Skäl att återvända

Sudret med sina fem sydliga socknar – Öja, Fide, Hamra, Vamlingbo och Sundre är en favoritlandtunga på Gotland. ❤ Nästa gång får cyklarna följa med på turen. ”Den lilla blå” får acceptera de extra kilona utanför plåten.

Hit vill vi också cykla en tidig sommarmorgon. För att inte trötta ut cyklarna tänkte vi låta dem åka snålskjuts den första biten från Visby. 😉

Än återstår det några nya platser att besöka vid Högklint.

Jag har alltid varit svag för kombinationen att återse vackra platser och upptäcka nya. Vid trakten av Kyllaj finns många vita fläckar för oss. Andra gången här, när vi cyklade, kom vi fel och jag längtar efter en andra chans.

Halvön Asunden kan jag verkligen rekommendera. Där får du, i rätt väder, en dos av mycket intressant och tilltalande.

S:t Olofsholm kommer vi att återvända till för att traska ner mot stranden.

Gotanduppochner har en oskriven regel, att aldrig lägga in en solnedgång/soluppgång från exakt samma ställe. Vi har otaliga möjligheter att variera oss på Gotland. Samtidigt tycker jag att alla ser annorlunda ut och har hur många variationer som helst. Om några dagar finns möjligheten att vi får se himlaspelet från ny plats. Solveig gillar soluppgångar mest. För mig är de extra exotiska eftersom jag är ett västkustbarn. Annars gillar jag båda upplevelserna. Vad tycker du bloggläsare?

Blåeld är både vacker att se på och gör sig bra på bild. Förra året väntade jag in ”rätt tidpunkt” innan det blev ett inlägg från fiskeläget Nyhamn. Nu har jag en lång hemlig lista på platser som jag vill besöka, när blå säugblåmme är som vackrast. Vilket innebär att vi inte kommer att hinna med att bocka av listan under 2021. 😉

Fårö kommer vi att besöka igen. Kanske tar vi en tur dit när vi bara har 12 minuter till ön. Möjligtvis några minuter till från stugan. 😉 Annars uppskattar jag att inte välja de närmaste vägarna. Vilka fantastiska, roliga och annorlunda platser det går att stöta på genom att ”köra vilse” eller sänka bilhastigheten. Gotland är ett smörgåsbord av rang. Levererar den ena rätten efter den andra. ❤

Först till kvarn

I mitten står det som finns kvar av en av Visbys kända gamla kvarnar. På Gotland har det funnits kvarnar i många hundra år. Den första som nämndes var år 1499.
När Bingers kvarn uppfördes på artonhundratalet var den en modernitet. Den var större än de tidigare kvarnarna på ön, hade ett tvärställt vindhjul för automatisk inställning av vindriktning. Det måste ha varit lyxigt att den hade reglerbara träribbor som kunde reglera vindfånget, med den stora fördelen att de slapp stanna kvarnen.

Vi har här på bloggen tidigare skrivit om kvarnen Högan, som byggdes om till ett diskotek, som lucianatten 1976 brann ner helt. Även Bingers kvarn var på 1900-talet ett diskotek.

Bingers kvarn var länge en av Visbys kända silhuetter. Den var Gotlands största och bäst bevarade kvarnbyggnad ända in på 1980-talet. Sista åren var den enbart förråd och magasin.

Första gången som Bingers kvarn brann ner till grunden var 1896. Inget gick då att göra för att förhindra det. Brandkåren kunde bara bevaka grannhusen. Men det gick att utläsa i den mikrofilmade tidningen att de hann sätta de små i säkerhet och fick ut en del husgeråd och möbler.
En kall januarisöndag 1983 blev det en sorglig repris i den uppbyggda kvarnen, när det uppstod en explosionsartad brand. Brandkåren var på plats, bara ett par minuter senare. Brandmännen försökte rädda tornet. Men när rökgaser som var instängda i tornet blandades med syre uppstod rökgasexplosioner. På ett par timmar rasade allt och dagen efter branden återstod endast murar och skorstensstockar. Hoppas alla tvåfotade har rent mjöl i fickorna. 😉
Under de närmaste åren fanns bara en ruin kvar. Det fanns flera höga och låga planer. Allt från att riva ruinen till att göra hotell av huset. Det sistnämnda fick strykas på grund av buller från flygplatsen.
Som du förstått byggdes huset upp igen. Dock lite mer vingklippt. Men fortfarande går det att göra klipp. Jag har köpt fina gympaskor, jacka och annat på Intersport till bra priser. Därför bloggrubriken med dubbelsyftning. Hängde du läsare med? Eller tycker du jag maler för mycket? 😉

Kulturlandskap från järnåldern

Vi var kvar i Buttle socken och hade precis besökt de två mäktiga bildstenarna i ”Änge i Buttle”. Nu klev vi över stättan för att få en inblick i det välbevarade kulturlandskapet från järnåldern. Detta område är mycket rikt på fornlämningar.

Både under början av 1900-talet och 2000-talet har det gjorts åtskilliga undersökningar. När det gäller det sistnämnda är det Uppsalas Universitet Campus Gotlands som stått för ”grävandet” och undersökandet av husgrunderna. Givetvis i samråd med experter.

Vi vände vid det liggandet trädet och hoppade balansakten över vattnet. Aprilsnöandet och den kyliga vinden lockade inte längre. Däremot hägrade något varmt som fanns i en termos hos ”den lilla blå”.
Undra om han är solo eller har en date? 😉

61. Norrlanda kyrka

Inget landskap i Sverige har så många medeltida kyrkor som Gotland, 92 stycken och dessutom 3 ödekyrkor. Vår plan är att åka runt till dem alla och med kamerans och fantasins hjälp förflytta oss många hundra år tillbaka i tiden. Säkrast är att besöka kyrkorna den 15 maj till 15 september för då är de öppna dagtid.
Vilken fantastisk kulturskatt. Tack ”snälla” Valdemar Atterdag för att du inte gav dig på dem också, som du gjorde med alla, utom S:ta Maria, i Visby. 😉

Norrlanda kyrka är en typisk gotländsk landskyrka med kor i öster och långhus och torn i väster. När det gäller byggår redovisar jag kort så här: I början av 1200-talet tillkom tornets nedre del, koret ca 1300 och långhuset i mitten av samma århundrade.

Kyrkklockan från 1200-talet är en av Sveriges största och en av Gotlands äldsta klockor.

Tornet byggdes först som ett försvarstorn innan det byggdes om till ett klocktorn.

Den uppståndne Kristus stiger ur graven. Långhusets portal i söder.

Välkommen in på besök i denna sevärda kyrka med rymd.

Altaruppsatsen är från 1890.

Dopfunten av sandsten är från 1735 och står ovanför en medeltida dopfuntsfot med fyra skulpterade lejonhuvuden.

Det finns många detaljerade väggmålningar från mitten av 1400-talet som aldrig blivit överkalkade och därmed fortfarande pryder väggarna. ”Passionsmästaren” (verkstad) utförde målningarna.

Detta var den sista kyrka som vi besökte 2020. Vi har redan lyckats hitta några öppna i år. Men i helgen möttes vi av en låst kyrka, när vi var på väg till gotlandssipporna. Nästa vecka är det den 15:e maj. Ett datum av två som du kan läsa om i den fasta texten, som alltid ligger överst i inläggen om medeltidskyrkorna.

Tänkvärda ord:
Titta in till någon när som helst om du känner för det.
Säger de ”Usch, är det du!” Kan du alltid titta ut igen.
Nalle Puh

Visby, Visby stad i världen

Häng med på en tidig morgonpromenad i kullerstensgrändernas stad. Det är en rogivande och speciell känsla att strosa omkring och få uppleva hur staden vaknar till liv. Promenaden går från en plats till en annan (Donners plats och S:t Hans plats) och följer stråket Hästgatan upp till Wallérs plats. Vi njöt av det berömda körsbärsträdet utanför Kränku Te & Kaffe och magnolians knoppar som ingav hopp om det som väntar runt årstidshörnet.

Fotnot:
Jag besvarar eventuella kommentarer med en symbol. 😉 🙂 😀 ❤
Detta var första gången som jag gjort klart ett inlägg med många foton och lång personlig text och därefter undrade varför jag inte hittade möjligheten att kryssa de två kategorierna, ”Morgonpromenad i Visby” och ”Innanför muren”.
Vad mysko.
Polletter har en tendens enligt tyngdlagen att trilla ner – förr eller senare. Sanningen kom på ogästvänligt besök:
Jag hade gjort allt arbete i fel blogg. Min första blogg. När jag såg bloggkategorin ”Sex mil hemifrån” längtade jag oändligt fler mil bort. 😉
Tänk! Tänk om blixten slår ner på samma ställe två gånger? Då kommer du inte att kunna läsa denna fotnot. Dags att pröva bloggvingarna och se om jag kan slutföra inlägg nummer 633 på GOTLANDUPPOCHNER!!!

Dörrarnas färg; akt 5-9

Dörr 1

Dörr 2

Dörr 3

Dörr 4

Dörr 5

Fototävlingen 2021 består av nio akter. De tre sista är av finalkaraktär och för med sig en justering i poängsystemet och upplägget.

Regler/Poäng:
Tävlingstid: Från inlägg till månadens sista minut, 23:59.
Din uppgift är att gissa färgen på de fem enfärgade dörrarna eller välja livlina, som garanterar en baspoäng/dörr.  
De sju färgerna som du kan välja på är:
BLÅ, RÖD, GUL, GRÖN, BRUN, SVART och GRÅ.
Skriv tydligt nummer, färger eller ordet livlina.

Den som först svarar rätt färg på en dörr får 3 poäng.
Alla som därefter svarar rätt färg på samma dörr får 2 poäng.
Ordet livlina ger 1 poäng/dörr.
0 poäng för fel färger.

Väljer du en ”åttonde färg” får du minuspoäng.  
Maxpoängen i maj-akten är 15 poäng.

Aktuell tabell efter maj 2021:
Läggs in på denna plats i början av juni.
OBS! Gällande tabell ser du i april-inlägget.
En helt ny deltagare skulle kunna ta sig ända upp till förstaplatsen om personen gissar först rätt på 5 dörrar. Tävlingen lär leva till september.
Häng på och häng i. 😀

Facit, akt 5:
Står här i början av nästa månad.

Priser:
Den som har FLEST rätt i sluttabellen är FOTOMÄSTARE 2021
Alla tre på pallen får var sin Skrap-Kryss.
Dessutom lottar jag ut 2 st Skrap-Kryss bland övriga som deltagit i minst 5 akter. Det betyder att ex. den på plats 33 kan bli miljonär. Sug på den karamellen. 😊

Vid samma antal poäng i sluttabellen:
Den som svarat fortast under tävlingstiden och därmed har lägst ranking bedöms först. Spelar ingen roll om deltagarna haft rätt eller fel. Har man inte deltagit får man siffran bakom sista deltagaren i aktuell månad. Som rättvis domare vill jag inte hamna med en fot klämd i dörren. 😉

Domarens funderingar vid planerandet av årets fototävling:
En mix av följande krävs för att nå pallen 2021:
Bloggbesök, en skriven kommentar, bloggföljare, tur, taktik, listighet, mod, skicklighet, kyla, snabbhet, beslutsamhet och tålamod. Vad enkelt det låter. Enkelt och snabbt är det i alla fall att deltaga i år. Årets vinnare kanske inte ens har börjat delta ännu. 😊

Solfågel

Vackra Almedalen utanför ringmuren är ett populärt stråk – året om.

Givetvis är det en perfekt plats, att placera ett konstverk i dammen. Mitt bland alla andra levande fåglar. I blickfånget från parksugna, förbipasserande och oräknade turister.

Tyra Lundgren (1897-1979) är den svenska formgivaren bakom ”Solfågel” av brons (1976).
Degermansfonden stödde finansieringen av skulpturen. Det står skrivet att Tyra hade en förkärlek för fåglar. I mytologin är Solfågeln fåglarnas gudom.

Det fanns en tid då jag stod inför grupper och personer och nämnde att Tyra Lundgren uppskattade djurmotiv.

Men mest handlade det om hennes förhållande till kaffekoppar. Tyra fanns med på ett foto i en blå tjusig ram och den stående tavlan stod tillsammans med andra svenska legender inom svensk porslinshistoria. Där i Lidéns Samlingsmuseum fanns inte en enda tanke om att jag skulle ta upp hennes namn i något som heter blogg. Eller flyga plåtfågel utan vingflaxande till …
… Det finns både ”flytt och stannfåglar”. Jag och Solveig har än så länge begränsat vårt flyttande inom Sveriges gränser. Men marken vi trampat på har absolut inte alltid varit svensk. Långt ifrån.

Russvätar

Igår kunde du njuta av fina macrobilder på gotlandssippa, från detta naturreservat. https://gotlanduppochner.com/2021/05/01/karlek-vid-forsta-ogonkastet-gotlandssippa/

Robban sjöng så klokt ”Målet är ingenting – vägen är allt.” Men i det här fallet var det faktiskt målet som hägrade mest. Gotlandssippan vinner klart mot tallskogen. ❤

Inte en enda kotte fanns det att fråga om vi var på rätt väg och riktning.

Det var intressant att läsa om detta speciella naturreservat som bildades för att skydda den sällsynta gotlandssippan, växten som bara finns på Gotland.

På de gotländska hällmarkerna bildas ibland vätar som är Gotlands speciella typ av våtmark. På hösten, vintern och våren samlas vatten i sprickfria hällmarker med stora grunda svackor. Under sommaren torkar marken upp och olika sorts växter blommar på hällmarkerna. Men till skillnad från andra vätar är Russvätar torr bara under korta perioder. Så vi borde också besöka platsen på sommaren och njuta av mattor av gräs-och starrarter och mycket annat tilltalande.

En kombination av bisysslor. Gissa vilken jag höll mig på avstånd från? 😉

Det går att få till en skaplig macrobild med min kamera också. Vår Insta-vän hade verkligen rätt. Det fanns blommor överallt. Från början var vi ensamma på området. Det var vi definitivt inte efter en stund. Men de underbara sipporna räckte till oss alla.

Samma sträcka tillbaka. Ändå upplevde vi den som hälften så lång. Inte bara för att det mest var nerförsbacke. Chansen att det enda fikabordet längs den asfalterade vägen var ledigt…

… var 100 % säkert med tanke på lappen som jag spikat fast med texten… 🙂
”Den lilla blå” hade fått sällskap av en av sina blå ö-bröder.

Fakta:
Skyddsår: 2001
Socken: Ardre och Gammelgarn
Karaktär: Alvarmark
Markägare: Naturvårdsverket/Privata
Förvaltare: Länsstyrelsen i Gotlands län

Kärlek vid första ögonkastet – Gotlandssippa

Under vår tid i Skåne beundrade vi backsippor både i Grevie Backar och vid Dag Hammarskjölds Backåkra. När vi kom till Gotland fick vi veta att här finns en underart till backsippan, nämligen Gotlandssippan, och att den är unik eftersom den endast finns i tre Gotländska socknar; Ardre, Kräklingbo och Östergarn på östra centrala Gotland. Idag lärde vi oss en sak till – att den är en av få endemiska arter i Sverige, vilket betyder att den faktiskt bara finns inom ett visst geografiskt område. Ett inlägg på Instagram igår, Tack Agneta, gav oss idén till dagens utflykt till Russvätar naturreservat.

Vi parkerade bilen och promenerade iväg på en liten smal skogsväg. När vi gått en bit dök det plötsligt upp en bil. Just då var vi lite osäkra på om vi verkligen kommit rätt så vi passade på att fråga. Mannen i bilen lugnade oss och förklarade att vi hade bara en liten bit kvar fram till en stätta.

Så vi gick en bit till… och sen var det inte längre svårt att hitta. Snarare svårt att välja vilka blommor som skulle få vara med på bild. Det blev kärlek vid första ögonkastet mellan mitt macro och Gotlandssipporna.

Vad är det då som skiljer den från Backsippan? Den lär ha bredare bladflikar och stjälkblad. Vacker är den i alla fall. En fantastisk liten skönhet att titta närmare på.

Den tycks inte ha så stora krav på jordmån eftersom den kan växa på torr, mager sand eller grusjord. Däremot kräver den ljus. Kanske därför det fanns ett flertal Gotlandssippor på båda sidor av, och även mitt på, den lilla skogsvägen.

Den här helgen känns det som att den var i sitt esse. Men tydligen kan den blomma både i april och i maj. Det var första gången vi sågs i verkliga livet, men jag garanterar att det inte var den sista. Gotland bjuder på många fantastiska naturupplevelser. Att få se Gotlandssippor är en av dem.

Text och foto: Solveig Lidén

Naturen i färg; Hur beskriver man grönt?

Naturen i färg är bloggkategorin då vi under två månaders tid ser oss omkring utomhus och, med kamerans hjälp, fångar in allt som har en viss färg.

Vän av ordning har kanske redan hunnit tänka: Men har hon inte redan haft ett grönt inlägg i kategorin ”Naturen i färg”? Jodå, det är alldeles rätt. Grönt var en av förra årets färger.
Då höll jag mig till grundfärger. I år är det nyanser och blandningar som gäller, som exempelvis limegrön. En läcker variant av grönt i kombination med gult.

Våren som vi njöt av några dagar här i Visby kom plötsligt av sig. Och naturen fann sig i detta och bromsade. Därför har jag botaniserat i min mapp från förra året också och plockat fram bilder som inte fick vara med då. Den här bilden döper jag till ”Kramen”.

Rubriken har jag lånat från ett TV-program som jag råkade halka in i häromdagen. Kvinnan det handlade om ställde denna fråga. Hur beskriver man grönt? Och svarade sedan själv: Som ett skimmer, som en förundran… Det lät både poetiskt och vackert tyckte jag, och fick mig att minnas en sommardag för 34 år sedan. Jag hade precis kommit tillbaka från två varma veckor i Jordanien och Israel. Vi fick vänta i Hallsberg på ett tåg som skulle ta oss till hemorten. Klockan var nog ungefär fyra på morgonen och jag minns att det var kallt och regnigt. Men det vilade ett skimmer över hela Hallsberg – för det var så grönt! I nyss nämnda länder var det varmt, brännande varmt och det var få platser vi besökt där det fanns någon som helst grönska. Den morgonen fick mig att inse att jag är glad över att jag är född i Sverige och att jag inte önskar mig någon annanstans…

I gräsmattan utanför huset där vi numera bor finns det sådana här små skönheter. Man måste krypa nära för att se dem.

I Botaniska trädgården, växer många andra skönheter. Var och en originell och vacker på sitt sätt.

Macroobjektivet och jag har inte riktigt funnit varandra än… men vi jobbar på det. Det jag gillar bäst är de mjuka bakgrundsfärger som det skapar utifrån detaljer i bakgrunden, blåsippor exempelvis.

Vi bor på en ö, med hav runtom! Varje gång jag skriver det blir jag lite förundrad över att det faktiskt är sant.

Hur beskriver man grönt? Ja närmare skimmer än så här, kan man nog inte komma. Nyutslagna boklöv med solglitter i de tunna löven. Då blir jag förundrad över naturens skönhet och tacksam för att jag fritt kan njuta av den.

Text och foto: Solveig Lidén