”Sjumastaren”


För ett tag sedan berättade jag om Kajsarn i ringmuren som var Länsfängelse mellan 1681-1859. https://gotlanduppochner.com/2020/01/28/kajsarn-kajsartornet/

1859 invigdes Visbys nya länsfängelse vid Skeppsbron. Kommer du med en färja har du säkert noterat den gula byggnaden på höjden.

Du som löser korsord känner antagligen igen de romerska siffrorna för tusen, femhundra, hundra, femtio och hur man skriver nio med hjälp av att sätta ett I framför X som därmed betyder ett mindre än tio.

”Sjumastaren” kallades fängelset i folkmun på grund av de sju skorstenarna som syns tydligt från havet. Under ungefär samma period i Sverige byggdes 45 st cellfängelser. Syftet var en gemensam fångvård, där övervakningen kunde skötas av en begränsad personalstyrka.

Taggtråden finns kvar som ett taggigt minne. Den sista fången traskade ut från fängelset 1998. Den allra ”kändaste” internen bör ha varit Konrad Tector Lundqvist. Tector som sysslade med stölder och gick över till rånmord tillsammans med en kumpan. https://gotlanduppochner.com/2019/02/05/do-pa-olika-satt/. Han blev den sista som avrättades offentligt i Sverige.

Tjuv och polis i en klassisk position och klädsel.

Nu är fastigheten ett vandrarhem. Är jag sugen på att bo där en natt? Svaret innehåller fyra tyska bokstäver – men bara två engelska. 😉 Jag skickar stafettpinnen vidare till dig bloggbesökare.

Strandgatan; etapp 7 – sista delen

Under Visbys storhetstid, från mitten av 1100-talet till en bit in på 1300-talet, blomstrade handeln. Strandgatan var paradgatan och kallades för dåtidens Manhattan. Gatan låg strax intill hamnen med kaj. Det var alltså vatten där nuvarande Almedalen ligger. Vilken mäktig syn det måste ha varit för dem som kom in till Visby med ett skepp och blickade in mot mer än 20 vita, pampiga, höga packhus som stod på rad längs Strandgatan bakom sjömuren. Vi kommer att i några blogginlägg ta med dig längs med kullerstensgatan.

Här får du sjunde och sista delen om Strandgatan, som avslutas efter att först ha korsat ett torg (Donners Plats) och därefter vikt av på vänstra flanken i lätt uppförsbacke.
På höger sida ligger det knuttimrade röda huset som går under namnet Gamla Residenset. Byggnaden är byggnadsminne sedan 1994. Även i detta hus ska det på övervåningen i representationsrummen finnas fantastiska barockmålningar av ”Johan Målare” Bartsch. Vad mycket fint denna man, troligen inflyttad från Tyskland, har lämnat efter sig i välkända Visbyhus innanför muren och i en del medeltida kyrkor på ”öjn”. Tur de verkar vara skyddade genom stadgar.
1647 uppfördes huset som ett provisoriskt residens åt Gotlands första landshövding, Åke Hansson Ulfsparre, som blev kvar där i ett halvt sekel. Förhoppningsvis trivdes han och glömde bort att det bara rörde sig om en provisorisk tid.

Vilken vacker gavel på medeltidshuset.
Klintska huset köptes in för att tjänstgöra som korrektionsanstalt för ”de svaga”. 1815 fanns det i Visby 45 utgamle bräcklige, 20 av sig komne men något arbetsföre och 15 fader- och moderlösa barn.

Eftersom platserna sällan var fulltecknade lades verksamheten ner efter 27 år.

Längst upp i backen på höger sida, Strandgatan 1, bor sedan 1822 landshövdingarna. Men bara en åt gången. 😉
Den nuvarande heter Anders Flanking och är från Skövde. Han utsågs till Landshövding i Gotlands län, med tillträde 1 juni 2019.

Som kontrast till Sommarfesterna bjöd Flanking i december in till adventsfika för allmänheten i Residenset (föranmälan). Då var det flera sittningar under en dag. Synd att inte Solveig hakade på och anmälde sig. Tänkte mest på att hon bott i Skövdetrakten och känner igen Anders Flanking från många tidningsreportage genom åren. Han var där en välkänd centerpolitiker.

Från landshövdingens bostad är det endast en liten bit till hotellet som vi tog in på förra fredagen.
Jag vill tacka alla som besökt och kommenterat vår ”Strandgatan-serie”. Möjligen blir det något liknande med andra längre parallellgator innanför muren. I nästa vecka ska jag ta med dig till ett av de fantastiska raukfälten som finns på ön. Först blir det medeltidskyrka nummer 25.