Walnuss – Interiör

Vi möttes av ett fräscht kök som delade rumsyta med vardagsrummet. Det var lätt att hitta prylarna som vi behövde och tekniken var smidig att ta till sig.

Jag minns bara en gemensam stund tillsammans med ”dumskärmen”. Antagligen är det första gången som jag använder det ordet. Termen dumburken kändes just nu indränkt av en flydd nostalgisk tid. En tid då jag var överlycklig över att det hokus pokus blev färg och möjlighet att byta kanal – till EN helt annan. Vilken vardagslyx. 😉

Vår inspektionsresa fortsatte in i det stora sovrummet.

Därefter stegade vi in i det mindre sovrummet, som låg mitt emot framsidans entré. Det blev en snabb omröstning av val av rum. 2-0 till alternativet ”lilla rummet”.

Skälet var inte för mig att bokstaven B kändes välkommande. 😉 För antagligen stod det för ön Bornholm.

Just då visste vi inte att vi skulle få handtaget till sovrummet ”i handen” varje gång vi öppnade dörren. Till slut lärde vi oss att inte ha dörren helt stängd och öppna den genom att försiktigt ta tag i gaveln. Måste erkänna att Solveig lärde sig detta på nolltid och jag en ”kvart senare”. 😉

Betyg för vårt fjärde boende (Max 5 poäng)
Jag gav 3
Solveig gav 4

Walnuss – Exteriör

… Jag valde att köra runt den stora byggnaden. Alla de andra gångerna som vi åkte iväg på utflykter eller kom hem från dem blev det den smidigare varianten, grusvägen framför.

Visst ser det inbjudande och lockande ut på inledningsbilden. Vi satt i solsken och njöt några gånger i var sin svart stol. Samtidigt som vi sysslade med olika aktiviteter.

Här kan den vaksamma notera att Solveig klurat ut hur hon fick fram en nyckel via modernt tillvägagångssätt.
Vi hejade på en grannfamilj när vi lastade ur ”Den lilla blå”. Vi gissade på att de kom från grannlandet Polen. Annars såg vi inga fler gäster under vår vistelse. Solveig såg på avstånd det som förmodligen var en av de två ägarna till boendet. Inför hemresan ställde min fru en skriftlig fråga via mobilen.
De mörka molnen skrämdes bara lite när de visade sina ”muskler”.

”Den lilla blå” hade det bra tillsammans med några trevliga stockrosor.
Vi gissade på att det var ett framtidsprojekt på gång i det stora huset mitt emot. Kanske en annan affärsverksamhet.

På svenska heter stället VALNÖT. Smaskigt namn. Något som jag äter varje dag i olika sammanhang. Nu blev jag sugen på att skrapa lite och måla en stund med vit färg. Egentligen är det skönt att ha de åren i backspegeln. Allt har sin tid…

Det fanns en lummig trädgård på ”baksidan”, som öppnade upp för olika aktiviteter för gästerna. Själv satt jag på denna plats och njöt i solen en stund, när Solveig gick iväg på ett eget äventyr. (Redovisas efter interiör inlägget.)

Här står min egen solstråle och tycks välkomna er in i vår semesterbostad.

Ps! Vilken dramatik som hon var med om i morse. På hemmaplan var jag väldigt orolig. Tur jag tror på skyddsänglar. ❤

Halvvägs runt rundkyrkan

Vid de två första resorna till Bornholm åkte vi rakt igenom ön för att nå vår boplats. Förra gången tog vi oss norr ut från Rönne. Den här gången tog vi istället av mot öns flygplats.

Vi uppskattade att det stod en rundkirke i rondellen. De mörka molnen störde inte så mycket.

Däremot behövdes det fyra försök innan jag kunde ratta in på rätt guppiga grusväg och Solveig kunde ta denna trio foton. Därför åkte vi förbi tre gånger på ”stora vägen” och hann se lite annat under tiden. Därefter spikade vi avfarten alla andra gånger under semestern. Från ena hållet gällde det att hålla reda på ett träplank på andra sidan vägen. När vi skulle köra ut på vägen var Solveig en viktig kugge. Precis som under förra resan. Växandet på fält, hög hastighet på fordon och skarpa kurvor är tre luriga kombinationer.

Fortfarande var vi inte helt säkra på att vi var på rätt ställe och om vi i så fall skulle köra runt eller framför den stora byggnaden…

Bornholmslinjen, etapp sju

För första gången tänkte vi testa att besöka Bornholm, med ditresa och hemresa på hösten. Första halvan av september får så många lovord i text lite överallt. Vår närmaste tidigare variant var att åka dit i slutet av augusti och hem i början av första höstmånaden.
Det kom lite regn när vi lastade ”Den lilla blå”. Inombords hos mig var det mest solsken. Så tacksam jag var för beskedet vi fick på Helsingborgs sjukhus. Enbart ”tjugofyra” timmar tidigare fick jag klartecken för Bornholmsresan. Hade provsvaren visat på nätavlossning…

Vi började med att gå ut på däck. Jag konstaterade direkt två saker. Himlen såg rätt grå ut. De svarta ”flugorna” som flög omkring i mitt högra öga störde mig när det gällde finmotoriken. Bilden på den söta hunden fick ingen bra skärpa. Förstafotografen i inledningen fick allt bli Solveig. Men bilkörningen påverkades inte alls. Det friska ögat tog direkt över makten. Kroppen är finurlig.

Den här gången köpte vi inget på färjan till Rönne. Slapp därmed stå i kö. Istället la vi rabarber på två perfekta sittplatser.

Vädret verkade vara av samma slag som på skånsk mark. Men prognosen för de närmaste dagarna lovade annat väderläge. Hur det blev med den saken lär du besökare få besked om… 😉

Eftertext:
Tid för överfart: 14:30-15:50
Pris: 299 DKK
Havets humör: Lugnt och behagligt.

3. Tryde kyrka

Äntligen dyker det tredje vykortet från Österlen upp. Jag skyller självklart på postverket, som förändrats till det sämre sedan nedrustningen och framför allt efter de blev av med sin snabbaste brevbärare. 😉
Vi passade på att stanna till vid kyrkan, på väg hem från ett tandläkarbesök i närheten.
Tryde kyrka är en hög byggnad på trettio meter, som det tog sex månader att bygga och som invigdes 1868.

En mycket ljus och fin kyrka. Altaruppsatsen är från 1600-talet.

När det gäller predikstolen finns ett exakt år. 1618.

Trydefunten från 1160 har kallats för Sveriges förnämsta romanska konstverk. Funten är huggen i sandsten av Majestatis, en man som därefter kallades för ”Trydemästaren”.
När det gäller motiven och utsmyckningen är åsikterna inte helt eniga. Men de flesta tror det handlar om Martyren Fridolin, som helgonförklarades på femhundratalet.

Vi var båda positiva till den fina kyrkan och självklart blev vi överraskade av…

… köket med sina fikamöjligheter, som fanns längst ner i den öppna ljusa lokalen. Första gången som vi sett det upplägget.

Missa inte att besöka den fina kyrkan om du/ni har vägarna förbi. Det ska visst vara en mycket god akustik i lokalen – läste jag i recensioner från tidigare konserter.

Ps. Söndagen den 1 februari ämnar vi starta upp med fjärde resan till Bornholm.

108. Schweistergränd

Välkommen med på våra promenader bland de mysiga Visbygränderna. I denna fotokategori använder vi få ord. Vi svarar på kommentarer med en symbol. ❤

Fotnot:

Nästan i mitten av innerstan ligger denna relativt branta gränd, som neråt korsar långsträckta S:t Hansgatan. Grönt är skönt och jag inser att det inte behövs fönsterputsning speciellt ofta bakom det gröna kamouflaget. 😉

Bornholmslinjen, etapp sex

Då var det dags att göra tvärtom. Köra på färjan som skulle gå klockan 8:30 och rulla av den klockan 9:50. Enda skillnaden var att hemresan var hundra danska kronor billigare.

Men först skulle den flytande konstruktionen givetvis tömmas. Annars hade det blivit polsk riksdag.

På bilden ovan ser du Bornholm´s Welcome Center, som var det första stället som vi besökte under denna tredje resa till den danska lilla ön.

Då var det bara att hålla tungan rätt i mun och följa anvisningarna som visades med gester.
Under hemresan tyckte vi stundtals att det var lite väl kyligt på färjan. Orsaken var AC. Vi turades om att ha på den enda jackan, som kommit med från bilen.
Vad superlyxigt det var att tillbaks på land enbart ha en pytteliten bilresa i Sverige kvar, för att nå vårt hem i Wallanderstaden.

Eftertext:
Tid för överfart: 08:30-09:50
Pris: 199 DKK
Havets humör: Helt okej.

Tejns hamn

På danska betyder ordet Tejn ”tecken”. Det var från detta fiskeläge som det en gång i tiden tändes eldar på stranden för att vägleda fiskarna in i tryggheten. Samma livsviktiga syssla kan du läsa om i vår kategori FISKELÄGEN PÅ GOTLAND.

Tejns hamn är fortfarande Bornholms tredje största. Det är fiskarna här som satsar på Östersjönlaxen. Men det går inte att komma ifrån att turismen med råge sedan länge (början av 1900-talet) tagit över som den huvudsakliga inkomstkällan.

Precis som under våra Gotlandsår går det inte att komma ifrån kontrasterna mellan det mörka och det nödvändiga, inom detta farliga yrke.

Troligen är detta öns bästa hamn för havsöringsfiske. Både i de djupa och grunda bassängerna finns det en hel del fisk. Det sägs att en klippbotten är bra under hela året. Framför allt under de kalla månaderna. När det kommer vågor virvlar födoämnen lätt upp i vattenpelaren. Inte samma sak i djupare vatten där det då finns färre födoämnen. Därför är denna hamn idealisk med sin djupa klippbotten som lockar till sig både torsk och horngädda.

Men personer som fiskar efter annat borde ta sig till Tejn i april. För årligen pågår det då här den största trollingtävlingen på ön. Namnet är TROLLING MASTER BORNHOLM. Deltagare kommer från hela världen för att tävla i flera dagar. Jag läste att upp till trehundra båtar deltar i tävlingen om att dra upp den största laxen i Östersjön. Undra hur många tusen åskådare som söker sig till norra delen av Bornholm denna tid på året?

Då är det säkrast att boka bord i god tid på Skipperkroen.

Fotnot: Detta var inlägg nummer 1 800 på vår gemensamma blogg Gotland & Bornholm upp och ner. Vår ”redovisning” av tredje trippen till Bornholm börjar närma sig sitt slut. Endast ett inlägg återstår. Sedan så… 😉

Ruts kirke (Rutsker)

Vi var inte bortskämda med sol och blå himmel under denna sommarvecka. Därför gällde det att passa på. Efter söndagslunchen rullade vi iväg på för oss delvis nya vägar. Målet var att njuta av lite av varje. Trafiken var gles i inledningen och därmed öppnades möjligheten att även chauffören kunde ägna extra små stunder åt betraktelser av den vackra ön.

Cirka 1200 uppfördes denna kyrka som bytt namn några gånger genom historien. Ruts kirke och Rutsker är de moderna två namnen. Under medeltiden var kyrkan tillägnad Sankt Mikael.
Rutsker är Danmarks högst belägna kyrka med sina 130 meter över havet och det rör sig även om Bornholms tredje högsta punkt.

Kyrkan är mestadels vitkalkad och byggd i romansk stil.

Klocktornet är det äldst bevarade på Bornholm. Det tros vara från senare delen av 1500-talet.

Vilken härlig utsikt det var från kyrkogården. Vi gick runt i ett behagligt tempo och stannade till ibland en stund. Vi har ett bra skäl att återvända till positionen. För kyrkporten var stängd. Troligtvis hade det varit en gudstjänst på förmiddagen. Så interiören visas förhoppningsvis från en kommande resa.

Det är något speciellt med ”sista timmarna” av en resa. Är det härligt väder vill det njutas extra. Innan vi nådde mer trafik vid andra kusten passade vi på att se oss omkring. Ett kommande stopp såg vi som en ”andra chans”. Några dagar tidigare var vi inte speciellt imponerade. Nu fanns det möjlighet till revansch för fiskeläget T…