Månadsarkiv: april 2020

Villa Muramaris – ”härden vid havet”

Publicerad den av
24


En halvmil norr om Visby blinkade vi vänster och parkerade en bit från grinden. Vad synd att vi inte besökte konstnärshemmet, när vi var här 2009 på semester och bodde i närheten. Inte kunde vi ana att det skulle inträffa en våldsam brand i januari 2013 och den berömda villan skulle bli totalförstörd. 😦

Paret Roosval köpte marken 1915. Johnny var Sveriges första professor i konsthistoria och hans fru Ellen, som var född von Hallwyl, var allkonstnär. Hon var konstnär, målare, skulptris och musiker.

Paret var mycket medvetna om sin tids konstnärliga strömningar. Därför fixade de själva de första skisserna om hur de ville ha byggnaderna på tomten. Idén var att allt skulle smälta ihop och samspela med natur och hav. Mycket av tankarna kom från en villa på Capri som hette Villa San Michele.

På denna stentrappa kunde de ta sig ner till havet för ett dopp. Andra dagar kunde de sitta på bänken och njuta av havet. ❤

Ett par av skulpturerna som klarade sig från lågorna. I barockträdgården fanns förutom konstverk, en fontän av Sigrid Fridman, flera växthus, lusthus, tehus, tennisbana och golfbana. Den kända konstnären Nils von Dardel gjorde planritningen till trädgården, som döptes till Lustgården.

Jag skulle gissa att detta var en av ateljéerna. Annars fanns det även bastu och musikrum på ägorna.

Den här inbjudande bänken såg jag en liten bit in från grusbacken. Där kunde jag tänkt mig något att dricka innan backen skulle besegras. Ena sidan ser en aning osäker ut. 😉

Några årtal som avslutning:
35 år bodde paret Roosval i Murammaris.
Johnny dog 1965. Efter hans död ”sommarbodde” hans andra fru Agneta i den Italiens inspirerande villan fram till mitten av 80-talet.
Länsstyrelsen på Gotland utsåg 1987 huset till ett byggnadsminne.
Sedan 1995 ägs anläggningen av den gotländska familjen Amér.
Mycket har – under de år som gått sedan vinterdagen 2013 – gjorts för att återskapa det mesta av det som brandhärjades. En del detaljer har varit riktigt tidskrävande. Det ska bli spännande att se om allmänheten åter bjuds in för visningar.
Fotnot: Rättegången kan du som är extra nyfiken googla om. Jag känner inte till något extra. 😉

Naturen i färg; blått

Publicerad den av
60

Naturen i färg är bloggkategorin då vi under två månaders tid ser oss omkring utomhus och, med kamerans hjälp, fångar in allt som har en viss färg.

Valet av färg för mars och april var enkelt – blått som blåsippor!
På Gotland växer dessa fantastiska blommor nästan överallt. Jag som är uppvuxen i Västergötland, där det fanns gott om dem under min barndom, har verkligen saknat dem under åren i Skåne och Halland.

Himmel och hav… Vi har tagit många bilder på Östersjön under vår tid här på ön.

Damen med blå jacka dök upp som på beställning 😊 när jag stod där och försökte få till en bra bild…

Tänk att få promenera här längs havet! Inte dumt alls!

Det är fascinerande med ruiner. Kan det bli mer blått än så här i bakgrunden?

Det skulle väl vara himlen bakom Domkyrkan då…

Tusen tack säger vi till @gotlandbyz, Zenita Krantz, som vi fått låna bilden av. Insåg att blåmesarna som fanns i Botaniska trädgården INTE ville vara med på bild. Jag zoomade och knäppte, men lyckades ändå inte få till en enda bild som var skaplig. Zenita har nog både bättre kamera och mer tålamod än vad jag har – för på hennes fina bilder ser det ut som att varenda fågel är en fotomodell.

Pärlhyacinter.

Ormöga.

Kan inte låta bli… 😊 Är de vackrast i grupp eller en och en?

En annan sorts sippor – Balkansippor – som också växer på min favoritplats här i Visby – Botaniska trädgården.

Några små blå violer ville också vara med på bild.

Blev inte någon perfekt skärpa på denna hyacint, men blå är den…

Scilla – Världens mest envisa blomma? Får den själv bestämma var den vill växa kan den ta över en hel gräsmatta. Men att köpa lökar och få den att föröka sig någonstans där den inte själv vill – det är helt omöjligt. Jag har försökt på flera ställen där vi bott.

Sista bilden är fusk. Den är inte alls tagen vare sig i mars eller april.
Men bor man på Gotland och ska lägga in bilder om blått, ja då måste helt enkelt blåelden få vara med. Den är så vacker.

Dags att börja planera inför nästa inlägg… med en ny färg!

 

 

Naturskönt andningshål

Publicerad den av
14


Vädret var grått och opålitligt i Visby. Ändå tog vi med kaffekorg och åkte en och en halv mil norrut längs med kusten. Vi blinkade vänster in på den branta raka grusvägen, där vi såg det lockande blå havet framför vindrutan.

Bilen parkerades med fronten mot det vackra fiskeläget. I Nyhamn lyste den gula lampan och mössan och vantarna kunde förpassas till fickorna.

Du som deltog i min novembertävling 2019, med en bild och tre alternativ, minns säkert skoträdet.

Mycket spännande är på G i naturen. Jag är ödmjuk mot att ännu en gång få vara med på resan. ❤

Härligt att se att blåsipporna envist håller sig kvar. Flertalet ännu lika fina.

Så länge de inte växer förbi grässtråna till antalet, i min egen trädgård, är de färgklickar som jag uppskattar. Nu när Familjen Lidén tagit paus från egen trädgård är maskrosorna och jag alltid sams. 😉

Jag inser att paret hade lä bakom sig. För riktigt så varmt upplevde vi inte promenaden med vinden mot oss. Däremot hade jag 46 grader i solen för några dagar sedan på balkongen.

Boule. En trevlig aktivitet som passar förträffligt att utföras av tre generationer samtidigt. 😀 Vi får inte glömma bort att lägga våra klot i bilbagaget. De kan komma till användning lite varstans, när vi tar en transportpaus.

Tillbaks till bilen tog vi ut kaffekorgen och en pläd och vandrade upp till en ledig bänk med bord. Livet är stundtals enkelt att leva. När vi senare återvände till Visby var det grått, blåsigt och kyligt.

Efterord:
I nästa blogginlägg ska Solveig presentera sin andra färg i kategorin Naturen i färg. Förra gången var det vitt. Vilken tror du det är för mars och april?

36. Eskelhem kyrka

Publicerad den av
16

Inget landskap i Sverige har så många medeltida kyrkor som Gotland, 92 stycken och dessutom 3 ödekyrkor. Vår plan är att åka runt till dem alla och med kamerans och fantasins hjälp förflytta oss många hundra år tillbaka i tiden. Säkrast är att besöka kyrkorna den 15 maj till 15 september för då är de öppna dagtid.
Vilken fantastisk kulturskatt. Tack ”snälla” Valdemar Atterdag för att du inte gav dig på dem också, som du gjorde med alla, utom S:ta Maria, i Visby. 😉

Två mil söder om Visby och en liten bit in från kusten ligger Eskelhem kyrka. Även här låg det en träkyrka innan denna kyrka byggdes omkring 1200. Grundmurarna till den första kyrkan finns kvar under golvet.

Huvudingången anses med sin sparsamma dekor vara en av Gotlands vackraste romanska portaler.

Kyrkans märkligaste medeltidsminnen är kalkmålningarna som är från olika perioder. S:t Mikaels strid med draken är gjord av Mikaelsmästaren. (1270-talet)

Triumfkrucifixet är från omkring 1250. Relieferna föreställer änglar med rökelsekar samt Synagoga och Ecclesia.

Heliga Madonnan på vänster sida, som det ofta var förr i kyrkor.

Predikstolen och dess tak med en duva är från slutet av 1600-talet.

Altartavlan med Nattvarden, är av sandsten.

Dopfunten fick följa med från träkyrkan. Den är gjord av mästaren ”Byzantios.”

”Den heliga boken”

Tänkvärda ord:
”Ord som sårar varar.”
         Christin Häggström

 

Osthyvelns långa liv

Publicerad den av
22

Min frihet kändes oändlig när jag i maj 1980 flyttade hemifrån. Andra av mina kompisar kände en viss oro inför allt nytt i ett sådant skede i livet. Inte jag. Istället såg jag fram emot att helt själv få bestämma precis allt. Inga tankar landade på att grannar skulle ha åsikter om mina musikstunder och annat tjafs. Inte heller att jag egentligen bara bytte ut mina egna föräldrar mot helt okända och fler föräldrar.

Nu tog jag historien egentligen längre bakåt. Till åren när jag precis blivit tonåring. De sista åren hade jag haft det suveränt i den nybyggda villan. Jag hade ett sovrum i själva huset och ett ännu bättre i gillestugan med egen ingång och en tuff inredning. En fondtapet som jag älskade att se på från sänglägesposition. Tre discolampor i tre färger som markerade takten i favoritlåtarna. Trevliga besök när jag minst anade det. Dessutom störde jag ingen i villan. Min närmaste väggranne var garaget.

Men när chansen dök upp kunde jag inte motstå frestelsen att få en egen lya och adress. Glad i hågen gick jag in på Tempo för att göra sådant som jag aldrig gjort förr. Titta efter var osthyvlar fanns i affären. Inte vika av direkt till skivavdelningen som mina fötter trodde vi skulle till.
Ljusa tankar gled omkring. Vilken färg skulle jag välja? En marinblå kunde varit coolt. Kanske fick jag till slut fråga någon expedit för att hamna rätt. Minns inte. Däremot minns jag kristallklart när jag såg utbudet och hur spännande 😉 det skulle bli att välja vilken av de sju ”bajsbruna” osthyvlarna som skulle få följa med hem.

När jag en stund senare knallade in i Teliabutiken gick det inte mycket bättre. 😦  Jag valde den minst fula av de tre alternativen, en mörkgrön telefon. Med ett telefonnummer som ingen slängt i minnet eller på gulnande halvtrasiga lappar på skafferidörrars insidor. Trots att numret till Halmstad Potatislager varit vakant i ett år. Hur många gånger fick jag förklara att jag bara hade två kilo potatis som jag behövde till eget bruk? Hur ofta blev jag väckt efter en jobbnatt av en intelligent fråga som ”Har ni frigående ägg?” Eller hörde jag fel. Kanske sa kvinnan höns. 😉

Snart är det maj 2020. Då kommer denna klenod att fylla 40 år. Helt otroligt. Ska jag bjuda den på ostbågar? Idag är den ful, sliten men fortfarande en av våra bästa osthyvlar. Vi har alltid haft en handfull skara av hyvlar. Genom åren har många bytts ut mot nya. Men den bruna fula har fått vara kvar på grund av sin pålitlighet och antagligen för att min älskade fru vet svaret på frågan om hon skulle fråga mig om det var okej att slänga den. Hur många män har en sådan partner? Räck upp en skärmhand. 😊 Solveig är inte till salu.

Varsamt tar jag brunsaken i mina händer och tänker nostalgiskt på hur många händer som hållit i den genom åren. En del har tyvärr lämnat jordelivet. Min skrivhjärna har nästan lust att skriva ett bokmanus om ”Den bruna osthyveln”. Lite lånad från en bok om en nyckel på ett hotell. Sedan Solveig kom in i mitt liv har den aldrig varit med på fina bjudningar. Där går den osynliga vett och etikett regeln. Då brukar vi ofta ha en med guld i ena änden. Men den osthyveln är chanslös mot den bruna när det gäller att göra det som egentligen ska göras. Fixa till en lagom tjock ostbit. Håller tummarna för att den ska få uppleva sin femtioårsdag. Klenoden med än så länge fyrtio liv. Som är för blyg för att komma med i bloggen.
Måste erkänna att den sedan x antal år, är en sådan där äldre fotbollsreserv som kastas in när det är fem minuter kvar av matchen. När de andra hyvlarna är i ”duschen” (diskmaskinen) och latmasken regerar på hjärnkontoret. Äldre och äldre. I jämförelse med medeltidsmuren som vi har i vår stad och alla medeltidskyrkorna är den en ungdom. Betydligt helare än ödekyrkorna. 😊

Gnisvärd kapell – Strandkyrkan

Publicerad den av
16


Det här fina fiskeläget några mil nedanför Visby har gotlanduppochner besökt tidigare. En gång i tiden var det ett av Gotlands mest lönsamma fiskeställe.

Vi parkerade bilen vid hamnen i Gnisvärd och gick mellan fiskebodarna längs den smala asfalterade vägen. Målet var ett speciellt hus, bakom sista huset, på höger sida. Vi hoppades att dörren var upplåst denna påskdag.

Från början låg här ett träkapell från 1600-talet, som tvåhundra år senare hade förfallit.

På vindflöjeln kan du läsa årtalet 1832. Men enligt en historieberättare med namnet Hilding Nilsson påbörjades bygget av den nya kyrkan först 1838.
Historien bakom flöjeln är följande:
Det är en gåva från en skeppare som fick stora problem med sin skuta. Han och hans besättning råkade ut för hård storm utanför Visby. Fiskare utanför Gnisvärd gjorde en heroisk insats när de lyckades borda skutan och rädda besättningen i land. ❤

Vilken flax. Det var öppet. 😊

Det ska vara populärt att döpa sina barn här. Vigslar förekommer också flitigt.

Inte oväntat förekommer skepp i olika sammanhang i lokalen.

Om du gör en piruett eller har ögon i nacken ser du följande. 😉

Döden lurade i vardagen. Havets humör har alltid varit skiftande. Det fanns inget OB-tillägg för stark blåst och oväder. Strömmingen skulle fångas i alla väder. Arbetsvägran var säkert inte aktuellt.
Äldre män, kvinnor och barn tvingades se och uppleva skräckscener från land och stugfönster. Netflix fanns på riktigt.

Vi avslutade med en promenad vid havet – som var på ett lugnt påskhumör denna soliga eftermiddag.

 

Ten Doors; 7

Publicerad den av
37

Dörrar och Portar ligger mig varmt om hjärtat. Innanför ringmuren finns ”några” att välja på. Tio åt gången bjuds det på vid varje blogginlägg i denna kategori.

Vilka tre gillar du mest? Skriv TRE BILDNUMMER i en kommentar. Den dörr/port som först kommer upp till tio poäng går till final och jag slutar att föra in fler poäng. 😊
(Märker du att det är just DU som kommer att avgöra så skriv den som du gillar mest, först i din rad.)
61.

62.

63.

64.

65.

66.

67.

68.

69.

70.

Slutställning 200422:
Bild 61; 2 poäng.
Bild 62; 4 poäng.
Bild 63; 4 poäng.
Bild 64; 0 poäng.
Bild 65; 0 poäng.
Bild 66; 4 poäng.
Bild 67; 9 poäng.
Bild 68; 10 poäng.
Bild 69; 1 poäng.
Bild 70; 0 poäng.

Till final från omgång 7 gick denna dörr/port: 😊

Det vackra samsas med det enkla

Publicerad den av
39


I väntan på att vi skulle skriva på bostadsrättskontrakt sommaren 2018, gick vi in i en affär och köpte en almanacka inför 2019. (6 månader i förväg) Vid en vårmånad fanns en naturvacker bild på ett ställe som hette Tjaukle.

Ofta frågar jag gotlänningar vilket ställe på ön som är deras personliga favorit. Tjaukle en km söder om Viklau kyrka nämns med vördnad. Deras minnen kan vara från olika delar av deras liv. Allt från barndomsminnen med barkbåtar till nutid.

Den här aprillördagen valde vi – att inte gå in i skogens skugga. Det var i solen livet var enklast.

Istället lockade det betydligt mer att följa Tjaukleåns slingrande väg.
Vanligtvis rätas och dikas vattendrag och charmen riskerar att ebba ut. Därför är denna å ovanlig på Gotland, som tillåts att finna sin egen väg genom landskapet. Till slut mynnar den ut i havet på nordöstra sidan.

Kabbelekan tittar gärna på sin egen spegelbild.

Samtidigt som vi betraktade speglingarna i vattnet njöt vi av fågelsången från träden. (Tänk att träd kan sjunga så vackert) 😉

Vi var inte ensamma. Den lilla parkeringen var ”bilfull” och människor och djur i olika åldrar och generationer satt eller strövade i det natursköna området. De öppna gräsytorna lockade till picknick. Själva hade vi tur och fick ett ledigt bord och egen bänk. Barn sågs roa sig längs åkanten och solen lekte tittut med oss under fikandet.

Bryta upp när det är som bäst. Vi följer ofta den devisen. Kommer vi till en pärla stoppar vi in namnet i minnets skafferi.
Nästa gång ska vi göra ett tidigt besök. Då kommer vi visserligen inte att vara ensamma vid strandbankarna. Betande djur håller till där på sommaren. Däremot är chansen stor att bilen får en p-plats. Bonus är också att orkidéerna blommar i markerna i juni.
Om jag ska försöka sammanfatta min kärlek till Gotland i enbart en mening får det bli denna: Det är kontrasterna som gör ön så unik. ❤

Fotnot: Tusen tack till familjen Berg som gör det möjligt att besöka ”guldkornet”. För marken är privat. 😀

 

Den dubbla tystnaden

Publicerad den av
16

Fast text:
Jag tänkte hedra Mari Jungstedt (1962-) med att göra något liknande som jag gjorde med Kurt Wallandersviten på min blogg ”Bloggäventyr med Bosse Lidèn”.
https://bosseliden.wordpress.com/2016/12/28/elfte-boken-i-serien-om-kurt-wallander-handen/ Här handlar det om kriminalromanerna om Anders Knutas på Gotland.

Sjunde boken i Anders Knutas sviten:
Den dubbla tystnaden, 2009, 366 sidor. Albert Bonniers Förlag

Boken är tillägnad:
Till Anna Samuelsson, allra käraste lillasyster

Bosses alternativa titel: 😊
När ytan krackelerar


Hon drev en trendig klädbutik på Adelsgatan och det var alltid mycket att göra. Personligt:
Texten om de tjugo dagar gamla, ännu inte flygfärdiga sillgrisslor ungarna som gör sig beredda på det stora hoppet från de smala klippavsatserna på Stora Karlsö, får mig att längta efter att få uppleva kvällsskådespelet i skymningen. Tidpunkten väl vald för att undvika deras största fiende, trutarna, som ser dåligt i mörker. Det låter mäktigt och lockande.

Tidsintervall:
Maj 2007 och hela den sommaren ut.


Där vilade Ingmar Bergman tillsammans med sin hustru i den enkla, men vackra graven som låg högt i ena utkanten av kyrkogården.  
Huvudkaraktärer:
Anders Knutas: Kriminalkommissarie.
Karin Jacobsson: Biträdande chef. 41 år. Övertygad vänsterpartist.
Johan Berg: Numera tvåbarnspappa. Är egentligen pappaledig. Men lovade att rycka in en helg på lokalredaktionen.
Emma Winarve: Lärare i den lilla Kyrkskolan i Roma.


När hon promenerade omkring i Östercentrum påmindes hon om hur hon känt det när hon gick där med sin växande mage. Hur hon fikade med en kompis och hur kompisen upptäckte att hon var gravid. De hade suttit på konditori Siesta.
Kollegor till Knutas och Karin:
Erik Sohlman: Kriminaltekniker.
Thomas Wittberg: Första gången det inte nämns något om hans ”kvinnoaffärer”.
Lars Norrby: Presstalesman. Händer att han pratar bredvid mun.
Birger Smittenberg: Åklagare.

Förstärkningar utifrån:
Fyra personer från Rikskriminalen.
Till slut kom även den populära Martin Kihlgård som Knutas i smyg alltid har ”svart mot vitt” känslor för. På plats fysiskt var han på sidan 194. 😊


Hon bestämde sig för att ta omvägen via färjeläget vid Broa för att få en tillräcklig motionstur. Hon skulle cykla runt Ryssudden…
Kollegor till Johan Berg:
Pia Lilja: Fotograf. Är fortfarande ihop med fårbonden på Sudret sedan förra sommaren. Tidigare brukade hon ha en ny kille varje vecka, särskilt under sommarsäsongen.
Max Grenfors: Hans kaxige redaktionschef i Stockholm.

Bokens dos av kärlek/brist på kärlek:
Knutas trygga äktenskap med danska barnmorskan Line har förändrats till det sämre på många olika sätt. Ibland gick det dagar utan att de ens sågs. Det bådar inte gott för framtiden.

Karin snubblar över en man som snabbt fångar hennes intresse.


Biografen uppe på norra Fårö var inrymd i en rödmålad lada med vita knutar. Karaktärssvagheter/hemlighetsmakeri:
Både Emma och Johan vill helst jobba istället för att vara föräldralediga. Till slut börjar det klia av arbetslust i Johan.

Karins hemlighet, att hon har en bortadopterad dotter.

Knutas tycker att Line ser tantig ut. Han börjar småljuga för henne.
Det har gnagt inom honom under en lång tid, efter att Karin berättat vad hon gjorde på färjan. När hon lät en dubbelmördare gå fri.
Knutas känner en oförklarlig spänning när han hamnar på tu man hand med Karin utanför jobbet.
Han tycker alltid att Kihlgårds närvaro lockar fram hans sämsta personlighetssidor, trots Stockholmspolisens många goda sidor.


Han hade stannat till vid konditori Norrgatt på vägen och köpt kaffebröd.
Hälsa/Ohälsa:
Knutas har fortsatt med besöken på Solbergabadet. Han har lagt på sig några kilo. De smög sig på när han hade problem. Han tröståt för att kompensera.
Knutas dras med sömnsvårigheter sedan flera veckor tillbaka. Sexlusten är som bortblåst. Han har svårt för att koncentrera sig. Minnet har börjat klicka. Letade ex. länge efter sin parkerade bil utanför ICA Maxi. Han ser vänner och bekanta som en belastning.
Knutas känner självförakt.
En olycka kan hända snabbt. Det inser Knutas när han tappar balansen.

Emma går på gympapass.


Härom veckan hade han åkt till Ica Maxi för att storhandla. När han kom ut med den fullastade vagnen hade han helt glömt bort var han ställt bilen.
Bil:
Knutas gamla Merca är still going strong.


Han körde norrut och njöt av att lämna staden bakom sig. Även om det inte alls var långt, bara två och en halv mil, var det en frihetskänsla att komma till stugan som låg utefter stenkusten på nordvästra Gotland.
Nyckelspår & Villospår:
En handväska, sms, sovsäck, barnsligt hårband, sollinne, stringstrosor, en lila Corvette och en fem månader långt gången graviditet.

Kopplingar till tidigare böcker:
Knappt ett år tidigare hade Karin avslöjat en hemlighet han omöjligt kunde värja sig emot. Anders visste att han måste ta itu med den, förr eller senare.

Emma i chock när hon var gravid igen och hon av misstag hamnat i ett morddrama.

Minnesbilden när Johan stod svettig och nervös utanför Fårö kyrka och väntade på bruden han skulle gifta sig med. Kyrkan var fullpackad men var sjutton var Emma?

Ens bäste vän som man tror att man känner utan och innan kan i själva verket visa sig vara någon helt annan. Det hade Knutas bittert fått uppleva med Leif Almlöv.

De hade funnits i vänskapskretsen kring Emma Winarve. Karin hade förhört dem i samband med mordet på Emmas bästa väninna Helena Hillerström som fallit offer för en mördare ungefär fem år tidigare.

Grodor i boken:
Karins dotter skulle fylla tjugofem i september. Exakt samma ålder hade hon i förra boken som utspelade sig förra året och då skulle hon fylla tjugosex till hösten.
Dessutom stod det då att hon födde en dotter 22 september. Nu handlar det om en dotter som är född 14 september 1983. En tidig och en sen tvilling? 😉Då borde den okända dottern 2007 på sommaren vara 23 år. När jag gräver till femte boken skulle den okända dottern fylla 25 år till hösten. Då borde hon vara 27 till hösten.

Johan hade haft sex med kollegan Madeleine Haga på Gotland. Ex. då Emma ringde när Johan var i duschen och Madeleine svarade. Det var inte en flirt i Stockholm för länge sedan. Det var heller inte innan han träffade Emma som det står här.

Johan har fått bära ett stort ansvar sedan hans pappa dog för några år sedan. Då var han äldst bland fyra bröder. Nu är han äldst av fem bröder. 😉

Ingmar Bergman dog 30 juli 2007 och levde när den här boken utspelar sig. Annars stämmer det med Fårö och månad.


Han var en sån Bergmanfantast. De kanske hade ihop det.
Kuriosa:
Intressant att läsa om Bergmanveckan på Fårö och Stora Karlsö.

Karin som får rycka in för Knutas bjuder på betydligt fler detaljer när hon håller presskonferens än sin chef.

Kihlgård är språkpolis och hostar till högt vid Karins svordomar.

Citat och stycken som jag uppskattar extra:
Strax lade färjan till vid kajen och bara fem minuter senare var de över på andra sidan. Genast kändes förändringen i naturen. Fler stengärdesgårdar, fler får och fler väderkvarnar. Kargare natur och här var martallarna krummade och kusten närmare. Stränderna utgjordes av klappersten, raukområden och bitvis vidsträckta sandstränder som förde tanken till öar i Söderhavet.

Gotland var egentligen allra vackrast på eftersäsongen, tänkte Knutas. Från mitten av augusti och hela september. Då det ofta var vackert väder och havet kring ön ordentligt uppvärmt. Då stränderna låg nästan tomma och inbjudande och man kunde ta sig fram på gatorna i Visby.

Humor/svart humor:
Tänk att lägga undan alla problem i en frysbox och plocka fram dem när det kändes bättre.

Karin betraktade sin kollega och kunde inte undgå hans lystna blickar. Raskt sköt hon över tallriken på hans sida.
”Jag är klar. Ta resten om du vill.”
Kihlgård såg ut som ett barn på julafton.

Privat sorg:
Knutas har motstridiga tankar och grubblerier som växer i takt med tiden. Han undrade ibland om han kommit in i en ålderskris. Inser att han behöver tid för sig själv – tid att tänka.

Karin är tung till sinnes. Hon känner att tiden har kommit ikapp henne. Hon skulle bli tokig om hon inte snart gjorde något åt problemet.

Antal mord/dödsfall:
3 st


Hon var framme vid slutet av Norra Glasmästargatan. De tre inblandade paren bodde så nära varandra att det var löjligt, i var sin villa runt den lilla vändplanen.
Sista tre meningarna:
Först var jag inte säker men jag sprang upp mot vägen och fick mig en ordentlig titt på hans ansikte när han körde förbi. Jag är helt hundra. Det var han.

Bosse Lidéns betyg:
5/5.


Hon tog en omväg och gick ner till stan, genom Botaniska trädgården och fortsatte mot strandpromenaden vid havet.
Baksidestext:
… något går väldigt snett under resan – en kvinna försvinner under en cykeltur i Bergmanlandet…

Fotnot
I denna kategori har jag valt att svara på eventuella kommentarer med en symbol av något slag. Annars skulle jag säkert kunnat prata om Anders Knutas och Gotland i många timmar. En tid som jag inte har längre. Men jag läser gärna snälla och intressanta personliga reflektioner. 🙂

Solnedgång i Själsö

Publicerad den av
42


Denna gång åkte vi iväg tidigt för att reka och njuta. Målet var egentligen söderut mot Högklint eller Fridhem. Men när vi såg var solen befann sig på himlen, var det ett enkelt beslut att istället åka en bit norrut.

Själsö hamn & fiskeläge har en fin plats i våra Gotlandshjärtan. Det ligger ute på en udde. Fiskeläget är från mitten av 1700-talet.
Solen lyste fortfarande på bodarna, men skuggorna höll på att ta över makten. Vi försökte tänka på att se efter var vi placerade fötterna. De förrädiska kaninhålen fanns överallt.

Solen sjunker fort den sista biten. Det är lätt att lura sig på avståndet till horisonten.
Första parkett. Helt gratis underhållning på bästa sändningstid.

Det började bli kyligt i luften. Men njutningen övervinner det mesta. En termos med varmt i fanns i bilen.

Några äldre tjejer en bit bort. Jag var den enda manliga romantikern på plats. Under ”väntetiden” cirkulerade andra par och familjer förbi.

Jag tröttnar aldrig. Minns hur jag ofta satt på uteterrassen i Ängalag och älskade att följa solnedgångarna vid Hovs Hallar. En perfekt avslutning efter en stressig lång arbetsdag.

Strax efteråt är det minst lika vackert. Jag hade parkerat bilen med ”nosen” mot havet. Där satt vi en stund i livet och betraktade efterspelet, under tiden som det varma teet och mackorna smakade extra gott. ❤