresterna upptäcktes 1935 vid en restaurering. Rum fem var ett kök och rum sex var ett förråd. Det finns även rester efter en senare tillbyggnad av förrådet. Om den var vit eller svart är troligen preskriberat. 😉

På informationstavlan kan du vid ett besök läsa på ”gammelsvenska” om en inventering från 1594.

Själv insåg jag att Solveig kanske undrade vart jag tagit vägen. Vi var nämligen på väg in i kyrkan när jag avvek en ”kort stund”. 😉

Fotnot: Besöket i Lau kyrka finns i förra blogginlägget. Vilken läcker sockenkyrka.

50. Lau kyrka

Inget landskap i Sverige har så många medeltida kyrkor som Gotland, 92 stycken och dessutom 3 ödekyrkor. Vår plan är att åka runt till dem alla och med kamerans och fantasins hjälp förflytta oss många hundra år tillbaka i tiden. Säkrast är att besöka kyrkorna den 15 maj till 15 september för då är de öppna dagtid.
Vilken fantastisk kulturskatt. Tack ”snälla” Valdemar Atterdag för att du inte gav dig på dem också, som du gjorde med alla, utom S:ta Maria, i Visby. 😉

På östra sidan hittar du en av Gotlands största landsbygdskyrkor. Med tanke på att det rör sig om en liten socken, har det genom åren spekulerats om orsaken till storleken på magnifika Lau kyrka.
Hypoteserna är flera. Här har du tre av dem. A) Pilgrimskyrka för sockenbor och handelsfolk vid Lausviken. B) Vallfartskyrka. C) Klosterbröderkyrka.
Jag måste skriva att kyrkan direkt fascinerade oss. Vi hade tur! (Det var en chansning. För vi kom väldigt tidigt från vår morgoncykling runt Närsholmen) och mötte vaktmästaren som var på väg att låsa upp.

Det var lätt att instämma i att detta är ett av Gotlands vackraste kyrkorum. Någon gång ska vi återkomma dit. Gärna tillsammans med våra döttrar. Orsaken är att jag vill testa en sak, som det står om överallt. Vad mäktigt det måste vara att sjunga med en akustik som har 12 sekunders efterklangstid. Hur många ord hinner man sjunga innan… ? Vilka möjligheter att dra nytta av detta ”fenomen”. Men vad läbbigt om man sjunger fel ord på slutet och ska behöva lyssna på det 12 sekunder senare, med eldröda kinder.

Den svårt vittrade dopfunten av Sighraf är från 1100-talets slut.


En närstudie av en av målningarna i kyrkan.

Triumfkrucifixet från mitten av 1200-talet är ett av Nordens största. Nederst på översta bilden ser du skulpturgruppen som vi också tog en närbild på.

Predikstol + detaljbild.

Altarskåpet är från 1400-talet.

I kyrkan hänger medeltida ljuskronor. De större nytillverkade kronorna som har getts ett medeltida utseende är till för infravärme.

I koret finns små glasmålningar från tidigt 1300-tal.

En stiglucka får avsluta kyrkovandringen. Till nästa blogginlägg var det bara drygt hundra meter.

Tänkvärda ord:
”Jag tror att varje människa har ett
begränsat antal hjärtslag. Jag tänker
inte slösa mina.”

Neil Armstrong

Ett sammanhängande hvalf

I november publicerade vi 88 inlägg. 60 av dem handlade om tävlingar. Chansen var stor att ett ”vanligt” inlägg, som detta om Valvgränd, kom i skymundan. De som är ”lätt allergiska” mot tävlingar missade såklart godbiten. 🙂 https://gotlanduppochner.com/2020/11/11/smart-satt/ Här har du en ny chans. Om inte annat för att jämföra de två valven.

Ett annat fint valvhus innanför ringmuren är detta.

Adressen är S:t Hansgatan 19. Jag chansar på att du läsare och besökare förstod sista ordet i bloggrubriken. Men kanske är du nyfiken på varför det står Yllet?

Yllet inredning är en spännande butik för de som gillar gotlandsull, mohair med flera. Jag läste att de också säljer ute -och innemöbler, vackra textiler och leksaker m.m. Under vår tidiga morgonpromenad var det givetvis fönstertittande som gällde. När livet förhoppningsvis blir som vanligt igen, kommer gotlanduppochner att återuppta sysslan med att besöka intressanta butiker på öjn. Till dess är det tålamod och gemensamt ansvar som råder.

Det har dröjt ett tag

Det dröjde till inlägg nummer 33 i kategorin Fiskelägen, innan platsen som ligger allra närmast vår bostad fick visa upp sig. Största orsaken är att jag hade tänkt krydda med rejält med snö på några foton.

Och ska hela sanningen ”upp ur havet” var det länge sedan det låg ett klassiskt gammalt fiskeläge här. I början av 90-talet byggdes ett 40-tal bodar för Flundrevikens båtklubb vid småbåtshamnen norr om Visby.

En lång bodlänga på rad.

Bakom denna länga finns Snäckviken och Korpklint. Åtskilliga gånger har vi kört eller gått i trakterna. Ibland när vi varit på väg till en promenad i ett änge eller ut till området runt ”låtsasrauken”. Andra gånger när jag älskat att på hemvägen från norra Gotland köra av från ”stora vägen” och glida omkring nära havet, sista biten in mot Medeltidsmuren. Jag behöver min dos hav – året om, i alla väder och helst med rätt kläder. 😉

Inget dumt läge för att njuta av solnedgångar. ❤

Fyra detaljbilder.

Jag gissar på att detta är klubbstugan som går att hyra för olika aktiviteter. Eller så är jag ute och reser på djupt vatten och får det svettigt i bastun. 😉 Solveig var inne på att det kunde vara en bastu.

Gutamål – Lektion 6

Ämne: Buskar

Inom gutamålet finns enbart tre genus; maskulinum, femininum och neutrum.

De flesta namn på buskar är maskuliner.

Gutamål                                     Svenska
fläddarbuske, omstrei                fläder
fäulbomstrei                               hägg
gaitebärstrei, hagelbärstynne,
hagtynne, kvalkebärstrei,
sveinbärstynne                           hagtorn
halvampar, halvampre, hogsel,
hoksl, högsel                              oxel
hässl                                           hassel
puppelpeil, puppel                     poppel
ripsbuske                                    vinbär
speistaitar , tisslå, tissle             tistel
sörrén                                         syren


Efterord: Foto från Skåne och Halland. Kroki heter det helt ofarliga djuret med stort gap.

Konst på skolgården

Gotlands första folkskola startades 1845, i detta hus på Sankt Hansgatan. I modern tid, sedan 1988, är byggnaden mest känd för att vara Gotlands Konstmuseum. Tyvärr fick de stänga helt i februari 2019. Orsaken var och är en akut brist på ett tillfredställande klimat för konstutställningar och att det saknas resurser för att åtgärda bristerna. Därmed var det en fara för egna basutställningar och inga andra museer, konstnärer m.m. var såklart sugna på att ”låna ut” konstverk och föremål. Kulturdepartementet jobbar tydligt i uppförsbacke i Sverige.

Men ute i friska luften på skolgården från förr, finns installationer som väcker uppmärksamhet. Här har du ”Resan till Cytere”, av Pye Engström, 2008.

Pye Engström är också kvinnan bakom ”Grottan” från 2000.

”Flickan och Fågeln” (The Watcher in the Woods), av Jessica Lundeberg, 2018.

På ”skylten” framför ”Hjärtat” läste vi Eva Lange, 2005.

På de två övriga noterade vi inga installationsnamn. Är det en dresserad krokodil på den översta? Vilken var din personliga favorit? Detta var starten för 49:e kategorin, Konst, i bloggen gotlanduppochner. Inte ens vi vet säkert vilken som kommer att bli nummer femtio.

49. Tingstäde kyrka

Inget landskap i Sverige har så många medeltida kyrkor som Gotland, 92 stycken och dessutom 3 ödekyrkor. Vår plan är att åka runt till dem alla och med kamerans och fantasins hjälp förflytta oss många hundra år tillbaka i tiden. Säkrast är att besöka kyrkorna den 15 maj till 15 september för då är de öppna dagtid.
Vilken fantastisk kulturskatt. Tack ”snälla” Valdemar Atterdag för att du inte gav dig på dem också, som du gjorde med alla, utom S:ta Maria, i Visby.
😉

Trots att Tingstäde kyrka inte ligger vid havet är den ett utmärkt sjömärke. Kanske inte så konstigt med tanke på att den ligger på en höjd och har ett 55 meter högt torn.

På medeltiden var kyrkan en av Gotlands tre asylkyrkor. Tillsammans med sina manliga släktingar kunde den som begått ett dråp eller mord få skydd i kyrkan i 40 dagar. Under tiden handlade det om att nå en förlikning med anhöriga till den döda och komma fram till ett lämpligt bötesbelopp och förhindra vendettor mellan familjer.

En trappgavelformad portal från medeltiden.

Vacker relief med en apostel. Vi vet inte om det var Petrus eller Paulus som vi tog kort på. Däremot står det att läsa att den är daterad till 1300-talet.

En av få kalkmålningar. Kyrkan har annars sparsamt med dekorationer. Här ser du en nytestamentlig scen där Kristus driver ut växlarna ur templet (från 1705).

Kyrkan har två inventarier som sticker ut. Den starkt vittrade romanska dopfunten av 1100-talsmästaren Majestatis är den ena.

Den andra är det gotiska triumfkrucifixet från 1300-talet.

Altaruppsatsen målades av Johan Weller 1780.

Predikstolen är tillverkad 1700.

Långhusets södra portal har fint huggna ”örnkapitäl”.

Tänkvärda ord:
”Var icke ledsen fast molnen trycka
och vintersköld genom hjärtat går.
Ty bakom moln glänsa sol och lycka
och efter vinter blir det åter vår.”
Gustaf Fröding

Dörrens färg; akt 1-9

Fototävlingen 2021 består av nio akter. De tre sista är av finalkaraktär och för med sig en justering i poängsystemet.

Regler/Poäng:
Tävlingstiden är från inlägg till månadens sista minut, 23:59.
Din uppgift är att gissa färgen på 45 enfärgade dörrar.  
I januari finns bara en dörr. Sedan ökar det på med en dörr, fram till septembers nio dörrar.

Skriv färgens namn eller ordet livlina.
Den som först svarar rätt färg får 3 poäng.
Alla som därefter svarar rätt färg får 2 poäng.
0 poäng för dem som chansar på fel färg.
Det går också att skriva ordet livlina och få med sig 1 poäng.
Väljer du en ”åttonde färg” får du ett minuspoäng.  😉
Maxpoängen under varje månad ökas från 3 poäng i januari till 27 poäng i september. Det skulle kunna funka att bli mästare genom att dyka upp först i juli. Men det är långt ifrån en nackdel att hänga på genom alla nio akterna.

7 olika färger är aktuella för de enfärgade dörrarna:
Blå, röd, gul, grön, brun, svart och grå.
Hur många det är av samma färg får du inte reda på. 😉
Jag ser gärna nya namn i deltagarlistan. Var inte rädd för att din kommentar inte syns direkt. För jag måste alltid godkänna nya besökare och bor inte framför datorn. Det lyser en röd lampa när jag kommer in på bloggen.

Aktuell tabell efter januari 2021:
Läggs in i början av februari.

Facit i akt 1: (Läggs in samtidigt som tabellen) Jag tänkte leta upp färgburken. 😉

Priser:
Den som har FLEST rätt i sluttabellen är FOTOMÄSTARE 2021
Alla tre på pallen får en Skrap-Kryss.
Är det 11 eller fler tävlande i sluttabellen lottar jag ut en lott.
Är det 21 eller fler tävlande i sluttabellen lottar jag ut två lotter.
Sammanlagt kan det bli 5 lotter som jag skickar iväg i september.

Vid samma antal poäng i sluttabellen: (Om det skulle hända)
Den som sammanlagt svarat fortast under tävlingstiden och därmed har lägst ”slutsumma” bedöms först. Spelar här ingen roll om deltagarna haft rätt eller fel. Har man inte deltagit får man siffran bakom sista deltagaren i aktuell månad. Förhoppningsvis förstår du, när du ser siffror inom en parentes, när mer än en deltagare i tabellerna har samma antal poäng.
Som rättvis domare vill jag inte hamna med en fot klämd i dörren. 😉

Domarens funderingar vid planerandet av årets fototävling:
En mix av följande krävs för att nå pallen 2021:
Bloggbesök, en skriven kommentar, bloggföljare, tur, taktik, listighet, mod, skicklighet, kyla, snabbhet, beslutsamhet och tålamod. Vad enkelt det låter. Enkelt och snabbt är det i alla fall att deltaga i år. I januari borde det gå på under en minut för alla som ”vågar” vara med.

Sakta vi gå genom stan

En av fördelarna med att bo i Visby är att vi kan låtsas vara turister när vi vill. Avståndet till den del av staden som ligger innanför muren är kort, oavsett om vi tar bil eller cyklar.
Den här morgonen valde vi att ta bilen ner mot havet och parkerade utanför Almedalsbiblioteket

Vi konstaterade att det var ett tag sedan vi promenerat här. En sån tur att julbelysning och annat pynt fortfarande fanns kvar.

Varje hus har sin charm, men de som har så kallade trappgavlar får några extra poäng.

Om man, som vi, väljer att ge sig ut tidigt på morgonen får man, nästan, ha hela stan för sig själv. Tror att vi kan räkna dem vi mötte, under vår timslånga promenad, på en hand.

Enda nackdelen med tiden var att Kränku ännu inte hunnit öppna. Hit får vi återvända en annan dag. I 2020 års ”Kaffikalender” upptäckte vi Kränkus Ö-kaffe. Det bara måste vi köpa mer av…

Trots att vi numera bott nästan två och ett halvt år här i Visby har vi många outforskade platser kvar. Torget framför Konstmuseet var en sådan. Här hade vi inte gått förut…

Fastnade för det här huset, som säkert har sin egen historia…

Valv, behöver jag skriva mer? De är nästan lika charmiga som trappgavlar, tror jag…

Här har vi passerat många gånger förut. Framöver, när livet blivit som vanligt igen, då ska vi boka in oss en natt här på Kalk hotell. Det ser så mysigt ut.
Sakta vi gått genom denna vackra stad. Tack för att du ville gå med oss!

Text och foto: Solveig Lidén