Vi var inte ovänner

Det ingick frukost i priset för vår vistelse. Den serverades på hotellet från klockan åtta på morgonen. I vanliga fall när vi åker iväg någonstans i Sverige älskar jag också lyxen med hotellfrukost. Men här var det inte aktuellt. Dessutom hade jag också njutbar havsutsikt från min position i lägenheten. 😉

På hemmaplan är jag Frukost-Nisse. Varje jobbdag går jag upp kvart över fem. Frukosten till oss är då klar ungefär lite innan sex. Solveig har en busstid att passa. Inget oväntat får hänga upp sig på ”tidsvägen”. Därför är det som är möjligt förberett kvällen innan. Jag tycker det är mysigt med den gemensamma arla stunden med min pusselbit och skulle inte vilja vara utan den. Inte ens för allt smör i Småland. ❤

Båda vaknade tidigt första morgonen. Solveig tyckte jag kunde följa med och ta en kopp te som efterrätt. Så efter min egen mumsiga och nyttiga frukost tog jag med kameran och gick med den korta biten över gatan.

Solveig gav högsta betyg till frukosten. De andra tre mornarna intog jag min ensamma frukost lite senare och hann därefter förbereda dagens första utflykt, innan hon dök upp utanför. För jag tyckte det räckte med en kopp te på ”hemmaplan”. Dessutom ville både mina ben och kameran helst utforska hela hotellet. 😉 Trappan upp lockade. Om vi någon gång väljer en ”kortresa” med bara en bortanatt skulle Hotel Kysten kunna vara aktuellt. För den varianten har vi ventilerat. Tyvärr inte i samma utsträckning mitt förslag om att hyra en mysig liten lya på Bornholm i exakt ett år. Kommer ihåg att det gick väldigt trögt i början med min Gotlandsdröm. 😉

Innan vi gick ut från vår enda gemensamma frukost tog jag ett foto på tavlan innanför entrén. Vad söt och gullig drottningen ser ut när hon ler.
Margrethe den andre var regerande drottning i Danmark mellan 14 januari1972 till 14 januari 2024. Nät hon abdikerade, var hon den första danska monark på nästan niohundra år som frivilligt lämnat ifrån sin tronen. Den som tog över var den sovande pojken på bilden, som numera bär den ansvarsfulla titeln Frederik X. Hans mamma behåller fortfarande sin titel Hennes Majestät Drottning Margrethe.

Hotel Kysten

I detta lilla hus finns det fyra lägenheter som hör till berömda Hotel Kysten i Hasle. Här tillbringade vi nyss fyra ”majnätter”.
Antagligen var vi sugna på att få in alla våra saker. Därför kommer du enbart att få se ett enda interiör-foto från denna femte bloggresa. För alltför snabbt lyfte vi in allt vårt bagage.

Inte heller satt vi ute vid någon av tre möjligheterna runt lyan. En eftermiddag och förkväll lockade värmen. Men då var det tyvärr upptaget. Spelade ingen som helst rocken roll. För vi hade både från fönstret en härlig utsikt mot havet och från knuten en lockande brant backe ner till flera godbitar. Det hade varit spännande att få veta hur många tusen steg vi traskade i den backen. Jag uppfattade det, som det blev lättare och lättare.

”Den lilla blå” stod i början parkerad längs med hotellet. Sedan hade vi vid varje hemkomst tur och kunde sätta den vid ”vårt hus”. Under högsommaren trodde vi att läget skulle vara betydligt mer ansträngande. För trots att bilen är liten till växten tror jag inte att den fått plats därinne… 😉

Köket till vänster fyllde alla våra krav för fem dagar och fyra nätter. Inget fel på trycket i duschen. Sängen härlig. Utsikten från bordet var femstjärnig. ❤
Vilken tur jag fortfarande älskar min pusselbit. Solveig var min kamin, värmekälla och nattpusselbit. Minns första ”chocknatten” då jag skulle gå upp och göra det lilla.
Först vaknade jag till liv när jag snabbt tog mig över den kyliga sänghalvan. Då visste jag inte att detta var bara en liten förhint om fortsättningen. Med medkänsla i sinnet tände jag INTE lampan och satte mig på sitsen och… satt kvar. Men brrr… vad iskallt det var. 😦
Sedan en gång till ”frivilligt” ta mig över den iskalla sänghalvan.
Vad gött det var att stjäla ny kroppsvärme från min gamla klasskompis. ❤

Betyg för vårt femte boende: (Max 5 poäng)
Jag gav 3
Solveig gav 3

Bornholmslinjen, etapp nio

Ibland kommer möjligheten snabbt. Vilken flax vi hade. En ledig ”gratisplats” längs vår gata. Perfekt när vi precis varit och hämtat bilen på grusparkeringen vid gamla Regementet och skulle lasta in bagaget. Orsaken är att vi inte har någon betald parkering på hemmaplan, på ett bra tag, på grund av stora förändringar utanför vår lya.

Det här var första gången som vi skulle åka över till Bornholm i månaden maj.

Eftersom jag inte vågade mig på en U-sväng tog turen till hamnen lite längre tid. Klockan började därför närma sig avgångstid lite för fort.

Inget solsken i Ystad men kanske välkomnas vi av den gula lampan vid ankomsten till Rönne.

Det var ganska många som reste med färjan och framför allt väldigt många som passerade min sittplats. Solveig hade en bra bok så hon hade det säkert bra, ett steg in. Själv tog jag mig två rundor på färjan med två olika mål. Insåg efter ett sammanträde med mina sju hjärnceller att jag räknades som en liten glad pojke. Symbolen för herrtoalett. Andra längre turen var jag lite överallt. Då gungade det en aning. Till slut var jag förvånad över att jag hittade tillbaka till min gamla klasskamrat från Bibliotekshögskolan i Borås. Det behövdes inte göras någon efterlysning i högtalarsystemet. Undra hur den skulle låtit? 😉

Det var liknande väder på Bornholm. Den här gången skulle vi bo på ett helt nytt ställe. I en liten stad som för oss var som en vit fläck på ö-kartan.

Eftertext:
Tid för överfart: 14:30-15:50
Pris: 299 DKK
Havets humör: Grått men lugnt.

109. Klosterbrunnsgatan

Välkommen med på våra promenader bland de mysiga Visbygränderna. I denna fotokategori använder vi få ord. Vi svarar på kommentarer med en symbol. ❤

Fotnot:
Detta är en parallellgata till Schweistergränd, som vi presenterade förra gången. Klosterbrunnsgatan ligger ett steg närmare Stora Torget. När jag kikar på ett känt ställe på nätet står det att det finns endast sju adresser på kullerstensgatan.

Ps. Just nu funderar jag på hur jag gör en oval bild på avslutningsfotot. Jag har bara försökt en enda gång. Då försvann allt och jag fick börja om igen. 😉

Bornholmslinjen, etapp åtta

Vi hade tydligen njutit extra av de sista minuterna i Rönne. ”Den lilla blå” fick knappt plats på dagens andra tur mot Sverige och Ystad, i ”fåran tjugo”.

Fortfarande finns det tid för ett toalettbesök. Mannen tar sikte mot den vita byggnaden mellan filarna. Jag noterar att ”den rörliga bron” ännu inte har lagt sig tillrätta mot färjan.

Inte så många fotsteg senare ser jag att fordonen redan är på väg ner mot dansk mark. Oftast är ”färjarbetarna” väldigt effektiva. Givetvis har de gjort procedurerna X antal gånger. Bäst att återvända så Solveig inte behöver efterlysa den halländska chauffören.

En sista glimt mot fyren och kyrkan som vi nyss varit inne i. Vädret hade blivit molnigare. Undra om vi skulle mötas av den gula lampan i Ystad?

Vi var tydligen inte den sista bilen som skulle med färjan. Undra om den sista hann med? En perfekt fråga i november. 😉

Eftertext:
Tid för överfart: 10:30-11:50
Pris: 199 DKK (Hundra kronor lägre än ditresan)
Havets humör: Lugn och smidig återresa.

Ändrade mina planer

Egentligen hade jag tänkt avrunda trippen med det obligatoriska inlägget. Men det får vänta till nästa gång. För jag råkade ”springa på” fyra bilder som Solveig tagit med inställningen fotoillustrationer. Tyckte det passade bra i sista refrängen från resan, där vi bodde relativt nära den klassiska träbron i Arnager.
Det är väldigt tur att jag inte befinner mig på bron just nu. För så här har det aldrig tidigare bullrat och vibrerat i golvet på kontoret/gästrummet. Jag funderade på att stoppa in bomull i öronen, men hittade såklart inte ”det vita”. Ljudet från den tunga ”plattmaskinen” som dras i tunneln över den mjuka beläggningen, under vårt golv, är inte att leka med. Pust. Nu tog de en kort paus.

Jag lovar, inget mer inlägg från Arnager – från denna resa. 😉 För nu återstår bara den obligatoriska avslutningen. Innan en Visby-gränd markerar en slags markering mellan ö-resorna.

Tropiska Fjärilar

Det gäller att klä sig rätt vid ett besök bland fjärilarna… och att ha med sig en liten duk till att torka av linsen med. Men, efter en stund har både jag och kameralinsen nästan vant oss vid den tropiska värmen.

Det är alltid lika spännande att se vilka fjärilar som finns just den dagen vi gör vårt besök. Randiga eller prickiga?

Oavsett färg eller mönster så har varje fjäril något speciellt. Dock tycks vissa sorter vara mer svårflörtade än andra då det gäller att få dem att sitta stilla och visa upp sina vackra vingar.

Kanske tycker de att jag stör mitt i maten… Visst ser den här ut som att den tänker något om fotografen…

Andra tycks helt oberörda av att de blir fotograferade.

En del är så ”nykläckta” att de ännu inte lämnat skåpet där alla pupporna hänger på rad.

Fjärilslarver är hungriga nästan jämt!

Ser fram emot ett nytt besök i ”Sommerlunden” som det numera heter. Hoppas på tur så att det dyker upp nya fjärilar som jag inte fotograferat förut.

De sista stegen

Vi drog oss mot bilen. Våra ”sista minuter” på Bornholm, för denna gång, började närma sig sitt slut. Fördelen med stänket av nostalgi var, att vi tänkt och planerat ett återseende.

Vädret hade verkligen varit ”på vår sida” under den fjärde trippen. Det krävs nästan för att det ska bli bra, när resan är relativt kort i antalet aktiva timmar. När vi är iväg en vecka finns det mer plats för oväders busande. Så länge det inte tar över all ö-makt.

Nu gläntade vi lite, pyttelite mer på smörgåsbordet, i största staden på ön. Men vi förstår att det enbart är ett smakprov. Fortfarande är Rönne mest en start & målplats. En yta där vi rullar av och på. Någon gång kommer vi att bryta mönstret. Ge staden en rejäl chans. Men inte nästa gång. För den har redan ett facit…

Det här är åt vänster och backen som anas runt hörnet. Från andra hållet såg vi att det började anlända bilar, som skulle med första morgonfärjan.

Vi avverkade de sista stegen på dansk mark mot ”Den lilla blå” och höll tummarna för att både han och färjan skötte sina uppgifter på bästa sätt. Vattnet verkade ligga stilla. Åtminstone i hamnen…

Ovanligt att se en rund dansk flagga. Eller borde jag putsa glasögonen och bli lite lagom bange?

Sankt Nikolaus i Rönne, interiör

Under åren 1915-1918 gjordes större utbyggnader av kyrkan. Detta gjorde de med stor hänsyn, för att inte ändra själva stilen alltför mycket.

Träaltaret från 1918 är snidat av Christian Kofoed, som även designade predikstolen och bänkarna.
Jesus som stillar den farliga stormen är ett verk av Sven Havsteen Mikkelsen (1912-1999)

Kul att notera att det rör sig om en gotländsk dopfunt.

Det finns även föremål från kyrkan som finns att beskåda på Bornholms Museum.

Kyrkor vid kusten hör extra mycket ihop med votivskepp.

Sankt Nikolaus kyrka i Rönne

I Rönnes gamla stadsdel står kyrkan synlig på en kulle. Den observante och de som följer vår blogg regelbundet kan se något märkligt med tiden på klockan.

På samma plats byggdes en mindre kyrka, ca år 1275. Den kyrkan hade namnet Knuds Kirke.

På nuvarande kyrka finns fortfarande några av grundstenarna från första kyrkan kvar.

Kyrkan var öppen. Välkommen in på onsdag. ❤