Smörasken och Sparbössan

Samma år, 1288, som Ringmuren stod färdig utbröt inbördeskriget mellan Visbyborgare och lantbor. Efter kriget förstärktes portarna i landmuren med torn. Nästa stora byggnation var att höja hela den snart hundraåriga muren med 2-4 meter någon gång mellan 1340 och 1360. Samtidigt fick de nya murkrönen sadeltorn mellan marktornen.

Vid mitten av 1500-talet kompletterades muren med två kaponniärer i östermur. I folkmun kallades de för Smörasken och Sparbössan. Detta är det förstnämnda.

Så här ser Smörasken ut från andra hållet. Det rör sig om en utbyggnad med batteridäck för kanoner. Syftet var att förbättra flankskyddet av landmuren. De hade kommit fram till att det inte räckte med armborst från marktornet, mot motståndet eldvapen från krigare. Med hjälp av kanonerna förbättrades oddsen rejält.
Kaponniärerna byggdes i tre etager. Först en låg källarvång och därutöver två batteridäck.

Smörasken nämndes med namn i en karta över Visby från 1723.

Det här är Sparbössan som ligger mindre än 200 meter söder om Smörasken. Närmaste port att ta sig in till innerstan är från Sparbössan Dalmansporten och från Smörasken Brunnsporten. Båda portarna finns i egna snöfria inlägg, i denna kategori.

Vi pulsade runt i snön ett bra tag och det gällde att försöka gissa var det var som säkrast att ta sig ner. På avstånd hördes glada skratt från barn & ungdomar som åkte pulka. Jag hade mer än gärna tagit pulka vissa partier. Du ska veta att de anlade tredubbla vallgravar omkring ringmuren. Under medeltiden tror jag det var längre mellan skratten i detta område. Men å andra sidan hade de kanonkul… på sitt sätt. 😉

Fotnot: På vissa ställen är stavningen kaponjärer. Men den varianten som jag valde vann ”stavningstävlingen”.

Glömskans bänk

På Stora Torget innanför ringmuren finns det offentlig konst som jag föll för direkt. ”Glömskans bänk” är gjord av röd granit och brons. Tre bronsföremål från olika epoker är förankrade. Kvinnan bakom skapelsen är Hanna Stahle. Hon är en svensk skulptör och videokonstnär, som är utbildad på bl.a. Konstfack i Stockholm.

En perfekt plats med tanke på Visbys berömda historia långt tillbaka genom flera århundraden.

Min fantasi för mig långt tillbaka i tiden. Husen här omkring torget är ungefär de samma. Frågan är vilket av dem som öppnades med den äldre vackra, osmidiga nyckeln? Smart av Hanna Stahle att kombinera med en modernare nyckel. Hade hon fått en chans till 2020 skulle hon säkert haft med ett ”kort” också. (2004 var utsmyckningen färdigställd)

Var det förbjuden frukt? Pallefrukt som vi sa som grabbar? Smakade det surt? Var det alltför bråttom till mötet med de tyska handelsmännen, som precis kommit in med ett skepp, vid hamnen i Almedalen? Måste rört sig om en stor manlig mun.

Att glömma den välfyllda penningpungen på bänken måste skapat oreda för någon och farligt begär hos en annan. Åkte personen fast kunde det bli en enkel resa till Galgberget eller Klinttorget. Mina otäcka tankar glider över till något trevligare. Till en tid då vi i familjen njöt av en tecknad serie som hette ”De bortglömda leksakerna”.
Nu fick jag lust att skriva en berättelse i tre delar om nyckeln-äpplet-penningpungen. Möjligheterna för manuset/manusen är oändliga. Lockande. Tiden finns inte där i år.
Hatten av för Hanna Stahle. Det här gjorde du riktigt, riktigt bra. 😀 Jag tror många instämmer i det.

Vinter i Charlottendal

Tidigt på lördagsmorgonen körde vi sakta och nästan ensamma söder ut på kustvägen. Solen går numera upp innan åtta. Ljuset är på väg tillbaka. Tillbaka var vi också på parkeringen vid Västerhejde kyrka, med sitt annorlunda torn och sina berömda trappstegsgavlar.

En av de första ställen som vi besökte den varma sensommaren 2018, när vi flyttade hit, var denna plats. Då var vi egentligen på väg till Tofta Möbler för att hämta möbler. Redan i Ystad hade jag knäckt idén om att besöka alla medeltidskyrkor på Gotland. Västerhejde kyrka fick nummer 4.

Till dess hade vi aldrig i våra gemensamma liv sett snö på Gotland. Kan bero på att det är ovanligt i maj-augusti. Annat var det en julidag i slutet av 1970-talet, när jag befann mig i Kiruna på ett Vandrarhem, och skulle besöka toaletten som låg tvärs över gården. Vad överraskad jag blev av att mötas av stora snöflingor.

Solveig hade med sig extrakameran med macroobjektiv. Från och med nu har vi ännu fler foton att välja bland, när det är dags för nya blogginlägg.

Det var en del klafsande i snö och osäker mark. För det var här vi blev överraskade sist av att de tagit ner massor av träd sedan vi var här en sommardag. Nu såg vi inte rötter och stubbar förrän det var för sent. Hade jag varit en ängel skulle det varit betydligt lättare. Eller en koltrast på morgontur.

Målet med den här uppfriskande promenaden kommer i ett annat blogginlägg, i en ny kategori.
Till slut kom vi till slutet av möjligheten att ta sig runt den stora bevattningsdammen. Då vände vi och lät de frusna näsorna peka åt andra hållet.

Ibland var jag orolig när jag noterade att Solveig ville ta sig ner till något intressant. Där fanns ex. spännande saker vid en å vid sidan av dammen. Men lutningen såg lurig ut. Inte heller lätt att få fokus på objektivet. Ett stativ skulle antagligen ramlat.

Själv blev jag nyfiken på guldet tills Solveig berättade om sol och att det var oklokt av mig att kliva ut på isen. Hon nämnde säkert något om några hg för mycket tyngd. Jag hade slutat att lyssna och hittar på ord själv istället. 😉

Sant var i alla fall att mina fingrar började värka av de vantlösa stunderna när jag skulle trycka på kameraknappen. Märktes inte förrän jag satt på vantarna. Mina fingrar ”tänker” tydligen långsamt.

Härliga iskristaller på nedersta bilden.

Tillbaka vid bron, kyrkan och bilvärmen en stund efteråt.
Vi ska hit två gånger till under året. Varför får du fundera på om du har lust. I nästa blogginlägg ska du få se en speciell bänk, som jag blev väldigt förtjust i. Min fantasi satte direkt igång med olika scenario.

Dörrarnas färg; akt 2-9

Dörr 1

Dörr 2

Fototävlingen 2021 består av nio akter. De tre sista är av finalkaraktär och för med sig en justering i poängsystemet.

Regler/Poäng:
Tävlingstid: Från inlägg till månadens sista minut, 23:59.
Din uppgift är att gissa färgen på de enfärgade dörrarna eller välja livlina, som garanterar en baspoäng/dörr.  
I februari finns det två dörrar. Sedan ökar det på med en dörr, fram till septembers nio dörrar.

Skriv färgens namn eller ordet livlina.
Den som först svarar rätt färg på en dörr får 3 poäng.
Alla som därefter svarar rätt färg på samma dörr får 2 poäng.
0 poäng för dem som chansar på fel färger.
Det går också att skriva ordet livlina och få med sig 1 poäng/dörr.
Väljer du en ”åttonde färg” får du minuspoäng.  
Maxpoängen i denna akt är 6 poäng.

7 olika färger är aktuella för de enfärgade dörrarna:
Blå, röd, gul, grön, brun, svart och grå.
Hur många det är av samma färg får du inte reda på.
Jag ser gärna nya namn i deltagarlistan. Var inte rädd för att din kommentar inte syns direkt.  
Aktuell tabell efter februari 2021:

Pl.NamnPoängRanking
1Lisbeth530
2Gunilla W447
2Eva R447
4Sven-Arne326
5Börje223
6Maj229
7Tove17
8Anki A128
9Anna010
10Wiolettan012
11Znogge015
12Eva-Lotta017
13Åse022
14Lena023
14Louise023
16Anita024
17Ethel027
18Ing-Britt028
18Laila028
20Betty031
21Gunnel032
22Ingela033
23Blomsterbönan037
24Ditte038
25Susie039
26Gillas039
27.Primrose040
28.Marit043
29Kerstin046
30Marie-137
31Karin-144
32Alla andra050

Facit, akt 2:
Dörr 1: GRÅ
Dörr 2: BLÅ
Bilderna i färg finns på mitt Facebook konto.

Priser:
Den som har FLEST rätt i sluttabellen är FOTOMÄSTARE 2021
Alla tre på pallen får var sin Skrap-Kryss.
Dessutom lottar jag ut 2 Skrap-Kryss bland övriga som deltagit i minst 5 akter. Det betyder att ex. den på plats 29 kan bli miljonär. Sug på den karamellen. 😊

Vid samma antal poäng i sluttabellen: (Om det skulle hända)
Den som sammanlagt svarat fortast under tävlingstiden och därmed har lägst ”slutsumma” bedöms först. Spelar ingen roll om deltagarna haft rätt eller fel. Har man inte deltagit får man siffran bakom sista deltagaren i aktuell månad. Förhoppningsvis förstår du, när du ser siffror inom en parentes, när mer än en deltagare i tabellerna har samma antal poäng.
Som rättvis domare vill jag inte hamna med en fot klämd i dörren. 😉

Domarens funderingar vid planerandet av årets fototävling:
En mix av följande krävs för att nå pallen 2021:
Bloggbesök, en skriven kommentar, bloggföljare, tur, taktik, listighet, mod, skicklighet, kyla, snabbhet, beslutsamhet och tålamod. Vad enkelt det låter. Enkelt och snabbt är det i alla fall att deltaga i år. Hjärtligt välkomna! ❤

51. Atlingbo kyrka

Inget landskap i Sverige har så många medeltida kyrkor som Gotland, 92 stycken och dessutom 3 ödekyrkor. Vår plan är att åka runt till dem alla och med kamerans och fantasins hjälp förflytta oss många hundra år tillbaka i tiden. Säkrast är att besöka kyrkorna den 15 maj till 15 september för då är de öppna dagtid.
Vilken fantastisk kulturskatt. Tack ”snälla” Valdemar Atterdag för att du inte gav dig på dem också, som du gjorde med alla, utom S:ta Maria, i Visby. 😉

I Gutalagen går det att läsa att Atlingbo var en av Gotlands tre asylkyrkor. (Tingstäde och Fardhem de två övriga)

I tornet finns ett inclusorium, en bönekammare med ett fönster inemot kyrkan, avsett för människor som av en eller annan anledning var utestängda från gudstjänstrummet. En grupp var de som hade spetälska.

I början av 1200-talet uppfördes koret med absid och är därmed kyrkans äldsta del.

Krucifixet hittade vi ingen fakta om.


Altartavlan är från 1600-talet och är övermålad flera gånger.

Det märkligaste inventarium är kyrkans medeltida dopfunt från 1100-talet av ”Byzantios”.
Den åttakantiga cuppan har åtta reliefer. Här ser du Guds lamm med korsfana. Övriga är lejon med bok (Markuslejonet), palmett, sfinx med fjäderkrage, springande lejon, knäböjande ängel med språkband, stående ängel mellan altare och kors och slutligen påfågel. På foten finns fyra framskjutande huvuden: två lejon, en människa och en vädur.

Predikstolen är gjord 1693 av Visbysnickaren Rasmus Felderman.

Ett rundfönster med masverk i ringkammarens västmur. (Ett dekorationssystem i gotisk konst och arkitektur med formanpassade glasrutor.)

Ett votivskepp. Votiv står för tillbedjan.

Tänkvärda ord:
Det är den som går vilse
som finner de nya vägarna.”
Nils Kjaer

Hus fiskeläge

Som du ser har jag inte lämnat veckans tema HUS. Hus fiskeläge är ett vackert och fridfullt ställe, öster om Ronehamns lanthamn på sydöstra Gotland.

Det är numera blandade bodar. Den äldsta boden Löisarboden byggdes 1870. 8 bodar är stenbodar. 6 av dem har flistak. Resten är moderna träbodar med plåttak.

Troligtvis har det fiskats här så länge som det funnits människor. Men det finns tre tidpunkter som sticker ut i Hus historia:
1884 byggdes hamnen och fick sin nuvarande utformning. Då sattes de båda lysastängerna (fiskefyrar) upp och de båda vågbrytarna och länningsvastarna kom på plats.
På 1940-talet byggdes en ny fin fiskehamn i Ronehamn. Eftersom Hushamnen blivit för grund övergavs den av yrkesfiskarna. Både hamnen och fiskeläget började förfalla. Andra världskriget var en stor orsak till det.
I början av 1950-talet vändes vinden. På initiativ av landsfiskal Oswald Nordbeck återuppstod Hamnrätten. Därmed räddades Hus fiskeläge från fortsatt förfall.

Du kanske undrar varför det ligger runda stora stenar på taket. De ligger där för att hålla nockflisarna på plats. För det är inte varje dag som det är lika lugnt och härligt väder, som när vi var där en tidig sommarmorgon.

Den uppmärksamma känner säkert igen ”spegelbåten” som jag hade med i ”Kryssa på Gotlanduppochner” i november. Där ni hade tre alternativ och skulle försöka gissa på rätt fiskeläge.

På tal om andra världskriget. I en av bodarna finns ett militärt fort som döljs i en av bodarna. Kanonfortet är från 1940-talet.

Hamnrätten äger 3 bodar. Övriga 27 bodar är i privat ägo. Ägarna är medlemmar i Hus Hamnrätt.

Det finns så många pärlor på den östra sidan. Fortfarande har vi många kvar att upptäcka. Jag ägnar nästan varje dag några timmar åt att läsa på och planera inför framtiden. Älskar sysslan. Samtidigt tar jag inget för givet om kommande dagar. Egentligen borde jag vara tacksam för varje dag som jag fått till skänks. Episoderna som jag skrivit om i de två kåseriböckerna är långt ifrån allt. Mina skyddsänglar har haft fullt upp fler gånger. Hm. Jag har ibland dåligt samvete för att jag inte tackat dem tillräckligt. ❤

Inga trevliga gäster

I mitten av 1200-talet byggdes två packhus med gavlarna mot gatan. I slutet av 1300-talet byggdes de ihop till detta vackra hus. Nu är det en av få stadsgårdar i Visby, med ett flertal ekonomibyggnader i behåll.

Här ser du vapenplattan ingjuten i fasaden, till den holländska släkten van dem Berghe som bodde i huset under 1400-talet. Därför kallas huset ”Van dem Bergheska huset” av flera personer. För andra går det under namnet ”Engeströmska huset”.

För mig är det mest huset där Jacob Johan Anckaström bodde en tid sommaren 1790. Han hade rest till Gotland med sin fru och en skummis vid namn Barthold Runeberg. Redan på båten hade männen pratat nedsättande om kungen och hans krigspolitik. Det fortsatte smutskastandet i ovan hus och ännu mer i Strandridaregården i Kyllaj. Tillbaka i Stockholm fick de på hösten en domstolskallelse. Orsaken var att de var anklagade för högmålsbrott. Eftersom de inte dök upp i Visby inom fyra veckor blev de fängslade och hitförda till ön. Duon klarade sig både från brottet och att Anckarström skulle varit rysk spion.

Fotnot för den intresserade:
Jag hade glömt att de var flera män som låg bakom mordet och de misslyckade mordförsöken på Gustav III. Det är mest det berömda skottet i ryggen på maskeradbalen på Operan som fastnat i minnet. När jag under några timmar försjönk mig bakåt i tiden fick jag lära mig mycket. Den franska frasen ”Bon soir bon masque. (God afton vackra mask) var signalen till Anckarström att skjuta. Samtidigt ropade han ”Elden är lös” för att skapa förvirring i salongen.
Intressant att Anckarströms hustru och barn senare flyttade till Gotland. Hon gifte sig med Rundberg, som hon redan vänsterprasslat med. Paret skiljde sig efter en kort tid. Hon och barnen bytte efternamn till Löwenström. För Rundberg gick det rejält utför. Han var fattig och föraktad. Hans liv fick ett abrupt slut när han under ”kyrktjuvnad” blev skjuten av sin egen bror, Mårten, som var pastor i Alskogs kyrka. Jag tror inte jag vågar åka till den kyrkan. Vi har än så länge valt andra när vi åkt förbi byggnaden. Läste för något år sedan att en kvinna som befann sig i kyrkan ensam på dagen inte kom ut. Hon fick ringa på hjälp. Solveig får gå in ensam och fotografera – jag håller mig på avstånd från den vidöppna dörren. Dock utan mask för ansiktet. 😉

Rostlådan kvar på tio-i-topp-listan

2013 vann Clarion Hotells rostlåda första pris som Sveriges fulaste NYA byggnad. I slutet på förra året kom föreningen Arkitekturupprorets, med nära 50 000 medlemmar, slutresultat för röstningen av Sveriges fulaste byggnad. Vann överlägset gjorde Arkitekturskolan i Stockholm. Rostlådan i Visby kom nia.

Du som följde gotlanduppochner i januari-februari 2020 minns säkert våra rätt många inlägg från medeltida paradgatan Strandgatan. En underbar gata med ”ton” av historia och vackra byggnader. Dit hör inte detta inslag. 😦 Ganska märkligt att det fick genomföras, med tanke på ögonen och kraven från hela världen, för en Världsarvstad som Visby är innanför ringmuren.

Igår fastnade jag flera timmar i listor och bilder på fula byggnader och väldigt fina byggnader i Sverige, på samma plats tidigare. Det är skrämmande. Alla känner vi säkert till eller minns liknande historier i den/de städer som vi bott i. Jag såg ex. att plåtkyrkan i min hemstad kom på plats 19. Jag hann bli döpt i den tidigare fina kyrkan. Minns jag såklart väldigt mycket av. 😉 Jag har i alla fall hört talas om att jag underhöll och tog över tillställningen. Prästen trodde att jag skulle bli en stor känd sångare när jag blev stor.
En välkänd konstnär i Sverige, som vill vara anonym, har gjort en fantastisk illustration på hur det skulle kunnat se ut på Rostlådans plats. En läcker ”tavla” som både förhöjt och samtidigt fått byggnaden att smälta in tjusigt i medeltidsmiljön, innanför muren i Visby.

Fotnot:
Imorgon blir det ett hus med ett helt annat tema. Vinken får bli: ”Ökänd person lär ha bott där.”

Ett av de äldsta på Klinten

Det gick snabbt att glida vidare, från Visbys minsta hus till ett av de äldsta husen på Klinten. Adressen är Norra Murgatan 39. Precis innanför landmuren.

Det gamla huset från 1600-talet är ett bulhus eller skiftesverkhus. Troligen är det flyttat hit från sin ursprungliga plats.

I huset bodde i början av 1900-talet en dövstum skomakare från socknen Källunge. Hans namn var Gottberg.

På tal om tak. Inomhus påträffades ett målat tak vid en restaurering 1971, som nu finns i Gotlands Museums samling.

Fotnot:
Imorgon ska gotlanduppochner göra något oväntat för många vana bloggbesökare.
Ledtråd: Både i rampljuset och i skuggan. Veckotemat är fortfarande hus. 😉

Visbys minsta hus

Sedan 1995 är fastigheten på 14 kvadratmeter ett byggnadsminne. Den lilla enkelstugan byggdes troligen i slutet av 1700-talet. Platsen är Klinten i Visby innerstad. Då var det fattigkvarter, egentligen ända fram till 1950-talet. Nu är det väldigt fint att bo däruppe.

Som du ser ligger det väldigt nära ringmuren. Ingen risk att råka ut för en landstorm. Tomten är på 66 kvadratmeter. Det finns ett rum och pentry och en liten toalett.

Under 1800-talet bodde båtsmän i huset. En båtsman var den som hade ansvarsposition ombord på handelsskepp. 1947 skänktes huset till Gotlands fornvänner. Under åren 1947-62 stod det obebott. Sedan restaurerades det 1962 och blev en fritidsbostad för familjen Lundin. 2009 köptes huset av en kvinna från Uppsala för slutpriset 1 450 000 kr.
Hon berättade för en mäklare att hon inte riktigt hann med huset. Därför kom en ”ny skylt” upp i slutet av 2013 . Då med priset 1,7 miljoner, som ger ungefär 126 000 kr per kvadratmeter. Slutpriset var hemligt, men ska enligt ryktet ha landat på runt två miljoner kronor. Renoveringar kan dock inte ske hemligt. Den övervakas som alla andra byggnadsminnen av en antikvarie. Allt ska göras på rätt sätt. Själv förstår jag att det kan vara lite dumt att ”putta iväg” ringmuren några meter. Men sant är att fornvännerna, i mitten av 1960-talet, inredde ett redskapsskjul i ett av ringmursvalven. Takhöjden är där ungefär 2 meter. Om jag böjer på nacken borde jag känna mig trygg 😉
Om du har vägarna förbi Norra Murgatan 38 så kan du ta dig en egen titt. Till nästa hus och morgondagens blogginlägg, behövde jag inte ta många steg.