Etikettarkiv: Albert Bonniers Förlag

Jag ser dig

Publicerad den av
16

Fast text:
Jag tänkte hedra Mari Jungstedt (1962-) med att göra något liknande som jag gjorde med Kurt Wallandersviten på min blogg ”Bloggäventyr med Bosse Lidèn”.
https://bosseliden.wordpress.com/2016/12/28/elfte-boken-i-serien-om-kurt-wallander-handen/
Här handlar det om kriminalromanerna om Anders Knutas på Gotland.

Femtonde boken i Anders Knutas sviten:
Jag ser dig, 2019, 300 sidor. Albert Bonniers Förlag.
Boken är tillägnad:
Till Josefin Nilsson,
en gotländsk ros som vi alltid ska minnas.
Vi brinner för dig, nu och i framtiden.
Bosses alternativa titel: 😊
Precis som Mari Jungstedt får jag tacka hennes väninna Louise Yourstone Tegborg för att hon kom på titeln. Tänk att tre ord som nämns på sidan 228 känns så lämpliga som romantitel. Jag läste dem tre gånger med betoning och njöt inombords. Klockrent.

Det var en solig eftermiddag i brytningen mellan sommar och höst, den tid på året då Gotland var som allra vackrast.

Personligt:
Blev rörd av att läsa dedikationen till Josefin. ❤
Jag uppskattar att det långt in i läsandet fanns med många misstänkta. Längs läsvägen ger Mari oss tankar om viktiga ämnen som utsatthet, trasig uppväxt, dold misshandel och osunda personligheter.
Läbbigt att Gotland ligger strategiskt bra till ur militär synpunkt när det gäller ryska ubåtar och fakta om Nord Stream 2 var obehagligt att återläsa. Där lämnade jag romanens trygga ”låtsasvärld” och slussades till verkligheten.
Tidsintervall:
Rubriken Tidigare nämns med jämna mellanrum.
Huvudhandling: September 2018.


Nere vid fiskeläget Djupvik vi Ekstakusten på Gotlands sydvästra kust samlades alltfler människor.

Huvudkaraktärer:
Anders Knutas: Kriminalkommissarie.
Karin Jacobsson: Biträdande chef.
Johan Berg och Pia Lilja: Journalisten och mästerfotografen. Den sistnämnda har träffat en pojkvän och blivit kär.
Kollegor till Knutas och Karin:
Erik Sohlman: Kriminaltekniker.
Thomas Wittberg: Kriminalinspektör.
Victor Ferreira: Har blivit varm i kläderna som presstalesman.
Birger Smittenberg: Den lågmälda, sympatiska och korrekta åklagaren jobbar vidare.
Förstärkningar utifrån:
Den reslige mannen Martin Kihlgård från Rikskriminalen gör denna gång entré på
sidan 174. 😉

Vädret var klart och de kunde tydligt se klippornas förmaningar ute på Lillön, som den kallades i folkmun.
Bokens dos av kärlek/brist på kärlek:
Vill du flytta ihop med mig?
Knutas och Karin försöker hålla en professionell distans på kneget.
Karaktärssvagheter/hemlighetsmakeri:
Karin bär på många hemligheter. Både mörka och ljusa.
Knutas saknar sina tvillingar och önskar att de kunde hälsa på oftare.

September var en fin månad att ströva runt i Botaniska Trädgården. Närheten till havet och skyddet från ringmuren gav ett varmare klimat.

Hälsa/Ohälsa:
Knutas mardrömmar om det hemska förra året finns kvar. Numera alltmer sällan. Men ångesten hade ännu inte släppt sitt grepp om honom. Han hade varit sjukskriven i flera månader.
De obligatoriska tusen bröstsimmeterna (40 längder) i Solberga och stunderna i oasen i Lickershamn håller Knutas över vattenytan.
Bil:
Knutas parkerade sin gamla Mercedes på gårdsplanen utanför.  
Nyckelspår & Villospår:
Rosavitt skum i svalget, rostbiff, kesoburk, släpspår efter en kajak, ett rött kuvert med texten Till Frida, fetanyl och spermaspår.

Karin lämnade sin lägenhet på Mellangatan, satte sig i bilen som stod parkerad utanför, svängde ut från Donners plats och körde genom hamnen på väg ut från stan.

Kopplingar till tidigare böcker:
Knutas terapi med att besöka Botan (Botaniska Trädgården). Det hade gått över ett år sedan det hemska vid lusthuset. Bra återblickar om både Karin och Johan & Emma.
Knutas och Johans speciella förhållanden genom böckerna.
Nästan löpande genom hela boksviten dyker Karins hemska öde upp från när hon som femtonåring blev våldtagen. Här passar det väldigt bra in i handlingen. Jag blir medkännande och samtidigt mörk inombords och vill skapa rättvisa i efterhand. De största skurkarna har tyvärr många möjligheter att komma undan.
Pia och Johan minns morden vid de arkeologiska utgrävningarna i Fröjel.
Grodor i boken:
Äntligen fick jag som läsare ett exakt datum. Detta kom via graveringar i två diamantprydda ringar. 6/9 2018. Enligt min analys skulle ”livet på Gotland” kommit fram till september 2011. Ett osynligt skavsår på sju år. Det kan jag stå ut med. Alltid skönt när ens favoriter åldras varsamt. Tänk om det var samma regler för gubben som stirrar på mig i spegeln. 😉

Karin Jacobsson passerade Sproge kyrka från tolvhundratalet. Den låg alldeles intill vägen.

Kuriosa:
Vänsterprassel av ovanligt slag som skulle kunna sprida sig snabbt som en eld i ett torrt landskap. Vissa poster i samhället rimmar illa med skandaler. Andra är enbart vardagsmat.
En dos av legender om det omtalade ljuset på Martebo myr bjuds bokläsaren på.

Campus Gotland låg mellan hamnen och parken Almedalen, nere vid havet i den västra delen av Visby. Det var inrymt i den gamla maltfabriken.

Citat och stycken som jag uppskattar extra:
Blosson Tainton hälsade dem välkomna med sitt bländande leende. Hon hade nyligen tagit över resorten och drev den tillsammans med sin man. Blosson fick även en egen replik.
Humor/svart humor:
Gruffandet mellan Wittberg och Ferreira.
Leif GW Persson som en hummande landsfader.
Karin Knutas eller Anders Jacobsson? (Namnförslag till den växande ”magen”)
Om sagostunden är slut så kanske vi kan fortsätta, sa Knutas.
Privat sorg:
Mari Jungstedt skildrar Frida Vallskogs liv på ett trovärdigt sätt som gör att det ”blöder” i mitt hjärta.

Han hyrde ett rum i en villa vid Södertorg, bara ett stenkast från landshövdingens residens.

Antal mord/dödsfall:
5 st.
Sista tre meningarna:
När hon öppnade munnen vågade han knappt andas.
– Jo, det är så här, förstår du. Jag är med barn.
Bosse Lidéns betyg:
4+/5

Kyrkklockorna till Levide kyrka klämtade över bygden.

Baksidestext:
LUGNET HAR LAGT SIG på Gotland efter turistsäsongen, men septembervädret är vackert och havet ännu varmt efter den långa, heta sommaren.
Frida Vallskog och hennes tre klasskamrater tillbringar helgen på den karga och ensliga Lilla Karlsö innan juridikstudierna drar igång på allvar. Efter en slummer på en öde strand vaknar Frida upp på pojkvännens arm och gör en fasansfull upptäckt. Både han och kamraterna är döda…
Fotnot:
I denna kategori har jag valt att svara på eventuella kommentarer med en symbol av något slag. Annars skulle jag säkert kunnat prata om Anders Knutas och Gotland i många timmar. En tid som jag inte har längre. Men jag läser gärna snälla och intressanta personliga reflektioner.

Du går inte ensam

Publicerad den av
6

Fast text:
Jag tänkte hedra Mari Ljungstedt (1962-) med att göra något liknande som jag gjorde för Kurt Wallandersviten på min blogg ”Bloggäventyr med Bosse Lidèn”. https://bosseliden.wordpress.com/2016/12/28/elfte-boken-i-serien-om-kurt-wallander-handen/ Här handlar det om kriminalromanerna om Anders Knutas på Gotland.

Elfte boken i Anders Knutas sviten:
Du går inte ensam, 2013, 308 sidor. Albert Bonniers Förlag
Boken är tillägnad:
Till min underbara och älskade väninna
Ulrika Hall – alltid i mitt hjärta
Bosses alternativa titel: 😊
Som man sår får man skörda

Öja kyrka var öppen, men tom på folk.

Personligt:
En del nytt i denna bok. Karin är chef. Johan och Emma bor i Stockholm och är inte längre huvudkaraktärer. Undra hur Emma har det på sitt nya jobb? Madeleine Haga har tagit över efter Johan och Pia är kvar som fotograf. Men de är heller inte speciellt aktiva i handlingen.
Denna bok avslutar med en riktig cliffhanger. Fansen måste ha längtat efter nästa volym. Jag har ju genom åren läst alla böcker och varje gång längtat efter att besöka Gotland.
Tidsintervall:
September-oktober 2009.

Här uppe var trafiken gles. Särskilt nu i september när högsäsongen var över och de flesta turister lämnat ön.

Huvudkaraktärer:
Anders Knutas: Kriminalkommissarie. Är sjukskriven och jobbar bara lite då och då på sina egna villkor. Han är både nyskild och nykär.
Karin Jacobsson: Biträdande chef som får ta sig an sitt första fall från start, som huvudansvarig. 
Kollegor till Knutas och Karin:
Erik Sohlman: Kriminaltekniker. Vanligtvis klädd i jeans och en skrynklig skjorta.
Thomas Wittberg:  Kriminalinspektör. Polishusets egen Casanova.
Lars Norrby: Presstalesman. Skinntorr. Alltid klädd i slips och kavaj.
Birger Smittenberg: Åklagare. 
Förstärkningar utifrån:
Glädjespridaren Martin Kihlgård dyker denna gång upp på sidan 217. 😉 Han kom med två kolleger. Direkt föreslog han Karin att hon skulle uppdatera honom över en lunch.
Kollega till Madeline Haga:
Pia Lilja: Fotograf. 

Hon gned handen mot bröstet medan hon oroligt såg sig omkring. Blicken for över grästäppan, den gamla trätrappan upp till Kajsartornet.

Bokens dos av kärlek/brist på kärlek:
Mitt upp i all bedrövelse har Knutas inlett en romans med kollegan Karin Jacobsson.
Karin har väntat, hoppats och längtat länge på att Anders ska bli fri.
”Visst är det vi två nu?”
”Ja om du vill. Det är vi två.”

Klockan var strax efter nio och affärerna hade inte öppnat än.

Karaktärssvagheter/hemlighetsmakeri:
Sanningen när det gäller cold case-fallet Vera Petrov finns där ständigt och gnager som en mus.

Området här uppe var kargare än på södra Gotland och det fanns en anledning till att det kallades för stenkusten.

Hälsa/Ohälsa:
Knutas hamnade i en depression i somras efter vad som hände i Spanienbergen och skilsmässan från Line. Han hade fått börja med antidepressiv medicin och hade svårt med sömnen. Därför fick han fylla på med sömnpiller.
Han blir fort trött redan efter kort tid på jobbet. Minnet har blivit sämre. Allt måste antecknas. Hjärnan känns överhettad. Han mäktade inte med mer information.
Flera gånger har han drabbats av akut minnesförlust. Detta tillstånd leder till…
Knutas har börjat röka sin gamla pipa regelbundet. Inte bara stoppa den som man mestadels gjort i de andra tio böckerna.

När hon passerade Tingstäde på vägen blev omgivningarna alltför bekanta. Detta var hennes hemtrakter. Orten var mest känd för träsket, Gotlands största sjö.

Bil:
På lördagsmorgonen tog Knutas bilen och körde upp till sommarstugan. Står inget om vilket bilmärke. Självklart vet jag att han inte svikit sin gamla fyrhjulade vän.
Nyckelspår & Villospår:
Barnskor, katthalsband, blodig spade, flytande amerikakoffert och telefonsexkunder.
Kopplingar till tidigare böcker:
Dubbelmördaren Vera Petrov finns kvar i tankarna.
Våldtäkten på femtonåriga Karin Jacobsson i ridlärarens hus.
Småbarnsmamman Frida Lindh som hittades mördad bland gravarna.
Grodor i boken:
Ålderstabbarna. Jag gjorde snabbt en tabell, alltefter jag fick information när det gällde ålder och tidpunkt längs med den kronologiska läsningen. Snabbt haltade ”sanningen”.

Jungfrun sköt ut från en klippa och vakade över hamnens inlopp. Det var Gotlands största rauk som sträckte sig hela tjugosju meter över havet.

Kuriosa:
Johan Berg ringer ett personligt samtal till Anders Knutas. Inte för att luska efter jobbrelaterat material.  
I affären såg Knutas rätt in i ett par iskalla blå ögon. Nu kände han också igen mannen.
Madeleine Haga är betydligt mer framfusig än Johan Berg.
Karins kakadua nämns igen. Det var länge sedan sist.
Citat och stycken som jag uppskattar extra:
Ibland kändes allt som hänt den senaste tiden så overkligt. Som om han svävade en bit ovanför marken och betraktade tillvaron på avstånd.

Han hade hört att Norrström återigen bodde i familjens hus i Kyllaj på norra Gotland och rörde sig fritt på ön.

Humor/svart humor:
Jag som blev förtjust i Goldie Hawn efter att ha sett filmen ”Tjejen som visste för mycket” log åt namnvalet för tiken.
”I natt var det svårt att tro att du är sjukskriven”.

Promenaden från lägenheten på Mellangatan gjorde henne genomfrusen, fingrarna var våta och iskalla.

Privat sorg:
Knutas funderar mycket på livet. Mest det långa äktenskapet och tvillingarna. Allt familjen gjort och upplevt tillsammans.
När Karin passerar Tingstäde kommer alla mörka tankar tillbaka från ungdomstiden.
Knutas pendlar mellan lyckostunder och stunder i svarta hål.

Hon kan tillbringa timmar i tornet. Det är som en tillflyktsort för henne.

Antal mord/dödsfall:
1,2 eller 3?
Sista två meningarna:
Då startade motorn, gasen trampades i botten och bilen körde rakt emot honom. X hann känna igen X ansikte bakom ratten.
Bosse Lidéns betyg:
4/5
Baksidestext:
EN SENSOMMARVARM MORGON i september försvinner treåriga Vilma från skönhetssalongen där hennes mamma arbetar…

Fotnot
I denna kategori har jag valt att svara på eventuella kommentarer med en symbol av något slag. Annars skulle jag säkert kunnat prata om Anders Knutas och Gotland i många timmar. En tid som jag inte har längre. Men jag läser gärna snälla och intressanta personliga reflektioner.

Den sista akten

Publicerad den av
2

Fast text:
Jag tänkte hedra Mari Jungstedt (1962-) med att göra något liknande som jag gjorde med Kurt Wallandersviten på min blogg ”Bloggäventyr med Bosse Lidèn”.
https://bosseliden.wordpress.com/2016/12/28/elfte-boken-i-serien-om-kurt-wallander-handen/
Här handlar det om kriminalromanerna om Anders Knutas på Gotland.

Tionde boken i Anders Knutas sviten:
Den sista akten, 2012, 311 sidor. Albert Bonniers Förlag
Boken är tillägnad:
Till Maria S och Hindi Z
Bosses alternativa titel: 😊
Kvinnan som pratade med sin häst.

Poliserna följde teatermannen över gårdsplanen förbi souvenirbutikerna bort mot klosterruinen.

Personligt:
I denna bok får läsaren följa två fall. Dels det nya på Gotland. Dels dramatik på Gran Canaria när det gäller ett gammalt fall, där mördaren kom undan för fem år sedan. 
Tidsintervall:
Under Almedalsveckan i juli 2009 framtill något som ej nämns.
Dessutom en tillbakablick som startar elva månader tidigare och krymper mot nutid. 

Solen var på väg att sjunka ner i havet som låg likt en glittrande matta.

Huvudkaraktärer:
Anders Knutas: Kriminalkommissarie. Snart skild. (Tvillingarna Petra och Nils har gått ut gymnasiet och skaffat sig jobb.
Karin Jacobsson: Biträdande chef.  Knutas närmaste kollega. 46 år.  
Johan Berg: Reporter på Regionalnytts lokalredaktion i Visby. 
Emma Winarve: Gift med Johan. Småskollärare på den lilla Kyrkskolan i Roma. Nu har hon ett långt sommarlov som är det tuffaste hon någonsin haft.
Kollegor till Knutas och Karin:
Erik Sohlman: Kriminaltekniker. Avskyr att bli avbruten.
Thomas Wittberg:  Kriminalinspektör. Polishusets charmknutte.
Lars Norrby: Presstalesman. Tar alla chanser att ge Karin ett och annat nålstick som tack för att hon fick den tjänst som han tyckte var vigd åt honom. Han är som en elefant. Glömmer aldrig.
Birger Smittenberg: Åklagare. Närmar sig 65 år. Alltid korrekt klädd i skjorta och mörk kavaj. Gift med Anita.
Förstärkningar utifrån:
Glädjespridare Martin Kihlgård ansluter som vanligt från Stockholm. Denna gång på sidan 123. 😉
Kollega till Johan Berg:
Pia Lilja: Fotograf med stort kontaktnät på ön. Hon har fortfarande ambitionen att komma från Gotland och ut i stora världen.

Klockan 00.46 hade kvinnan från room service knackat på dörren.

Bokens dos av kärlek/brist på kärlek:
Emma får ingen egentid med Johan. Småbarnen går till sängs vid sju-åttatiden. De två äldsta är uppe lika länge som Emma och Johan. Sexlivet är helt dött efter att ha varit dåligt även innan trafikolyckan. Knutas känner sig så ensam i dubbelsängen att han hämtar katten för att få lugn och finna sömnen.

Knutas och Karin betedde sig som två rodnande vilsna tonåringar när de träffas på tu man hand.

Det brann till i magen när hon hörde hans röst.

”Sköt om dig”, sa båda i munnen på varandra. När Karin lade på luren kände hon det alldeles klart och tydligt. Hon var hopplöst förälskad i sin chef.

Utsikten bjöd på Coops stora parkering vid Östercentrum, en bit av grönområdet Nordergravar, ringmuren och bortom den en strimma av havet.

Karaktärssvagheter/hemlighetsmakeri:
Johan är fortfarande svag för Madeleine Haga. Den lilla söta mörka kollegan i Stockholm som dyker upp under Almedalsveckan.

När Johan surar och är trött på Emmas egotänkande tackar han ja till Maddes förslag om att gå ut och ta en öl.

Knutas måste fånga dubbelmördaren Vera Petrov. Rättvisan måste få ha sin gång efter han varit tyst om sanningen.

Vilken brist det var att inte kunna språket, tänkte Knutas bedrövat. Under hela samtalet hade han känt sig utanför och bortkommen.

Johan känner sig inte bekväm med ö-livet. Han saknar att ha många arbetskamrater omkring sig, att man tog del av varandras arbete. Pulsen i Stockholm är en annan viktig sak han längtar efter. Nu när inte Olle lever längre och den gemensamma vårdnaden är slut var de inte längre bundna att bo på Gotland. Än så länge hade han inte vågat berätta om sina tankar och sin längtan, för Emma. Han var konflikträdd och risken för bråk var alltför stor. När han väl sa det blev det just så. Då hann han inte ens säga ett enda ord till försvar.

Slammer hördes från restaurang Donners Brunn som säkert haft sin mest inkomstbringande vecka under hela året.

Hälsa/Ohälsa:
Emma sliter hårt med fyra barn och sorgen efter sin exmake Olle. Nu finns inga pauser varannan vecka, när Olle hade deras gemensamma barn hos sig. Nu röker hon öppet inför barnen. Hon funderar på sin egen fråga. ”Skulle hon aldrig få stabilitet i livet?”

Den stora scenen i parken var övergiven och bland de tomma bänkraderna spatserade några måsar och pickade i sig smulor.

Nyckelspår & Villospår:
Teaterbiljett, fotografi, hårstrå, spermier, kepstext, makadam, alibi, silverkedja och berlock
Kopplingar till tidigare böcker:
Repris sedan förra gången/boken. Vera Petrov-fallet. Nu med färska uppgifter.

Lines vikariat på Rigshospitalet i Köpenhamn ett år tidigare.

Emma minns tillbaka till då hon för första gången träffade Johan och hans fotografkompis efter mordet på hennes bästa väninna.

Det var Olle som gjort en slarvig omkörning och frontalkrockat med den mötande bussen.

Grodor i boken:
Nog borde Karins pojkvän Jannes öde nämnas i skrift. Här har dessutom hennes och Knutas tu man hand stunder pågått i över ett år. Knutas tvillingar har i denna bok gått ut gymnasiet flera år tidigare. I förra boken var de 18 år. Hm!

Karin som åldrades ruskigt snabbt i förra boken har fastnat på 46 år och hoppade över årets högtidsdag i april. 😉

Emma arbetade som småskollärare på den lilla Kyrkskolan i Roma och hade ett långt sommarlov.

Kuriosa:
Tommy Körberg och Allan Svensson är två av besökarna i publiken när Trettondagsafton framförs på Romateaterns utomhusscen.  

Paret Vera Petrov och Stefan Norrström har setts på en restaurang på Gran Canaria. Paret som är Knutas karriärs största misslyckande. Nu är det dags för revansch.
 
Citat och stycken som jag uppskattar extra:
Huvudskakningar och nekande mummel. Ingen i teaterensemblen verkade ha träffat Erika Malm. Eller också spelade de bara väldigt bra teater.

Dialogen mellan Knutas och Karin under bilresan till flygplatsen.
Ett evigt besvarande av en fråga med en fråga. Trots att Karin var född och uppvuxen på Gotland och hade bott där i nästan hela sitt liv tröttnade hon aldrig på öns skönhet. Det var vackert vart man än åkte, utefter de långa klapperstenstränderna, raukområdena eller längs slingrande grusvägar som skar genom det bördiga landskapet där ladugårdar med präktiga kreatur i hagarna, vallmofält och kyrkor i kalksten avlöste varandra.

Gillar Jungstedts spegelvändningsledtråd i AMOR som baklänges blir ROMA.

Jag njuter av Karins replik till Norrby. Där hon snabbt ger igen för gammal ost. Hon tyckte det var riktigt skönt att ge igen. Inte en dag försent.

En stund senare klev de in genom entrén till Strand hotell där Madeleine bodde. I hissen sade de ingenting.

Humor/svart humor:
Jag uppskattar författarens möjligheter att låta sina vänner hälsa på i handlingen utan att det stör det minsta. Extra krydda är när hon själv dyker upp lite anonymt. Då ler jag stort.

Kihlgårds aptit för sötsaker har fortfarande inte tröttat ut mig som läsare.

Långsamt lade färjan ut från kajen i Visby. Solen stod högt på himlen. Stadens silhuett visade sig från sin allra vackraste sida.

Privat sorg:
Knutas tårar brände bakom ögonlocken när han tänkte på att han inom en snar framtid hade en exfru. Alla tjugotvå års scener målade sina personliga färger när han minns milstolpar längs deras krokiga gemensamma liv. Större delen av hans vuxna liv. Löftena som de lovat varandra kändes viktlösa.

Den medeltida Hellvi kyrka på norra Gotland var fylld till bristningsgränsen.

Antal mord/dödsfall:
6 st
Sista meningen:
Hon vände sig aldrig om.
Bosse Lidéns betyg:
4/5
Baksidestext:
MITT UNDER DEN MYLLRANDE Almedalsveckan i Visby hittas journalisten Erika Malm mördad på sitt hotellrum…

Fotnot:
I denna kategori har jag valt att svara på eventuella kommentarer med en symbol av något slag. Annars skulle jag säkert kunnat prata om Anders Knutas och Gotland i många timmar. En tid som jag inte har längre. Men jag läser gärna snälla och intressanta personliga reflektioner.

Den dubbla tystnaden

Publicerad den av
16

Fast text:
Jag tänkte hedra Mari Jungstedt (1962-) med att göra något liknande som jag gjorde med Kurt Wallandersviten på min blogg ”Bloggäventyr med Bosse Lidèn”.
https://bosseliden.wordpress.com/2016/12/28/elfte-boken-i-serien-om-kurt-wallander-handen/ Här handlar det om kriminalromanerna om Anders Knutas på Gotland.

Sjunde boken i Anders Knutas sviten:
Den dubbla tystnaden, 2009, 366 sidor. Albert Bonniers Förlag

Boken är tillägnad:
Till Anna Samuelsson, allra käraste lillasyster

Bosses alternativa titel: 😊
När ytan krackelerar


Hon drev en trendig klädbutik på Adelsgatan och det var alltid mycket att göra. Personligt:
Texten om de tjugo dagar gamla, ännu inte flygfärdiga sillgrisslor ungarna som gör sig beredda på det stora hoppet från de smala klippavsatserna på Stora Karlsö, får mig att längta efter att få uppleva kvällsskådespelet i skymningen. Tidpunkten väl vald för att undvika deras största fiende, trutarna, som ser dåligt i mörker. Det låter mäktigt och lockande.

Tidsintervall:
Maj 2007 och hela den sommaren ut.


Där vilade Ingmar Bergman tillsammans med sin hustru i den enkla, men vackra graven som låg högt i ena utkanten av kyrkogården.  
Huvudkaraktärer:
Anders Knutas: Kriminalkommissarie.
Karin Jacobsson: Biträdande chef. 41 år. Övertygad vänsterpartist.
Johan Berg: Numera tvåbarnspappa. Är egentligen pappaledig. Men lovade att rycka in en helg på lokalredaktionen.
Emma Winarve: Lärare i den lilla Kyrkskolan i Roma.


När hon promenerade omkring i Östercentrum påmindes hon om hur hon känt det när hon gick där med sin växande mage. Hur hon fikade med en kompis och hur kompisen upptäckte att hon var gravid. De hade suttit på konditori Siesta.
Kollegor till Knutas och Karin:
Erik Sohlman: Kriminaltekniker.
Thomas Wittberg: Första gången det inte nämns något om hans ”kvinnoaffärer”.
Lars Norrby: Presstalesman. Händer att han pratar bredvid mun.
Birger Smittenberg: Åklagare.

Förstärkningar utifrån:
Fyra personer från Rikskriminalen.
Till slut kom även den populära Martin Kihlgård som Knutas i smyg alltid har ”svart mot vitt” känslor för. På plats fysiskt var han på sidan 194. 😊


Hon bestämde sig för att ta omvägen via färjeläget vid Broa för att få en tillräcklig motionstur. Hon skulle cykla runt Ryssudden…
Kollegor till Johan Berg:
Pia Lilja: Fotograf. Är fortfarande ihop med fårbonden på Sudret sedan förra sommaren. Tidigare brukade hon ha en ny kille varje vecka, särskilt under sommarsäsongen.
Max Grenfors: Hans kaxige redaktionschef i Stockholm.

Bokens dos av kärlek/brist på kärlek:
Knutas trygga äktenskap med danska barnmorskan Line har förändrats till det sämre på många olika sätt. Ibland gick det dagar utan att de ens sågs. Det bådar inte gott för framtiden.

Karin snubblar över en man som snabbt fångar hennes intresse.


Biografen uppe på norra Fårö var inrymd i en rödmålad lada med vita knutar. Karaktärssvagheter/hemlighetsmakeri:
Både Emma och Johan vill helst jobba istället för att vara föräldralediga. Till slut börjar det klia av arbetslust i Johan.

Karins hemlighet, att hon har en bortadopterad dotter.

Knutas tycker att Line ser tantig ut. Han börjar småljuga för henne.
Det har gnagt inom honom under en lång tid, efter att Karin berättat vad hon gjorde på färjan. När hon lät en dubbelmördare gå fri.
Knutas känner en oförklarlig spänning när han hamnar på tu man hand med Karin utanför jobbet.
Han tycker alltid att Kihlgårds närvaro lockar fram hans sämsta personlighetssidor, trots Stockholmspolisens många goda sidor.


Han hade stannat till vid konditori Norrgatt på vägen och köpt kaffebröd.
Hälsa/Ohälsa:
Knutas har fortsatt med besöken på Solbergabadet. Han har lagt på sig några kilo. De smög sig på när han hade problem. Han tröståt för att kompensera.
Knutas dras med sömnsvårigheter sedan flera veckor tillbaka. Sexlusten är som bortblåst. Han har svårt för att koncentrera sig. Minnet har börjat klicka. Letade ex. länge efter sin parkerade bil utanför ICA Maxi. Han ser vänner och bekanta som en belastning.
Knutas känner självförakt.
En olycka kan hända snabbt. Det inser Knutas när han tappar balansen.

Emma går på gympapass.


Härom veckan hade han åkt till Ica Maxi för att storhandla. När han kom ut med den fullastade vagnen hade han helt glömt bort var han ställt bilen.
Bil:
Knutas gamla Merca är still going strong.


Han körde norrut och njöt av att lämna staden bakom sig. Även om det inte alls var långt, bara två och en halv mil, var det en frihetskänsla att komma till stugan som låg utefter stenkusten på nordvästra Gotland.
Nyckelspår & Villospår:
En handväska, sms, sovsäck, barnsligt hårband, sollinne, stringstrosor, en lila Corvette och en fem månader långt gången graviditet.

Kopplingar till tidigare böcker:
Knappt ett år tidigare hade Karin avslöjat en hemlighet han omöjligt kunde värja sig emot. Anders visste att han måste ta itu med den, förr eller senare.

Emma i chock när hon var gravid igen och hon av misstag hamnat i ett morddrama.

Minnesbilden när Johan stod svettig och nervös utanför Fårö kyrka och väntade på bruden han skulle gifta sig med. Kyrkan var fullpackad men var sjutton var Emma?

Ens bäste vän som man tror att man känner utan och innan kan i själva verket visa sig vara någon helt annan. Det hade Knutas bittert fått uppleva med Leif Almlöv.

De hade funnits i vänskapskretsen kring Emma Winarve. Karin hade förhört dem i samband med mordet på Emmas bästa väninna Helena Hillerström som fallit offer för en mördare ungefär fem år tidigare.

Grodor i boken:
Karins dotter skulle fylla tjugofem i september. Exakt samma ålder hade hon i förra boken som utspelade sig förra året och då skulle hon fylla tjugosex till hösten.
Dessutom stod det då att hon födde en dotter 22 september. Nu handlar det om en dotter som är född 14 september 1983. En tidig och en sen tvilling? 😉Då borde den okända dottern 2007 på sommaren vara 23 år. När jag gräver till femte boken skulle den okända dottern fylla 25 år till hösten. Då borde hon vara 27 till hösten.

Johan hade haft sex med kollegan Madeleine Haga på Gotland. Ex. då Emma ringde när Johan var i duschen och Madeleine svarade. Det var inte en flirt i Stockholm för länge sedan. Det var heller inte innan han träffade Emma som det står här.

Johan har fått bära ett stort ansvar sedan hans pappa dog för några år sedan. Då var han äldst bland fyra bröder. Nu är han äldst av fem bröder. 😉

Ingmar Bergman dog 30 juli 2007 och levde när den här boken utspelar sig. Annars stämmer det med Fårö och månad.


Han var en sån Bergmanfantast. De kanske hade ihop det.
Kuriosa:
Intressant att läsa om Bergmanveckan på Fårö och Stora Karlsö.

Karin som får rycka in för Knutas bjuder på betydligt fler detaljer när hon håller presskonferens än sin chef.

Kihlgård är språkpolis och hostar till högt vid Karins svordomar.

Citat och stycken som jag uppskattar extra:
Strax lade färjan till vid kajen och bara fem minuter senare var de över på andra sidan. Genast kändes förändringen i naturen. Fler stengärdesgårdar, fler får och fler väderkvarnar. Kargare natur och här var martallarna krummade och kusten närmare. Stränderna utgjordes av klappersten, raukområden och bitvis vidsträckta sandstränder som förde tanken till öar i Söderhavet.

Gotland var egentligen allra vackrast på eftersäsongen, tänkte Knutas. Från mitten av augusti och hela september. Då det ofta var vackert väder och havet kring ön ordentligt uppvärmt. Då stränderna låg nästan tomma och inbjudande och man kunde ta sig fram på gatorna i Visby.

Humor/svart humor:
Tänk att lägga undan alla problem i en frysbox och plocka fram dem när det kändes bättre.

Karin betraktade sin kollega och kunde inte undgå hans lystna blickar. Raskt sköt hon över tallriken på hans sida.
”Jag är klar. Ta resten om du vill.”
Kihlgård såg ut som ett barn på julafton.

Privat sorg:
Knutas har motstridiga tankar och grubblerier som växer i takt med tiden. Han undrade ibland om han kommit in i en ålderskris. Inser att han behöver tid för sig själv – tid att tänka.

Karin är tung till sinnes. Hon känner att tiden har kommit ikapp henne. Hon skulle bli tokig om hon inte snart gjorde något åt problemet.

Antal mord/dödsfall:
3 st


Hon var framme vid slutet av Norra Glasmästargatan. De tre inblandade paren bodde så nära varandra att det var löjligt, i var sin villa runt den lilla vändplanen.
Sista tre meningarna:
Först var jag inte säker men jag sprang upp mot vägen och fick mig en ordentlig titt på hans ansikte när han körde förbi. Jag är helt hundra. Det var han.

Bosse Lidéns betyg:
5/5.


Hon tog en omväg och gick ner till stan, genom Botaniska trädgården och fortsatte mot strandpromenaden vid havet.
Baksidestext:
… något går väldigt snett under resan – en kvinna försvinner under en cykeltur i Bergmanlandet…

Fotnot
I denna kategori har jag valt att svara på eventuella kommentarer med en symbol av något slag. Annars skulle jag säkert kunnat prata om Anders Knutas och Gotland i många timmar. En tid som jag inte har längre. Men jag läser gärna snälla och intressanta personliga reflektioner. 🙂

Den mörka ängeln

Publicerad den av
18

Fast text:
Jag tänkte hedra Mari Jungstedt (1962-) med att göra något liknande som jag gjorde med Kurt Wallandersviten på min blogg ”Bloggäventyr med Bosse Lidèn”.
https://bosseliden.wordpress.com/2016/12/28/elfte-boken-i-serien-om-kurt-wallander-handen/
Här handlar det om kriminalromanerna om Anders Knutas på Gotland.

Sjätte boken i Anders Knutas sviten:
Den mörka ängeln, 2008, 318 sidor. Albert Bonniers Förlag

Boken är tillägnad:
Till Bosse Jungstedt,
älskade bror – alltid i mitt hjärta

Bosses alternativa titel: 😊
Det oönskade barnet

Kongresshallen skulle sätta Gotland på konferenskartan och hjälpa till att locka folk till ön under hela året.
Personligt:
Mari Jungstedt har kvar ribban på samma nivå som sist. Hon skapar parallella historier som får mig att tänka vidare efter jag slagit ihop romanen. Nästa gång som jag sitter och fikar med en Latte på det speciella stället vid ”Botan” kommer jag att hålla utkik över glaset.

Tidsintervall:
Från nyckfulla aprilvindar till vackra maj 2004.
Dessutom en epilog.  


Man befarade ett nytt Snäck, en satsning på hotell- och andelslägenheter strax norr om stan som hade gått åt fanders och kostat kommunen mångmiljonbelopp. När anläggningen gick i konkurs tvingades kommunen sälja hela klabbet till en lokal entreprenör för en enda futtig krona.

Huvudkaraktärer:
Anders Knutas: Kriminalkommissarie. Han är gift med danska Line som han anser är ett socialt geni. Själv har han fått rejäla problem med umgänget med sina tvillingar. Helst med sonen Nils.
Karin Jacobsson: Biträdande chef. Fyller 40 år i april.
Johan Berg: TV-reporter på Gotland. Äntligen gift med Emma.
Emma Winarve: 38 år. Bor i villa i Roma. Jobbar som lågstadielärare på den lilla skolan Kyrkskolan, i samma socken.

Kronholmens golfbana var vackert belägen på en udde med havet runt omkring. Idyllen hade dessvärre ingen positiv effekt på stämningen.
Kollegor till Knutas och Karin:
Erik Sohlman: Kriminaltekniker.
Thomas Wittberg: Kriminalinspektör. 30 år. Ständiga kvinnoaffärer.
Lars Norrby: Presstalesman. Har tagit ledigt i två månader för att segla till Västindien med sina barn.
Birger Smittenberg: Åklagare. Gift med vissångerskan Erika från Ljugarn.

Förstärkningar utifrån:
Grupp från Rikskriminalen i Stockholm. I spetsen en intetsägande typ vid namn Rylander.


När Karin och Knutas var framme vid Hamra krog stannade de till…
Kollegor till Johan Berg:
Pia Lilja: Fotograf. 26 år. Har precis träffat en fårbonde på Sudret. Hon har sex syskon och ett kontaktnät i nästan varenda socken på Gotland.
Max Grenfors: Regionalnytts redaktionschef som styr och ställer från Stockholm som vanligt.

Bokens dos av kärlek/brist på kärlek:
Knutas och Line verkar inte ha någon gemensam tid ihop.

Johan längtar efter att få komma hem till Emma och Elin. Han älskar att andra väntar på honom och behöver honom. Han har ändrat vanor rejält. Jobbet slukar inte honom längre. Han kan mitt under arbetet börja fundera på vad Elin sysslar med på dagis och längtar hem till Emma och familjelivet i villan. Annat var det förr.


En bit ut i havet syntes den lilla ön Heligholmen.
Karaktärssvagheter/hemlighetsmakeri:
Knutas ogillar kallprat och hurtfrisk kärvänlighet vid stora tillställningar. Hans fru Line är precis tvärtom. Hon älskar att komma ut bland folk.
Han röker sin pipa på kontoret – trots rökförbud.
Han är hund och hästrädd.
Han drabbas av personligt dåligt samvete mitt under ett förhör med ett vittne. Ord från en anhörig gjorde honom rädd för vad han såg framför sig.
Knutas drabbas av en stor skuld som nästan var övermäktig att bära.

Något har hänt Karin sista halvåret. Hon har blivit om möjligt ännu mer tillknäppt och inbunden. Hon blir känslig av en neutral replik från Knutas som får henne att dra en vals. Ett annat samtalsämne får henne att inte klara av att kontrollera sig själv.
På Mosebacke i Stockholm får Knutas äntligen reda på vad som hände i en båthytt förra sommaren och en koppling tjugofem år bakåt i tiden.

Emma har börjat röka som är ett tecken på inre problem. Hon har upptäckt en sak som hon vill behålla för sig själv.

Johan gick sekundsnabbt från ilska och svartsjuka till en märklig känsla av samhörighet när det gällde Olle.


Före Holmhällars pensionat tog han av in på en liten skogsväg.  
Hälsa/Ohälsa:
Emma. Trött av sömnbrist.
Martin Kihlgård sjukskriven. Har varit inlagd på Karolinska en vecka för provtagningar.
Knutas son Nils har ont i magen. Ett känsligt organ för olika bakomliggande orsaker.
Knutas tvingas hänga på Lines nya trend; GI-metoden.
Knutas spelar en golfrunda med sina tvillingar. Det ångrar han bittert efteråt. Inga bollar i rätt väg. Varken de i luften eller i koppen.
Knutas simmar tidigt på morgonen i simhallen.
Karin är inte sig själv sedan förra mordutredningen förra sommaren. Hennes ryggsäck är full av stenar. Både ”ettårs-stenar” och av betydligt äldre årgång.

Bil:
Knutas gamla rossliga Merca hänger med.

Nyckelspår & Villospår:
En alkoholfri strawberry daiquiri, kaliumcyanid, hemlig älskarinna, gamla & nya ovänner, fingeravtryck, hjärnspöken, Armaniglasögon, brandhärdar, bensindunk, bittermandeldoft och flera trasor.


Sandstranden formade sig i en mjuk båge och nådde ända bort till fyren, Fårös yttersta utpost.
Kopplingar till tidigare böcker:
Knutas vänskap med familjen Almlöv som fick ett abrupt slut.

Johan som äntligen fick sin Emma på riktigt. Hon kom en halvtimme försent till kyrkan med sin brudtärna. De hade fått punktering och lämnat mobilerna hemma.

Karin som nämner förra sommarens mordutredning som väckte gamla minnen till liv.

Emma som råkar vara på fel plats igen. Dramat på Fårö nämns.

Grodor i boken:
Knutas ålder är sedan tidigare i otakt.

Afrodite vann med låten ”Never Let It Go” två år tidigare än vad som nämns.


Hon bodde i ett litet, vitt, putsat hus som såg ut att ha byggts kring förra sekelskiftet. Det var tomt på gatan.
Kuriosa:
Intressant att läsa om samhällskritik på ön. Exempel på felinvesteringar från kommunens sida.

Det ökade våldet ner i åldrarna som jag själv funderat mycket på genom åren. Sorgligt ämne med många bottnar. Likaså ungdomsfylla bland tolvåringar.

Något Knutas ser på TV får honom att gråta. Det har han inte gjort på flera år.

Citat och stycken som jag uppskattar extra:
Man får den relation till sitt barn som man är värd.

En människa kan aldrig rädda en annan, tänkte Knutas bittert. Människan måste rädda sig själv.


Bedrövad parkerade hon på Stora torget, köpte cigaretter och en kvällstidning på Ica och promenerade ner till Botaniska.
Humor:
”Förlåt, väckte jag dig?”
”Nej då, jag sover.”

Scenen där Sten Bergström lägger sig ner på golvet efter Knutas och Karin precis förhört honom. Orsaken är ryggbesvär.

Jag sätter en slant på att Mari hade en känd Thomas (med Fåröanknytning) i tankarna när hon planterade ”Det var något magiskt över den där mannen som i sin blonda kalufs…” 😊 och lät Johan Berg visa upp en svartsjuk sida.

Privat sorg:
Karin går och bär på ett inre mörker.


Plötsligt upptäckte hon att det skramlade till borta vid bordet där paret satt. Eller suttit.
Antal mord/dödsfall:
4 st

Sista två meningarna:
Jag ska hålla min älskade i handen när jag dör.
Så är jag inte ensam.

Bosse Lidéns betyg:
5/5

Baksidestext:
… Den mörka ängeln är en gastkramande psykologisk thriller och en skildring av de ödeläggelse ett föräldraskap kan leda till.

Fotnot
I denna kategori har jag valt att svara på eventuella kommentarer med en symbol av något slag. Annars skulle jag säkert kunnat prata om Anders Knutas och Gotland i många timmar. En tid som jag inte har längre. Men jag läser gärna snälla och intressanta personliga reflektioner.

I denna ljuva sommartid

Publicerad den av
18

Fast text:
Jag tänkte hedra Mari Jungstedt (1962-) med att göra något liknande som jag gjorde med Kurt Wallandersviten på min blogg ”Bloggäventyr med Bosse Lidèn”. https://bosseliden.wordpress.com/2016/12/28/elfte-boken-i-serien-om-kurt-wallander-handen/ Här handlar det om kriminalromanerna om Anders Knutas på Gotland.

Femte boken i Anders Knutas sviten:
I denna ljuva sommartid, 2007, 316 sidor. Albert Bonniers Förlag

Boken är tillägnad:
Till Ewa Jungstedt, allra käraste syster

Bosses alternativa titel: 😊
Den instängda hemligheten


Uppe vid Sudersands campingplats på norra Fårö rådde ännu lugn trots att den var fullbelagd så här mitt i sommaren.

Personligt:
Trevligt med en avstickare till Gotska Sandön och att Karin fick basa en stund när Knutas hade semester på Fyn. Det var med denna bok som Mari Jungstedt klev över min betygströskel och landade på sin första femma i betyg.

Tidsintervall:
Från 10 juli till 19 augusti 2003.
Epilog: När turistsäsongen var förbi. En bit in i september 2003.


Just när hon passerade Alis grillkiosk utanför Österport ringde telefonen.

Huvudkaraktärer:
Anders Knutas: Kriminalkommissarie.
Karin Jacobsson: Utsedd till biträdande chef.
Johan Berg: TV-reporter.
Emma Winarve: Bor i villa i Roma. Strular med Johan.


Hon började gå bort mot Almedalen. Den vackra parken låg alldeles utanför Visby ringmur, en oas mellan staden och hamnen.

Kollegor till Knutas och Karin:
Erik Sohlman: Kriminaltekniker.
Thomas Wittberg: Kriminalinspektör.
Lars Norrby: Presstalesman. Svårt att ta att Karin fick tjänsten.
Birger Smittenberg: Åklagare.

Förstärkningar utifrån:
Martin Kihlgård: Rikskriminalkommissarie. Väger en bra bit över hundra kilo till sina ca 190 centimeter. Matvrak. Släpper bomben om manligt sällskap och då släpper Knutas hemliga svartsjuka.
Nytt rekord när Martin dyker upp redan på sidan 78. 😊

Kollegor till Johan Berg:
Pia Lilja: Fotograf. Vill ut i världen. Känner ”alla” på Gotland vilket är en stor fördel för Johan.
Max Grenfors: Regionalnytts redaktionschef.
Madeleine Haga. Reporter på riksnyheterna. Farligt söt.
Peter Bylund. Fotograf. Comeback. Var med i första boken.


Madeleine Haga och fotografen Peter Bylund hade just anlänt till Gotland och bodde på Strand hotell.

Bokens dos av kärlek/brist på kärlek:
Knutas älskar sin fru Line men under våren har äktenskapet gått på tomgång. Han ser henne mest som en skön fåtölj man har hemma. De verkar ständigt gå om varandra.

Johans förhållande med Emma är noll och ingenting när boken börjar. Både Johan och Emma mår dåligt. Var och en på sitt håll.
Gränsen mellan svartsjuka och hemliga tankar är extra snäv i denna roman när det gäller Johan och Emma.
Johan börjar strula med kollegan Madeleine.

Emma har en brist i sin personlighet. Vid svårigheter flyr hon. Hon är medveten om sin svaghet, men saknar förmåga att bryta mönstret.

Karin bär på en ryggsäck av oslipade tunga gråstenar.


Han tog vägen förbi Österport och köpte en mjukglass i kiosken.

Karaktärssvagheter/hemlighetsmakeri:
Johan orkar inte vänta på Emmas känslor.
Knutas blir inte klok på sina känslor för Karin.
Knutas hinner inte med att sköta sitt hus och trädgård.

Hälsa/Ohälsa:
Emma har börjat röka igen. Likaså håller Johan och Karin på med giftpinnarna.
Emma har gått ner rejält i vikt sedan i våras.

Knutas tar sig tid att morgonsimma i Simhallen. Han har börjat lägga på sig hull vid midjan.

Johan tappade livslusten under våren och gick in i något som liknade en depression. Han fick ta hjälp av en kurator.

Bil:
Knutas kör vidare med samma gamla Merca som saknar luftkonditionering. Han klarar ändå inte av att skiljas från sin fyrhjulade vän. Däremot hade Line fått nog och köpt en splitterny Toyota som stod i carporten, när Knutas kom hem från jobbet en kväll.  Han blev överraskad men kunde inte klandra henne.


Strax var han ute ur stan och Knutas hade fortfarande förmågan att njuta av den gotländska idyll som han körde igenom.

Nyckelspår & Villospår:
Spår efter en typ av gympasko i storlek 41. Rysk ammunition och vapen från 1926, svartjobbare, svartsprit, antidepressiva tabletter, anonyma telefonsamtal, Campingplats på Fårö, Cementa i Slite och Gotska Sandön. Tre helt olika platser som alla bär på sina hemligheter & sanningar.

Kopplingar till tidigare böcker:
Kidnappningsdramat under vårvintern.
Mördarjakten på Fårö.


Han slog numret till Emma medan han stolpade iväg mot Adelsgatan, samtidigt som han såg på klockan.

Grodor i boken:
Knutas ålder haltar vidare och det har spridit sig till hans tvillingar. 😉 Likaså när något nämns bakåt, ex. Fotografen Peter Bylund hade jobbat tillsammans med Johan en sommar flera år tidigare. Den sommaren han träffade Emma.
Nja. 25 månader sedan är för mig två år. 😉
Att Wittberg blivit sambo och lugnat ner sig något år tidigare var inte helt korrekt. Det ryms inte inom den ålderstabell jag lagt upp.
I tre års tid har jag gjort allt för att det ska bli vi två, men vad har det tjänat till? För 3 år sedan visste inte Johan och Emma om varandra. 😉
Bilmärken börjar med versal. En bagatell. 😉


Knutas kördes till lasarettet för en undersökning.

Kuriosa:
Jag börjar bli nyfiken på Martin Kihlgårds kollegor från rikskrim som ofta följer med till Gotland. Vilka är de? Syns de inte bakom Kihlgårds kroppshydda? 😉
Karins kakadua Vincent är tvåspråkig. Han blandar svenska och engelska.
Äntligen får vi läsare reda på vilken gata som Knuts bor på; Bokströmsgatan, strax utanför muren i Visby. (Finns inte på riktigt)
Alla i polishuset retade Knutas för att han körde runt i sin gamla Merca och lät ögonen tåras till ”Bridge Over Troubled Water”.

Citat och längre stycken som jag uppskattar extra:
När natten övergick i morgon körde en ensam bil norrut på huvudvägen som skar genom Fårö. Regnet hade upphört. De tunga molnen låg kvar som grå sjok över himlen. Fåglarna hade varit igång sedan klockan tre, gryningsljuset spreds över åkrar och ängar. I diset skymtade enbuskar, krumma martallar och stengärdesgårdar. Som planlöst utslängda låg bondgårdar i gotländsk kalksten och enstaka väderkvarnskroppar vars vingar saknats sedan länge. Flockar av svarta får syntes i hagarna. Makligt reste de sig upp, ett efter ett, och började beta av det magra gräs som den karga jorden erbjöd.
Vilken tjusig inledning. Författaren har fångat mig direkt som läsare. Perfekt start av boken. ❤ Sedan var jag extra förtjust i denna sekvens i inlagan.
Strax var han ute ur stan och Knutas hade fortfarande förmågan att njuta av den gotländska idyll som han körde igenom. Välgödda kreatur betade i hagarna vid bondgårdarna han passerade, vägkanterna var fulla av rödglänsande vallmo och blå cikoria. Då och då glimmade havet till längs vägen. Böljande sädesfält och kritvita kyrkor. Han älskade sin hemö och kunde inte tänka sig att flytta härifrån.


Nere vid Stora Torget stannade han till på en bar, slog sig ner och drack en kall öl.

Humor:
Kihlgårds intag av mat och sötsaker sker under komiska situationer som vanligt.
Hans personliga sätt att äntligen berätta om sin franska pojkvän.

Privat sorg:
Karin går och bär på en tung sorgsten sedan många år.

Antal mord/dödsfall:
3 st


De stora fabriksbyggnaderna dominerade samhället som låg på Gotlands nordöstra sida.

Sista två meningarna:
Åskan mullrade ute över havet. Regnet kom långsamt, en droppe i taget träffade hennes ansikte.

Bosse Lidéns betyg:
5/5


Kyrkklockorna började ringa. Klockan var fyra. Varför kom hon inte?

Baksidestext:
En tidig sommarmorgon skjuts en gotländsk snickare och småbarnsfar kallblodigt ihjäl under sin joggingrunda vid Sudersands badstrand uppe på Fårö. Mordet sker alldeles intill den campingplats där offret semestrat med sin familj och det väcker stor uppståndelse, både bland turister och Fåröbor…

Fotnot:
I denna kategori har jag valt att svara på eventuella kommentarer med en symbol av något slag. Annars skulle jag säkert kunnat prata om Anders Knutas och Gotland i många timmar. En tid som jag inte har längre. Men jag läser gärna snälla och intressanta personliga reflektioner. Just nu lyssnar jag intensivt på 80-tals musik i bakgrunden, som ska vara med i ”tjugo” månadstävlingar på andra bloggen. 😉

Den döende dandyn

Publicerad den av
8

Fast text:
Jag tänkte hedra Mari Jungstedt (1962-) med att göra något liknande som jag gjorde med Kurt Wallandersviten på min andra blogg https://bosseliden.wordpress.com/  Här handlar det om kriminalromanerna om Anders Knutas på Gotland.


Fjärde boken i Anders Knutas sviten:
Den döende dandyn, 2006, 356 sidor. Albert Bonniers Förlag

Boken är tillägnad:
Till mina vardagshjältar, Cenneth, Bella, och Basse

Bosses alternativa titel: 😊
I de djupaste skuggorna

Personligt:
Denna fjärde gång tar Mari Jungstedt med oss på utflykt utanför Gotland. Då bär det av till Stockholms konstvärld. Men för det mesta utspelar sig handlingen som vanligt på Sveriges största ö.

Tidsintervall:
Prolog: November 2002.
Huvudhandlingen: Från mitten av februari 2003.
Epilog: Två månader senare.   

Huvudkaraktärer:
Anders Knutas: Kriminalkommissarie. 52 år.
Karin Jacobsson: Kriminalinspektör. 39 år. Knappt 1.60 lång. Bor i en lägenhet innanför muren. Vänjer sig aldrig vid åsynen av döda människor. Hon är den som Knutas bryr sig mest om.
Johan Berg: Det förblev bara ett ”Sommarprov” med att ha en bemannad redaktion på Gotland. Johan är tillbaks i Stockholm igen. Både på jobbet och i sin tvåa. Men när Pia ringde och berättade om det otäcka mordet i Visby… Som vanligt är han lite för nyfiken av sig. Blandar ihop polisyrket med reportersysslan.

Emma Winarve: Kämpar på med sina numera tre barn. Hennes före detta man har återigen blivit besvärlig när det gäller samarbetet med deras två gemensamma barn Sara och Filip.


Sankta Karins ruin från tolvhundratalet. Huset byggdes på medeltiden och invändigt fanns valv och underjordiska gångar från samma period.

Kollegor till Knutas och Karin:
Erik Sohlman: Kriminaltekniker. Rött ostyrigt hår. Klär sig gärna i brun manchesterkavaj. Thomas Wittberg: Kriminalinspektör. 28 år. Guldlockigt hår. Casanova. Tvålfager.
Lars Norrby: Polisens presstalesman. Nästan två meter lång. Långsam och omständlig. Sympatisk. Frånskild med två tonårssöner som bor hos honom. Men han ilsknar till ordentligt vid ett tillfälle och visar riktig avundsjuka. Samtidigt är han en läcka på polishuset.
Birger Smittenberg: Garvad åklagare.

Förstärkningar utifrån:
Martin Kihlgård: Rikskriminalkommissarie. Omåttligt populär hos Knutas kollegor. Knutas tycker att han påminner om pilsnerfilmskådespelare Thor Modéen från glada fyrtiotalet. Martin gör sin snabbaste entré än så länge. Redan på sidan 113 anländer han till handlingen. 😊

Kollegor till Johan Berg:
Pia Lilja: Den mest ihärdiga TV-fotograf Knutas någonsin träffat. Svart hår som står åt alla håll och hårt sminkade ögon. Pärla i näsan. Hon är väldigt mycket på.
Max Grenfors: Regionalnytts redaktionschef.

Var kunde man ha ceremonin om inte i en kyrka? I samma stund som han tänkte tanken fick han en idé – varför inte Roma klosterruin?

Bokens dos av kärlek/brist på kärlek:
Johan bor just nu i Stockholm och Emma i villan i Roma. Efter sommaren ska Johan vara pappaledig och bosätta sig hos Emma. Det kommer att bli deras eldprov. Funkar det blir det giftermål nästa år. Det är Johans förhoppning. Det och ett barn till.

Emma är lika kär i Johan som tidigare, men hon håller honom på avstånd med tanke på sina två äldsta barn. Vill inte kasta sig in i en ny familjekonstellation. Hon vill göra allt i rätt tid och ordning, för barnens skull.

Johan friar till Emma och hon säger … 😉

I denna roman händer det dramatiska saker mellan Emma och Johan.

Knutas älskar fortfarande varje prick på sin fru Lines fräkniga kropp. De älskar och bråkar med samma frenesi som de hade gjort från allra första början.

När Karin berättar för Knutas att hon ska sluta efter att ha blivit erbjuden ett jobb i Stockholm stiger tårarna i hans ögon. Utan henne visste han inte hur han skulle klara sig på jobbet. Hon var hans ventil.

Efter den lyckade vernissagen firade hela gänget från galleriet med en festmåltid på restaurang Donners Brunn i centrala Visby.

Karaktärssvagheter/hemlighetsmakeri:
Knutas känner sig fortfarande aldrig riktigt vuxen inför sina föräldrar. Trots sina ”52 år”. Innerst inne hade de nog inte accepterat att han blev polis.
Knutas kände det välbekanta pirret som brukade komma när han stod inför en ny mordutredning. Samtidigt som det naturligtvis var fruktansvärt att det inträffade fanns den där spänningen och lusten att hitta mördaren. Jakten satte igång och det var något han njöt av utan att skämmas.

Han hade just passerat den lilla öppningen i muren mot havet som kallades Kärleksporten när han plötsligt kände att någon befann sig alldeles nära.

Knutas har blivit känsligare med åren. Han tålde inte längre ingående beskrivningar av offrens skador.
Ibland går lösa spekulationer kring bordet Knutas på nerverna.
Han har svårt för Kihlbergs omättliga aptit och att han kallar honom Knutte, trots att han upprepade gånger bett honom att låta bli.
Otåligheten hade blivit värre med åren.
Knutas ger Karin en missbelåten blick när hon ivrigt säger att hon vill åka med Kihlgård till Stockholm. ”Varför just hon? Och han”.
Han tänder sin pipa på kontoret trots att det är rökförbud.

När Siv Eriksson klev ut på gatan var det fortfarande mörkt. Promenaden till arbetet på Wisby hotell var ett par kilometer lång, men det gjorde henne inget.

Hälsa/Ohälsa:
Knutas simmar, spelar innebandy och golf som tycks vara enda gång det nämns i böckerna. (Efter femton böcker) Han promenerar de flesta morgnar till jobbet. Vilket tar knappt tjugo minuter.
Näringsrik mat är svårt att hinna med under mordutredningar.
I veckor hade Knutas dragits med en förkylning som vägrade ge med sig.

Karin går och bär på en hemlighet men vill inte avslöja något, trots att Knutas till slut ställer henne mot väggen.

Bil:
Det nämns att Knutas tar bilen till jobbet en dag. Bör vara hans gamla vapendragare Merzan.

Dalmansporten låg i ringmuren i mitten av Norra Murgatan, en lång och smal kullerstensgata som löpte parallellt med murens östra insida. Låga, pittoreska hus avlöste varandra på ömse sidor.

Nyckelspår & Villospår:
En försvunnen skulptur, en beställd flyttbil, en skilsmässoansökan, stulna målningar av flera kända konstnärer, cigarettfimp av märket Lucky Strike, en lämnad torso,

Kopplingar till tidigare böcker:
Scenariot påminde om året dessförinnan då flera personer ritualmördats och sedan hängts upp.

Johan hade varit sjukskriven i flera månader sedan han knivskurits i samband med förra sommarens mördarjakt.

Här hade Emma sprungit för livet när hon jagades av en seriemördare bara ett par år tidigare.

Johan såg ut genom flygplansfönstret. De ulliga molnen påminde honom om den dimmiga strand där Helena Hillerström förlorat sig i när hon mötte sin mördare.
Pia himlade med ögonen och styrde bilen in genom Norderport där hon gjorde en tvär sväng uppför den branta Rackarbacken.

Grodor i boken:
Ålder och tidsrymd: I tre år hade Johan och Emma trasslat fram och tillbaka med sin relation. Sanningen är två år till sommaren. Samma sak med minnet av andra saker från den sommaren som plötsligt blivit tre år.
Här är Knutas plötsligt 52 år. Stämmer inte med tanke på att läsaren får reda på att han fyller år i augusti. Varje år. 😉 Själv har jag slutat helt att fylla år. 🙂

Kuriosa:
Sohlman pratade med lugn, behaglig röst om det horribla dåd som just inträffat. Då och då tog han en slurk kaffe som om det var semesterbilder han visade upp. Knutas skulle aldrig förstå hur Sohlman fungerade.

Först i fjärde boken får vi reda på att Knutas har en äldre syster som han bara träffade till jul och midsommar. Hon är sju år äldre och bor i Färjestaden på grannön Öland. Dessutom nämns för första gången att Anders Knutas har en tvillingbror som är militär och bor på Fårö. De träffas tydligen ibland. Nils och Petra uppskattar honom mycket.

Istället för att stanna vid polishuset körde Knutas förbi, tog in på Kung Magnus väg och rundade rondellen vid det klassiska konditoriet Norrgatt innan han fortsatte ner mot lasarettet.

Citat och stycken som jag uppskattar extra:
Fantastiskt vad som hände med människor när förutsättningar ändrades och när man gjorde något som inte passade. Då sattes relationer på spel och då framträdde det tydligt vilka som var ens verkliga vänner.

Vårsolen hade äntligen börjat lossa vinterns hårda grepp om ön och istapparna droppade från hustaken.

Det hade börjat skymma och himlen färgades i rosaröda nyanser. Människor som besökte Gotland pratade mycket om det där. Ljuset. Att det var annorlunda på Gotland.

Humor:
Knutas nös så det stänkte över halva bordsytan när spaningsledningen träffades. Han ursäktade sig snabbt och torkade av bordet med en näsduk han grävde fram ur fickan.

Privat sorg:
Detta genomsyrar många personer i romanen.

Det var ödsligt när han kom till Norra begravningsplatsen. Hans bil var den enda på parkeringen.

Antal mord/dödsfall:
3 st

Sista tre meningarna:
Han tittade bort mot Dalmansporten. Där hade allt börjat två månader tidigare. Det kändes som väldigt, väldigt länge sedan.


Kriminalkommissarien Anders Knutas kom till Dalmansporten en halvtimme efter det att larmet gått.

Bosse Lidéns betyg:
4/5.

Baksidestext:
En vinterkall söndagsmorgon hittas konsthandlaren Egon Wallin mördad, upphängd till allmän beskådan i en av Visby ringmurs portar. Bara några timmar tidigare hade han arrangerat en framgångsrik vernissage i sitt galleri där en ny litauisk konstnär presenterats för den gotländska publiken.
Polisutredningen visar att Egon Wallin stod i begrepp att lämna sitt gamla liv: galleriet, hustrun sedan tjugo år, bostaden, Gotland. I största hemlighet hade han förberett sitt uppbrott…

Fotnot:
I denna kategori har jag valt att svara på eventuella kommentarer med en symbol av något slag. Annars skulle jag säkert kunnat prata om Anders Knutas och Gotland i många timmar. En tid som jag inte har längre. Men jag läser gärna snälla och intressanta personliga reflektioner. Just nu har jag dessutom en del förberedelsejobb med tre stycken tävlingsplatser som startas upp om mindre än tre veckor. 😉

Silvervägen

Publicerad den av
20

Endast böcker med anknytning till Gotland i denna kategori.

Stina Jackson var förra året författardebutanten som gick hela vägen fram. Hon valde inte Silvervägen, utan tog direkt Guldvägen för att vitsa till det.
Det var inga duvungar hon tampades med när hennes spänningsroman blev utsedd till ”Årets bästa Svenska kriminalroman” av Svenska Deckarakademin. Vad sägs om tunga namn och titlar som Håkan Nesser (De vänsterhäntas förening) Jo Nesbo (Macbeth) Carin Gerhardsen (Det som göms i snö) och Anders de la Motte (Vintereld) för att ta hälften av de nominerade.
Vi får i boken växelvis följa två handlingar i del 1.
Ett:
Lelle som tillbringar sommarnätterna med att köra bil längs väg 95 mellan Skellefteå och norska gränsen. Vägen som kallas för Silvervägen.
Lelles liv är i spillror och äktenskapet är slut. Flaskan och cigaretter får dämpa ångestattackerna sedan dottern Lina spårlöst försvann sedan han släppt av henne vid busshållplatsen, en sommarkväll för snart tre år sedan. Ändå har han hankat sig kvar som lärare. Det är på sommarloven som han spårar ur mest. Då kan han inte sova. Istället sätter han nålar på en karta vid alla de platser han letat på. Enligt honom lever Lina och han ska hitta henne. Bära eller brista.
Två:
Meja som flyttar till orten Glimmersträsk med sin unga mamma Silje som hon nästan varit en mamma för under de sista åren. Hon kan inte hålla reda på alla män och bostäder som hennes mamma dragit iväg henne till. Nu via en nätsajt har duon hamnat hos en äldre ungkarl med ett stort intresse för porr. Det som håller Maja över vattenytan är sökandet efter ett nytt liv.
Till saken hör är att Meja är lika gammal som Lina var när hon försvann.

Hade jag inte läst och visste att Jackson fått pris hade jag varit rädd för att hon inte skulle kunna variera dessa nattliga resor som Lelle gör. Att nätterna efter ett tag skulle likna varandra alltför mycket och även bli slentrian för läsaren.
Jag var orolig i onödan.
Jacksons trollspö fixar med en fingertoppskänsla till en läsvärd textvariation. Ex. nya möten med udda figurer som håller sig undan samhället. Perfekt lagom långa textstycken där vi växelvis lär känna Lelles och Mejas vardag och lämnar dem hela tiden, när det är som mest spännande.
På baksidan av boken står det att ytterligare en ung flicka försvinner och att Lelle och Mejas öden blir för evigt sammantvinnade. Smaka på den. 😉
Det kan inte bli annat än 5/5 i betyg. Stina har ett sätt att skriva som jag döper till poetisk mörk bländande välskriven prosa. ❤ Visst är det en thriller. Men så mycket mer. Den är till min belåtenhet inte fylld av rått onödigt våld. Istället bygger hon upp spänningen ”sten för sten” eller sida för sida om du hellre vill det se det så. Läsaren kan genom boksidorna känna Lelles sorg och Mejas längtan efter något mer i livet. Huvudpersonerna känns allt igenom äkta. Det finns även en återkommande cool och speciell relation mellan Lelle och en polis där gränserna suddas ut alltefter hand.
Vet inte vad jag drabbats av. Från att varit en usel ”peka ut rätt mördare i böcker” har jag lyckats flera gånger i rad. Även denna gång. Ändå fanns det tretton misstänka personer längs med läsvägen.
Kan jag inte då hitta någon enda svaghet med romanen? Jo. Det kan jag. Det finns en del ”detaljer” som är frågetecken för mig. Inget som jag kan avslöja i denna bokrecension och inget som skaver läsandet eller slutintrycket.

Extratext för den nyfikne: 😉
Däremot kan jag bjuda på några privata ord. Jag har ett karaktärsdrag där jag värnar om bloggvänner som inte skrivit på ett tag. När jag bloggvandrar och det inte finns något inlägg på länge och inga ord om bloggpauser går min hjärna igång. En sida av mig är rädd för att något sorgligt har hänt. Jag har haft väldigt många bloggstationer i favoritsparläge sedan min debut sommaren 2012. Flera hundra. De flesta kommer jag ihåg. Jag tyckte det var synd att en bloggvän i Denver slutade skriva tvärt. Hon hade en söt vit hund. Tog fantastiska bilder. Hennes ord kändes bekväma för mig att läsa. Hon tog via bloggen med mig på intressanta resor till andra delstater i USA.
Jag var alltså mest rädd för att hon ”hamnat i väggen”.
Eftersom hennes namn stått på ett block som följt med mig sedan Ystad-åren har jag ibland stött på kameranamnet och objektivnamnen och med rubriken Stina Jackson i Denver. Jag minns dessutom att Stina växt upp i Norrland vid Skellefteåtrakten.
Jag behövde aldrig ha varit orolig för orsaken till att Stina slutat skriva bloggtexter. Istället har hon sysslat med annan textmassa med stor framgång. Jag är glad för hennes skull. 😀
En del undrar kanske varför detta boktips hamnar här och inte i min första blogg. Här ska ju bara böcker finnas som har anknytning till Gotland. Här är min koppling. Stina Jackson ska delta i ”Gotlands deckardagar” denna helg. Jag är övertygad om att Stina kommer att ge ut flera böcker på Albert Bonniers förlag. Jag önskar henne allt gott i framtiden. Hoppas en av hennes böcker kommer att ha handlingen förlagd till Gotland och Fårö och att hon fångas av atmosfären och miljön under sitt Gotlandsbesök.
Svarar med en symbol på eventuella kommentarer. Jag har också saker att skriva & göra. 😉

Ps. Läste i vår tidning för några dagar sedan att ännu ett prestigefullt pris har gått till Stina Jackson. Hon har vunnit ”Glasnyckeln” som Skandinaviska Kriminalsällskapet ska dela ut i Visby hamn i helgen. Det rör sig alltså om bästa nordiska kriminalbok.

I denna stilla natt

Publicerad den av
22

Fast text: 
Jag tänkte hedra Mari Jungstedt (1962-) med att göra något liknande det jag gjorde med Kurt Wallandersviten på min andra blogg https://bosseliden.wordpress.com/
Här handlar det om kriminalromanerna om Anders Knutas på Gotland.


Andra boken i Anders Knutas sviten:
I denna stilla natt, 2004, 341 sidor. Albert Bonniers Förlag

Boken är tillägnad:
Till min man Cenneth Niklasson – älskade bästa vän

Bosses alternativa titel: 😊
Den du minst anar

Personligt:
Nu byts sommar ut mot en mörkare tid på året, på Gotland. Vissa av huvudkaraktärerna börjar att sätta sig djupare. Karin är däremot än så länge hemlig. Både för mig, Knutas och de andra poliserna.

Tidsintervall:
11 november till 26 december 2001. Epilog i början av 2002.

Huvudkaraktärer:
Anders Knutas: Kriminalkommissarie. Bor i en villa ett stenkast utanför Visbys ringmur. Gift med danska barnmorskan Line som snart ska fylla 47 år. Tillsammans har de tvillingarna Petra och Nils, nyss fyllt 12 år.

Karin Jacobsson: 37 år. Kriminalinspektör. Knutas närmaste kollega. Liten till växten, mörkhårig och brunögd. Envis och orädd. Kunde vara ettrig som en terrier. Dolt privatliv. Bor i en stor trea på Mellangatan med havsutsikt. Hennes manliga sällskap är kakaduan Vincent. Karin spelar fotboll i division tre.

Emma Winarve: 35 år, lärare på Kyrkskolan i Roma. Har två barn. Sara 8 år och Filip 7 år. Har stannat kvar hos maken Olle för barnens skull.

Johan Berg: 37 år, lång och välbyggd. Bruna ögon och mörklockigt hår. Bor i lägenhet i Södermalm i Stockholm. Fem minuters promenad till redaktionen i TV-huset. Där han mest jobbade som kriminalreporter och med bevakning på Gotland.

Johan passerade Jungfrutornet, ett av ringmurens många försvarstorn.

Kollegor till Knutas och Karin:
Erik Sohlman: Kriminaltekniker. Intensiv, temperamentsfull och ivrig som en spårhund, samtidigt oerhört systematisk. Fotbollsintresserad.
Thomas Wittberg: 27 år. Kriminalinspektör. Ser ut som en surfare med sitt blonda hårsvall och vältrimmade kropp. Festprisse. Ständigt nya damer på G. Suverän som förhörsledare.
Lars Norrby: Närmar sig 50 år som Knutas. Var Wittbergs motsats. Lång, mörk och noggrann, på gränsen till omständlig. Polisens presstalesman och biträdande chef för kriminalpolisen.
Birger Smittenberg: Chefsåklagare. Stockholmare från början.

Förstärkningar utifrån:
Martin Kihlgård: Utredare på rikskriminalen. Munter och trivsam. Tar mycket plats. Äter jämt och ständigt vid alla tider på dygnet.
Martin dyker upp på sidan 140 i denna andra bok. 😊
Hans Hansson: Magerlagd. Lågmäld. Första besöket på Gotland.

Kollegor till Johan Berg:
Max Grenfors: Redaktör i det statliga TV-huset. Kör hårt med sina underordnade.
Peter Bylund: Fotograf. Följer med till Gotland som han gjorde i somras.

Bokens dos av kärlek/brist på kärlek:
Äktenskapet hade varat i fjorton år och Knutas ångrade inte en dag.
Knutas har en slags ömsesidig kärlek till sin Mercedes Benz. Många minnen och upplevelser var insuttna i de gamla bilsätena.

När hon hörde Johans röst öppnade bröstkorgen eld.

Knutas karaktärssvaghet i denna roman:
Han sitter och blir påverkad av en kvinnas utseende mitt under ett samtal med en anhörig till en mördad man.
Han glömmer att göra hemsysslor och ärenden åt barnen.
Är dålig på att köpa presenter.

En gång för många år sedan hade Knutas snattat ett paket kalsonger i en affär. Bara för att känna hur det skulle kännas. När han var så långt utanför butiken att han insåg att han kommit undan tittade han på förpackningen bara för att upptäcka att han valt fel storlek.

Johans karaktärssvaghet/hemlighetsmakeri:
 Kan inte släppa tankarna på Emma.

Emmas karaktärssvaghet/hemlighetsmakeri:
Hon har efter familjens resa till Grekland fått brev från Johan. De har därefter träffats i smyg.
Hon fortsätter att ljuga för Olle. Lever dubbelspel. Börja trassla in sig.
När hon stod i duschen läste Olle ett SMS på Emmas mobil. ”Hur mår du? Längtar efter dig. Puss/Johan.”
Hon hade inte insett att hon lekte med elden.
Emma stirrade på stickan i handen. Två blå streck i kors. Behåller hon barnet kommer det att bli skilsmässa hade Olle sagt. Vad hon än bestämde sig för skulle det bli fel.

Karins karaktärssvaghet/hemlighetsmakeri:
Brukar spy vid mordplatser. Röker när hon har problem.

Hälsa/Ohälsa:

Knutas simmade regelbundet på Solbergabadet alla årstider.

Knutas får ångest över sitt rökande när han tänker på ålderdomen.

Knutas kände värken tydligt. En molande, kittlande smärta i armveck, kring handleder och baksidan av knäna som vittnade om väderomslag. Det var besvär han levt med så långt tillbaka han kunde minnas.

I bilen på väg ut till flygplatsen började Knutas kallsvettas och greps av ett så häftigt illamående att han var tvungen att köra in till sidan av vägen och stanna en stund. Det flimrade för ögonen och han kände ett hårt tryck över bröstet. Det hände att han drabbades av lättare panikanfall, en sorts ångest, men det var länge sedan nu.

Johan spelade innebandy och har blivit kedjerökare av den situation han befinner sig i.

Emma har det tufft med alla spretande tankar. Hon röker också på tok för mycket.

Bil:
Knutas kör omkring med en gammal Merca, (Mercedes Benz) trots att Line brukade klaga över hans envishet och de hade råd med en ny bil.

Knutas favoritmusik i denna bok:
Han spelade Simon & Garfunkel så det dånade i bilen.
  

En gång påträffades Dahlström inne i tolvhundratalsruinen Sankta Karin mitt på Stora Torget i Visby. Han låg i en trång trappa och sov när han upptäcktes av en förskräckt guide med tillhörande amerikansk turistgrupp.

Nyckelspår & Villospår:
Fimp, skoavtryck, hammare, cykel, dagen-efter-piller, svartbygge, kvinna med vilande hund i knäet.

Kopplingar till tidigare böcker:
En seriemördare hade under sommaren härjat på ön och satt skräck i både turister och gotlänningar.
I samband med sommarens mordfall hade Karin Jacobsson blivit föremål för en internutredning om tjänstefel.

Emmas liv från i somras rullas upp. Massor av scener som nu satt henne i en omöjlig situation.

Knutas känt sig misslyckad och grubblade över varför polisen inte sett sambanden mellan offren tidigare, varför flera unga kvinnors liv hade behövt gå till spillo.

Han gick före henne in i porten. Huset låg på en av de där fina gatorna nära Södertorg innanför muren. Det fanns ingen hiss, så de fick traska de fyra trapporna. Väl uppe var hon andfådd och hade en stigande känsla av obehag i bröstet.

Grodor i boken: 🙂
Hårfärgen på Thomas Wittbergs huvud har ändrats sedan förra boken. Nämns inget om färgning. Mörklockigt har blivit blont sedan i somras.

Personlighetsdragen för Lars Norrby har förändrats lite väl mycket på dessa få månader. Med tanke på att han och Knutas jobbat ihop i massor av år.

Knutas tyckte också bra om Martin Kihlgård som hjälpt dem med utredningen den gångna sommaren, men förhållandet var inte helt okomplicerat. ”Tyckte också bra om” stämmer inte helt med episoden, som urartade under bilresan i somras.

Sedan undrar jag om Karins hund har gått upp i rök eller förvandlats till en kakadua. 😊 Okej! Det framkommer att Karin kan vara ettrig som en terrier.

Vissa kolleger glunkade om självmord. Det var en teori Knutas inte trodde på, men rutinmässigt hade han låtit kontrollera några utvalda platser. En av dem var Högklint utanför Visby, en klippa stupade brant ner mot havet.

Kuriosa:
Knutas favoritmånad är solröda oktober. Emmas november. Emma avskyr symaskiner sedan skoltiden.

Det var tillåtet att röka i förhörsrummet på polishuset.

Karins kakadua Vincent kunde spela pingis med näbben och morra som en hund för att skrämma bort ovälkomna gäster.

Knutas äter gratis hos sin vän Leif Almlöv som äger ”Klostret”.

Knutas talar gotländska, men låter som en dansk. Det gör även hans tvillingarna.

Knutas lyckas inte speciellt bra med födelsedagspresenten till Line.

På Stora Torget såldes julgotter och hemslöjd. Det bjöds på varm glögg och pepparkakor.

Citat och stycken som jag uppskattar extra:
Att omfamna henne var som att komma hem.

Hon kände sig som en främling inför besöket – en gäst i sitt eget hem.

Humor:
”Men tjenare Knutte, ropade Kihlgård hjärtligt och klappade om hans axlar. Hur är läget, gamle gosse?”
Han låter som kapten Haddock i Tintinböckerna, tänkte Knutas.

”Hallå”, kan man få lite uppmärksamhet? röt, Knutas. ”Ska vi jobba eller ni kanske vill ägna dagen åt social verksamhet?”
”Strålande idé, utropade Kihlgård. ”Kan vi inte stanna inne, hyra en bra videofilm och poppa popcorn? Det är så ruggigt väder – jag fryyyser.”

Knutas drömde om att Kihlgård mumsade på fläskkotletter serverade av åklagare Birger Smittenberg.

De passerade Tofta badstrand och Knutas fascinerades över ödsligheten. De böljande sanddynernas tomhet var väsensskilda från sommarens myller av badgäster. Tofta var i särklass den populäraste stranden på ön. Sommartid låg badlakanen så tätt att man knappt kunde se sanden emellan.

Privat sorg:
Olle har slängt ut Emma och ringt runt till hela släkten och berättat.


Vid skylten mot Gnisvärd tog Karin av och fortsatte en mindre väg ner mot det gamla fiskeläget.

Antal mord/dödsfall:
3 st

Sista två meningarna:
Tre måsar flög på låg höjd, strax ovanför vattenytan. Havet var ovanligt stilla och det nya året hade börjat.

Bosse Lidéns betyg:
4/5.


Kapellet låg för sig självt ute vid Koviks fiskeläge på öns västsida. Kapellet var tillägnat de sjömän som drunknat ute till havs.

Baksidestext:
Det börjar närma sig advent och snön faller redan över det vindpinade Gotland. Fjortonåriga Fanny Jansson försvinner spårlöst en kväll på väg hem från stallet.

När kriminalkommissarie Anders Knutas och hans kolleger vid Visbypolisen börjar utreda Fannys liv växer bilden fram av en ensam flicka med ett för stort ansvar för hemmet – en alkoholiserad mamma, en frånvarande pappa och en påtaglig avsaknad av vänner. Men någon har Fanny träffat i hemlighet.

Har hennes försvinnande något samband med det besinningslösa mordet på den avdankade fotografen Henry Dahlström i en källare ett par veckor tidigare? Anders Knutas söker intensivt efter beröringspunkter, pressad av bristen på ledtrådar men också av mediedrevet vars intresse växer för varje dag som går utan att Fanny hittas. En av journalisterna är TV-reportern Johan Berg, tillbaka på ön för att bevaka händelserna. Där återser han Emma Winarve som han försökt glömma.

Gotlänningarna pyntar för jul, men i ljusens skuggor vandrar en mördare.

Fotnot
I denna kategori har jag valt att svara på eventuella kommentarer med en symbol av något slag. Annars skulle jag säkert kunnat prata om Anders Knutas och Gotland i många timmar. En tid som jag inte har längre. Men jag läser gärna snälla och intressanta personliga reflektioner.

Den du inte ser

Publicerad den av
26

Jag tänkte hedra Mari Jungstedt (1962-) med att göra något liknande det jag gjorde med Kurt Wallandersviten på min andra blogg https://bosseliden.wordpress.com/
Här handlar det om kriminalromanerna om Anders Knutas på Gotland.

Första boken i Anders Knutas sviten:
Den du inte ser, 2003, 414 sidor. Albert Bonniers förlag

Boken är tillägnad:
Till min mamma Kerstin Jungstedt som
lärt mig att se det ljusa i mig själv och i livet.

Bosses alternativa titel: 😉
Sår som inte syns

Personligt:
Jag blev berörd av Maris dedikation till sin mamma. ❤

Tv-journalisten Mari Jungstedt kom in som en frisk fläkt i den svenska kriminalromanvärlden och blev snabbt min personliga favorit av de många duktiga svenska kvinnliga spänningsförfattarna. Att hon hade förlagt handlingen till min favoritö Gotland gjorde inte saken sämre. Skrev hon bra skulle jag kunna äta direkt ur hennes hand.

De första mötena mellan Knutas och Johan Berg är dynamiska och intressanta. Det skapas efterhand en ge och ta-relation, trots yrkeskontrasterna. En respekt för den andres levebröd.

Tidsintervall:
4 juni till 26 juni 2001

Strax utanför ringmuren ligger Visbys polishus. Det är en sällsynt ful byggnad. En fyrkantig länga i ljusblå plåt som mer liknar en fiskfabrik någonstans i Sibirien än ett polishus i den vackra medeltida staden. Huset kallas Blåkulla i folkmun.

Huvudkaraktärer:
Anders Knutas: 49 år, kriminalkommissarie vid Visbypolisen. Gift med danska barnmorskan Line. Paret har tillsammans tvillingarna Petra och Nils som ska fylla 12 år i sommar.

Karin Jacobsson: 36 år, kriminalinspektör. Bollplank till Knutas. Smart. Hon har en glugg mellan framtänderna. Är endast 155 centimeter. Lever ensam med sin flat-coated retriever Spencer. Annars förtegen om sitt privatliv.

Johan Berg: Reporter på statliga SVT; Regionalnytt, med Gotland som bevakningsområde. Brunögd. Han har tre yngre bröder. Bor i en liten lägenhet i Stockholm.
Johan gillar regn som gör honom lugn.
Han är envis och målinriktad.

Emma Winarve: Lärare, bor i en villa i Roma. Har två barn, Sara, 7 år, och Filip, 6 år, tillsammans med maken Olle som hon varit gift med i sex år. Hon är lång och har axellångt, sandfärgat hår och mörka ögon. Hon är rökare.

Kollegor till Knutas och Karin:
Tolv personer jobbar på kriminalavdelningen efter alla nedskärningar.
Erik Sohlman: Kriminaltekniker. Hetlevrad.
Birger Smittenberg: Luttrad chefsåklagare.
Thomas Wittberg: 27 år. Mörklockigt hår. Duktig på förhörsteknik.
Lars Norrby: Frånskild, nästan två meter lång, duktig på att hantera pressen.

Förstärkningar utifrån:
Martin Kihlgård: Utredare på rikskriminalen. Bred kroppshydda. Trivsam och bullrig, skicklig. Kan stoppa in kexchoklad i munnen samtidigt som han studerar de mördade kvinnorna på projektduken. Han äter på alla möjliga och omöjliga tider. Gillar ”eftermatenlur”.
Martin dyker upp på sidan 94 denna första gång. 😊
Björn Hansson: Kriminalinspektör. Formell.
Det var fortfarande ljust när planet landade på Visby flygplats.

Kollegor till Johan Berg:
Max Grenfors: Redaktör i det statliga TV-huset.
Peter Bylund: Fotograf. Första gången han besöker Gotland.

”Vad häftig muren är!” Peter hade aldrig varit på Gotland förut.
”Den byggdes på 1200-talet”, berättade Johan. ”Den är över tre och en halv kilometerlång och en av Europas bäst bevarade ringmurar. Du ser hur många torn den har.”

Bokens dos av kärlek/brist på kärlek:
Knutas älskar Line över allt annat. Han tittar på henne med en blick fylld av ömhet. Han ger henne en smekning över den solbrända, fräkniga kinden. Hon var den fräknigaste människa han hade sett och han älskade varenda prick på henne.

Johan tyckte Emma var vacker, när han åkte ut för att intervjua henne i Roma. I soffan tänkte han att hon var underbar.

Han såg Emma inne på ett italienskt café på Hästgatan och gjorde sig ett ärende in. Vad var det med den här tjejen som påverkade honom så? Vid hennes bil blev det en försiktig sekundkyss.

Vid nästa mord och Gotlandsbesök ringde Johan Emma och de gick och åt på en italiensk restaurang.
För första gången hade Johan träffat en kvinna som skakade om honom på riktigt. Kröp under skinnet på honom.

Emma grälat med Olle. Tyckte inte han var förstående.

Hon kröp upp i Johans famn. Tillsammans formade de en gemensam kropp.

När Emma körde hemåt insåg hon att hon var förälskad.

Stora och Lilla Karlsö såg exotiska ut där de stack upp ur havet. Klippformationerna syntes tydligt, åtminstone på Lilla Karlsö. Stora Karlsö smög fram bakom Lilla, plattare och mera avlägsen.

Knutas karaktärssvaghet i denna roman:
Det fladdrar till i magtrakten av upphetsning vid mord. Han stoppar pipan när han sitter ensam på kontoret och tänker. Oftast donar han mest med pipan. Röker sällan.

Han kan få för sig att äta en handfull kakor när han kommer hem sent.

Har en tendens att bli för otålig. Ex på pressen eller när inget händer som för utredningen framåt.

Han börjar känna av en revirstrid mot Kihlgård som doftar storebrorsattityd. Lilla Visby mot stora Stockholm. Klimax nås när han på midsommardagen kör bilen med Karin och Kihlgård i baksätet. Meningen ”Det här var precis vad vi behövde” blev droppen över bägaren. Knutas tvärstannar. Slet upp bakdörren och drog ut sin manliga kollega. ”… att det var bra att en ung kvinna mördas av …”
Knutas stänger in sig på sitt rum. Han är förbannad. På allt och alla.

När han är ensam dricker han kaffe på fat, precis som sin far. Sörplar i sig kaffet med sockerbiten mellan tänderna.
 De passerade Tofta skjutfält och Tofta kyrka med sitt klädda torn innan de saktade ner genom det lilla samhället Västergarn.

Johans karaktärssvaghet/hemlighetsmakeri:
En pensionerad polis i Nynäshamn förser honom med heta tips vid två mord på Gotland.

Inleder en uppvaktning av en gift kvinna. Känner skuld för det, ibland. Var han så misslyckad att han inte kunde hitta någon som var ledig?

Han röker cigaretter.
De gick ner till Strandgatan och fortsatte genom en öppning i muren…

… och ut till Almedalen, en stor, öppen plats med parkbänkar, fontäner, gräsmattor och en uppbyggd scen.

Emmas karaktärssvaghet/hemlighetsmakeri:
Hon ljuger för Olle och säger att hon ska äta lunch med en väninna. Annars hade hon alltid varit ärlig mot sin man.

Kan inte få Johan ur tankarna. Går över gränsen redan i bilen när hon låter tungorna leka med varandra i en öm brottningsmatch.

Hon drar en vals för sin svärmor som är på besök i trädgården när Johan ringer. Den om att en väninna behöver tröstas omedelbart. Sanningen hinner hon inte tänka på, i ett låst hotellrum i Visby.

På midsommar lever hon dubbelliv. För inombords var det kaos. Mitt bland kubb, pensling av biffar och badande ihop med familj och släkt.

”Vad är det med dig?” frågade Olle. ”Jag vet inte.” ”Du har varit fullständigt främmande i flera veckor nu. Ända sedan Helena dog. Vad är det?”
Jag vet inte”, upprepade Emma.
”Du vill inte kramas, inte kela, vi har inte haft sex på hur länge som helst. Har du någon annan?”
”Nej”, sa hon snabbt och dolde ansiktet i händerna.

Lögnerna inför Olle börjar stapla sig på hög.

Karins karaktärssvaghet/hemlighetsmakeri:
Har svårt för att se mord i verkligheten.

Hälsa/Ohälsa:
Klockan är sju på morgonen. Knutas simmar meter efter meter i Solbergabadet. Ensam i bassängen. 1000 meter. Bröstsim och ryggsim. Bastu och kalldusch.

Det blir mycket hämtpizza till möten.
Knutas försöker undvika lungcancer genom att inte tända pipan. Bara stoppa den och suga på den otänd. Men ibland blir det precis tvärtom.

Karin tränar judo flera gånger i veckan, varvat med Friskis & Svettis, och betecknas som en träningsnarkoman av vännerna.

Chockas svårt vid en dödsskjutning.

Bil:
Knuta har en gammal Merca utan luftkonditionering.

Knutas favoritmusik i denna bok:
Nämns inget i denna volym. Men den som väntar på något gott… 😉


På vägen till skolan blev värken i magen starkare. För varje steg han tog blev den värre. När han vek in på Brömsebrovägen och såg Norrbackaskolans röda tegelfas kände han det gamla trycket över bröstet som gjorde det svårare att andas.

Nyckelspår & Villospår:
Instuckna trosor i munnen, skoavtryck  av storlek 45, en blodig yxa och en inhalator för astmasjuka.

Kopplingar till tidigare böcker:
Nix, omöjligt.

Grodor i boken:
Karin är 37 år på sidan 44. På sidan 176 skulle hon fylla 37 senare. I sjätte boken står det att hon fyller år i april. 😉

Lite luddigt på sidan 329 i replikerna mellan Knutas och Karin.

Kuriosa:
Stockholmaren Birger Smittenberg hade träffat en gotländsk vissångerska och förälskat sig både i henne och ön. Bott på Gotland i 25 år.

Jag älskar det engelska ordet Ladybird för nyckelpiga. Just dessa djur dyker upp lite då och då i boken. Både ensamma och i flock. 😉

Knutas mamma bakar ett tunnbröd på föräldragården i Kappelshamn, som kan få folk att resa till Gotland enbart för att köpa brödet.

Långt borta såg de två turister som stretade i motvinden på cykel ut till fyren på Närsholmen. Johan visste inte mycket om När, förutom att det var sånggruppen Ainbusk Singers hemtrakt.

Citat och stycken som jag uppskattar extra:
Hennes mjuka röst gjorde honom liten.

Han satte sig på kajkanten och tittade ut över havet som blänkte i solen. Drog in den friska luften djupt i lungorna. Vad bra han mådde av det. Närheten till havet. (Kunde handlat om mina personliga tankar)

”Vill du ha ett potatisland med mig?”

Humor:
Knutas tog en slurk kaffe ur porslinsmuggen prydd med AIK:s emblem. En present från hans bror. Den retade gallfeber på kollegan Erik Sohlman som var djurgårdare sedan födseln.

Knutas brukar säga god morgon och fråga hur den kraftiga vita pelargonian i kontorsfönstret mår. Den vanan behöll han för sig själv.

Kihlgård satt vid ena bordsändan med en kopp kaffe och en enorm limpsmörgås med ost på en alldeles för liten tallrik. Knutas stirrade bestört och tänkte att han måste ha skurit längs med långsidan på limpan.

Privat sorg:
En spricka uppstår mellan Emma och Olle efter mordet på Emmas bästis. Sprickan växer och växer.

Jag är en kringvandrande abort.

Emma stod i fören på bilfärjan och såg Fårö komma allt närmare. Färden över sundet tog bara några minuter, men hon ville andas in havsluften och njuta av utsikten.

Antal mord/dödsfall:
5 st

Sista fyra meningarna:
Han reste sig och tittade ut över den soldränkta parkeringsplatsen. En nyckelpiga kröp på fönsterbänken. Han lät den krypa upp på fingret och öppnade fönstret. Den spärrade ut sina vingar och flög iväg.

Bosse Lidéns betyg:
4/5. Jag spikade mördaren lite för tidigt i boken. Men det är en lyckad debut som smakar mersmak.

Baksidestext:
DET ÄR BLOMSTRANDE FÖRSOMMAR i Visby. Gotland inväntar turistsäsongen. Efter att ha bråkat med sin pojkvän på den årliga sommarfesten med vännerna går Helena Hillerström ut med hunden. På den dimmiga stranden möter hon någon. Hon återfinns brutalt mördad.
När småbarnsmamman Frida Lindh efter en kväll på krogen hittas mördad på ett liknande sätt, också hon med trosorna intryckta i munnen, står det klart för kriminalkommissarien Anders Knutas att han har med samma gärningsman att göra. Någon som säkerligen kommer att mörda igen. Mediauppbådet är stort. Paniken sprider sig och är på väg att lamslå hela ön. Väljer mördaren slumpvis, eller finns det en plan – och i så fall, vem blir nästa offer?

Fotnot:
I denna kategori har jag valt att svara på eventuella kommentarer med en symbol av något slag. Annars skulle jag kunnat prata om Anders Knutas och Gotland i många timmar. Men jag läser gärna intressanta och personliga reflektioner.