Bornholmslinjen, etapp tio

Publicerad den av
2

Oftast går det väldigt snabbt och effektivt när de tömmer färjan på folk & fordon.

Till vänster ser du huset som vi skrev om i förra blogginlägget. På kyrkklockan går att notera att det är ungefär tjugo minuter till avgång. Vi har också blivit bättre på att förbereda vad vi ska ta med oss upp från bilen. Sedan väljer vi ut två sittplatser. Därefter turas vi om att göra exempelvis ”foto-resor”. Jag är förtjust i att stå en stund på däck och ta in lite av varje. Göra en första kort sammanfattning. Svepa med blicken över det som är synligt. Vara tacksam för att ”allt” gått bra. Le åt roliga upplevelser och Bosse Lidén tabbar. Med åren har jag i smyg noterat att det sistnämnda till och med kan smittas. 😉

Det var fortfarande fint väder och lugnt vatten. Personligen tycker jag resorna går fortare och fortare. Vi har valt ut ett foto som jag tog inomhus. Solveig var smartare än jag och kom på att jag borde vänta med det till nästa månad. 😉

Eftertext:
Tid för överfart: 14:30-15:50 (samma klockslag som när vi åkte dit)
Pris: 299 DKK (samma pris)
Havets humör: Blå himmel och lugnt på sjön.

Skibs- og Havnesmedie

Publicerad den av
10

Nu hade vi rullat vidare ner mot största staden Rönne. En liten solig promenad till innan det var dags att köra ombord på färjan, skulle vi troligen hinna med.

Det här huset hade jag läst om redan innan vi åkte hit på första bloggresan. Sedan råkade jag se det från färjan en gång när vi var på väg att lägga till. Nu passade det bra att kika lite extra, men synd nog var där inte öppet.

Lite historik om huset:
Den här byggnaden byggdes redan 1729. Men först stod den inte här under en lång tid.
Året 1838 köpte Rönne kommun byggnaden och rev ner den till grunden. Sedan byggdes den upp här istället och användes som lagerhus till omkring 1887.
Kort senare gick det över till att bli en hamnsmedja för Bornholms Maskinverk. Det var gyllene tider för maskinverket, som tillverkade många järnskepp under åren 1895-1903.
I aktuell tid är den här tuffa byggnaden fortfarande en smedja. Nu för pensionerade smeder. Det låter som en trevlig kombination. Yrkeskåren kan mycket och har garanterat ett otal historier att berätta för besökarna. En del säkert kryddat med lite av varje… 😉
Byggnaden är kulturminnesmärkt sedan 1973.

Jag som älskar blått tycker såklart det är jätte coolt att alla fönsterkarmar, dörrar och luckor är målade i min favoritfärg.
Nu återstod bara att skaffa sig en bra position för ”Den lilla blå”. Snart dags att dra vidare mot Sverige.

Jag valde havet

Publicerad den av
7

Vi delade på oss. Till ”mitt älskade hav” behövdes ingen skylt av trä. Mina bruna ögon, öron och näsa kan dirigera mig till kusternas ljud och dofter. För att bre på så vill mina fötter och ben också ha med ett ord i det ”skrivna tugget”. 😉

Som ni såg i förra inlägget befann sig Solveig på eget äventyr. Hon hade med sig den tunga kamerautrustningen. Själv hade jag då enbart tänkt ta en timmes paus från det sociala. Så blev det ändå ett kort blogginlägg. Tydligen är det svårt att lita på sig själv. 😉

Jag var förvånad över hur få människor jag mötte. Samtidigt kändes det högtidligt att jag fick ha den här stunden nästan helt för mig själv. I behaglig takt kunde jag mixa mellan att njuta av utsikten och göra en slags sammanfattning av denna mestadels lyckade femte bloggresa till ön Bornholm. Svårt att göra något åt rikligt med vatten från ovan. Min långa förberedda lista på möjliga inomhusaktiviteter kan vi spara till en annan tripp. Vi hade fullt upp ändå.

Grabben inom mig, som vägrar att lämna sitt revir, ville dra iväg mig mot gamla hederliga klättrande äventyr.

Just nu vräker det ner regn utanför mitt fönster i Ystad. Det är grått, grått, grått.
Tur det var ett underbart soligt väder den 20 oktober 1990, i mysiga staden Hjo. Dubbeltur att Solveig sa JA till den långhåriga ynglingen från laxarnas stad. ❤

Pyritsøen

Publicerad den av
8

Solveig hade spetsat in sig på att ta sig till Pyritsøen, medan jag umgicks med mitt älskade hav. Vi räknade med möjligheten att kunna sammanstråla längre norr upp.

Vi befann oss fortfarande vid kusten vid Sorthat-Muleby på västra sidan av Bornholm.

Det finns fyra stycken skogssjöar som ligger ganska nära varandra. Av kvartetten är det endast Pyritsøen som fått sitt namn av en mineral som faktiskt finns i sjön. Namnet är pyret. Kul information är att pyret även kallas för kattguld eller dårens guld.

Det är tillåtet med fritidsfiske i sjön. Med lite flax går det att få napp och kanske blir det gädda eller abborre till lunch.

Om man inte känner till Bornholms industrihistoria skulle man kunna tänka att sjön är urgammal. Så är inte fallet. Tidigare var detta en lertäkt under nästan hela nittonhundratalet. Här bröts det lera som transporterades till Hasle Klinker- och Chamottestensfabrik. I slutet av nittiotalet upphörde brytningen. Pumparna stängdes av och täkterna fylldes istället med vatten.

Det måste varit både spännande och utmanande för Solveig i skogspartierna.

Om hon ville vila en stund fanns det mycket vackert att vila de gröna ögonen på.

Under tiden hade jag följt kustremsan längs den upptrampade stigen. Ibland kunde jag inte låta bli att gå ner till vattnet. Vi hade kontakt på slutet via mobilerna. Jag var stensäker på att känna igen henne. Skulle bara inte glömma bort att lägga till ungefär en timmes ålder. 😉

Hände inte igår…

Publicerad den av
8

Förutom fiskeläget och skansen vid Sorthat finns det en annan sevärdhet som till och med är orsaken till att namnet Sorthat tillkom. Ser du den på bilden?

Blev det lättare nu? Det där är faktiskt inte vilken sten som helst. Undra hur många kilo den väger?

En sägen är alltid just en sägen. Du väljer fritt vad du tror är sanning eller lite skruvat. 😉

”En svensk jättekvinna med ett ruskigt humör hade kommit på kant med en man på Bornholm. Tyvärr vet jag inte vad de bråkade om. Bara att hon till slut tog i från tårna och lyfte den här stenen och hade som avsikt att den skulle få tyst på mannen. Hon måste varit urstark. Kanske gick det att fuska och dopa sig även på den tiden? Förhoppningsvis var hon lika kass som troll brukade vara på att träffa sina mål.
Sömnen måste dock blivit sämre för mannen efter incidenten. Då fanns inga piller mot sådana ”kvinnoäventyr”. Eller så var sanningen precis tvärtom. Många kvällar när månen och stjärnorna gjorde honom sällskap vandrade han där tacksamt på stranden, eller en liten bit ut i vattnet när det hade rätt temperatur. Som avslutning satt han en stund på stenen och betraktade livet. På hemmaplan sov han en stund senare stenhårt under vargtimmen.” ❤

Hasle Rögeri

Publicerad den av
14

Det fanns en stor rejäl parkering utanför. Jag kan nu konstatera att det märks att dessa foton är tagna när vi kom hit INNAN promenaden vid havet. För nu hade det börjat tillta folk. Verkar vara ett populärt ställe.

Rökeriet är öppet från slutet av mars till slutet av oktober. Så nu är årets säsong snart inne på sista versen.

Solveig ställde sig i kön för att beställa. Jag ”markerade” ett bord. Sedan hann jag läsa på lite om ställets historia. Sådant uppskattar jag mycket. Blir som en extra krydda vid besöket. Jag kan ofta stå en bra stund vid ett gammalt svartvitt foto och tänka mina egna privata tankar.

Sedan gäller det såklart att bryta upp och passa på att äta lunchen medans den fortfarande är varm. 😉 Betyg sätter vi offentligt bara på våra ställen som vi bor på under den danska ö-vistelsen. Där väntar vi fortfarande på två fullpoängare från den stenhårda juryn. Login i Nexö leder ÄN så länge tvåpersonstävlingen.

Efteråt gick vi gemensamt en stund och studerade inredning, tavlor och andra intressanta detaljer, där vi kom fram mellan andra ätande.

Vad spännande det var att därefter inte göra ”som vanligt”. Ta sig upp till väg 159 och tvingas följa trafiktempot och snabbt susa ner till Rönne. Istället skulle vi utforska kusten i maka takt. Välja olika ställen där vi såg det fanns parkeringar. Solveig tänkte söka sig till en av fyra sjöar. Själv ville jag inte missa möjligheten att ta ett sista farväl av havet. Samtidigt som jag hade huvudansvaret för vår fullpackade blå bil. Vilken tur vi män är skapade för att kunna göra mer än en sak samtidigt. Eller var de slitna orden precis tvärtom…

I väntan på lunchtime

Publicerad den av
4

Då var det dags att ta farväl av vårt boende. Ingen stress. Fortsatt gemytligt tempo i fint väder. Vi skulle inte lämna staden Hasle helt. Bara förflytta oss en bit söderut.

Den här trappan kändes som ett litet snällt träbarn till trappan, som vi klarade av vid Jons Kapel några dagar tidigare. Vi räknade inte trappstegen denna gång. Mattehjärnorna hade fått semester.

Vi ämnade testa rökeriet i Hasle, som inte hade maten riktigt klar. Det gjorde absolut inget. Klockan var bara barnet och vi kände för en strandpromenad.

Bloggtempot hade skruvats ner. Kameran hamnade i sitt fodral. Kul att se en helt ny vy av ön. Kanske inte helt fotvänlig för den som inte har vandringskängor.

För att inte hamna i bakhasarna på en flock hungriga bussresenärer bytte vi tempo när vi såg att en buss rullade in mot parkeringen.

Alltid spännande att prova ett nytt rökeri på ön. De finns faktiskt på fler ställen än vi anade när vi startade detta blogg-projekt. Alla är som tur är inte nedlagda.

Sista kvällen i Hasle

Publicerad den av
6

En solnedgång i Hasle hamn med foto-illustrationer får inleda denna bloggvecka 42.

Detta var vår sista kväll på Bornholm, under femte bloggresan till den danska gemytliga lilla ön. Men vi tänkte som vanligt utnyttja tiden så bra som möjligt, fram till färjan skulle lämna Rönne hamn efter lunch. Vi hoppades att ”Moder Väder” var med på noterna. Både när det gällde utomhusvistelser och vid överfarten till svensk mark. Någon tropisk storm lockade inte.

Nöjda drog vi oss sakta hemåt för att packa det som gick att plockas ner. Som vanligt skulle kamerorna tömmas på dagens ”tryck”.

Sorthat Batteri

Publicerad den av
6

Det var tuffa tider i början av artonhundratalet. Englandskrigen pågick mellan1807-1814. England slog redan första året ut den danska flottan på havet. Nu ville de ha mer av ”kakan” på land.

Det fanns fler kustfort på Bornholm än i resten av Danmark. Orsaken var att försvaret låg i händerna på ett lokalt hemvärn. Tyvärr funkade det inte mot engelsmännen om motståndarna kunde landstiga. Därför gällde det att stoppa fienden INNAN de nådde landyta.
Som mest fanns det skansar var fyrahundrade meter på ön. Just denna har restaurerats rätt nyss, är av samma typ som de som användes under Englandskrigen.

Det kunde vara tuffa tider även på land mellan kvinnor och män. Fast allt behöver ju inte vara sant. I nästa vecka får du själv bestämma vad du tror är sant. 😉

Sorthat fiskeläge

Publicerad den av
8

Precis som på Gotland älskar jag att nå fram till ett fiskeläge.

Förr var det många som drog upp sin båt här efter att ha fiskat sill. Nu är det mer sportfiskare som rör sig i krokarna. Utanför Sorthat Odde ska det finnas en av öns bästa platser för havsöring.

En trevlig skylt känns alltid välkommande.

Namnet Sorthat betyder ”svart hatt”. Kanske kan du snabbt komma på vad det syftar på eller så scrollar du en bit ner till förra inlägget. Min personliga odramatiska ”livboj”. 😉

På denna sista bild kan du ana vart vi tänkte traska. I fint väder eller med rätt kläder är det en mycket vacker sträcka av njuta av. Efter en ”stund” når du Kultippen, som vi lade in senast. Det förekommer en del sportaktiviteter på havet och det badas.