Solnedgång i Fridhem


Tillsammans med en dotter bestämde vi oss för att njuta av en solnedgång. Vi valde mellan Högklint och Fridhem.

På klinten står åskådare på första parkett.
Vi noterade att solen låg i bra läge för båda platserna och valde denna kväll att köra höger mot Fridhems parkering.

På stenstranden satt ett par och njöt från ett annat perspektiv.

Åt andra hållet var det full aktivitet och trångt på ”klintväggen”. Du missar väl inte alla fåglar?

Länge sedan jag tog ett kvällsbad när ”himmelslampan” går ner.

Nu var det inte lång tid kvar.

Jag sökte mig längre norr ut för jag hade för mig att…

… mitt minne hade rätt och vi hade tur, att där inte redan var en människoflock. 😉 En stund senare kom ett sällskap som kanske blev besvikna över att favoritplatsen var upptagen.

De sista sekunderna där jag stämningsfullt tog in allt fint. Livet kändes både enkelt och vackert.

”Efterklangen”. Då färgpaletten på himlen kan skifta i olika färger och åstadkomma olika ljussken. Ingen solnedgång är lik en annan. Så har jag alltid sett det. Vet också att färgerna har med luftfuktigheten att göra. Har du någon favoritplats som du gärna återkommer till för att se en magisk solnedgång?

 

Fridhem – vackert och passande namn


Här var vi och fikade förra sommaren. Den här marsdagen hade vi med egen fikakorg. Vi fortsatte grusbacken uppåt till det stora gula huset, som jag läst och hört så mycket om.

Jag tror att Prinsessan Eugéne blev kär i Gotland vid första ögonkastet 1859. För mig dröjde det till andra ögonkastet. 😉 Kanske blev hon en av de första sommargotlänningarna när hon bodde här i huvudbyggnaden under nästan trettio år.
Huset är byggt i ”schweizerstil” och prinsessan var visst mycket aktiv i planering och när det gällde åsikter om byggandet.
Tänk att sitta på den stora altanen eller innanför glasverandan med utsikten mot havet. Många av hennes vänner som var författare, konstnärer och musiker, kom gärna på besök.

Det gjordes mycket fint i parken, som en trädgårdsmästare vid namnet Karl-Johan Flodman skötte om. Träd, buskar och exotiska växter köptes in och planterades.

Framsidan på sommarvillan Fridhem.

Stora vattenfallet av ån, som bildas på våren, rinner ut i Östersjön. Mäktigt sound. Jag och Solveig fick stå nära varandra för att kunna höra vad den andre sa. Nu kom jag att tänka på kvinnogruppen som åkte buss och stannade till vid Victoriafallen och gick av bussen. Efter en stund kom den manliga chauffören och bad kvinnorna vara tysta tio sekunder så han kunde spela in vattenfallet på mobilen. 😉

Det är stort när jag tänker på att prinsessan Eugénie var med, för över 150 år sedan, och planterade gullregnsträdet, som nu är ett av Nordens största med sina dussintalet böjda stammar.

Vad trevligt det var att träffa den här kvinnan. Tack Anita för vårt samtal. Det var intressant att höra om Fridhems historia och om förändringarna i modern tid på parkområdet. Själv var hon uppväxt på Gotland och hade återvänt till trakten efter 40 års boende på fastlandet.

Lilla vattenfallet en bit ner mot havet. Ska bli spännande att återvända hit längre fram på året och då, förmodligen, konstatera att ”någon” dragit åt kranen. Risken finns att det bara kommer att smådroppa om det vill sig illa i sommar.

Det finns olika halvbranta avstickare ner mot havet.

Det var inte lätt att ta kort på blåsipporna, som vägrade att hålla sig stilla i vinden. Söta och ouppfostrade. 😊

Vi noterade att mycket i naturen är på g. En efterlängtad tid är i annalkande.
.
Utsikten från stenen där vi satt och drack kaffe och mumsade på osötade chokladkakor från Lurblåsaren i Ystad. Konstaterade dock att det antagligen är dags att köpa ny termos. Den svarta drycken var för ljummen för min smak. Vi ska brygga på gammalt hederligt sätt nästa gång och jämföra värmeegenskaperna.
Det finns några gula små hus som går att hyra. Just detta har jag sett på nätet. Tyvärr läste jag inte att det alltid utlovades solnedgång. För då hade vi slagit till direkt.

I somras gick vi ner för branten. Denna gång valde vi att sätta punkt när det var som bäst. När vi kom hem var solen och det fina vädret borta. Men våra sinnen var ljusa efter både trevligt helgbesök av en dotter och vår eftermiddagsutflykt i solsken. Hade vi fått bestämma skulle vi önskat att hon sökte jobb på Gotland efter sin examen i juni. Istället lägger jag egna pusselbitar. 😉