Allinge kirke

Kyrkan har ett bra läge, centralt i staden. Ursprungligen är den från femtonhundratalet. Kyrkan är den nordligaste på ön.

Jag tycker det är en läcker och inbjudande färg. Vad tycker du?
Den uppmärksamma som deltog i Novemberspelen 2025 känner kanske igen den översta av dessa två foton. Fråga åtta hade dock en mörkare himmel på tävlingsbilden. Nu hoppades vi på att kyrkporten var olåst och vi inte skulle störa någon.

Bättre personligt flyt vid återbesöket. Vi bestämde själva när vi skulle gå in och ut. Jag har läst att kyrkan har byggts om flera gånger. Efter exempelvis renoveringen på slutet av artonhundratalet kunde kyrkan rymma hela sexhundra besökare.

Predikstolen är från omkring 1650. Den består av fem vikar. Fyra av dem innehåller statyer av evangelisterna. Det finns en speciell och ovanlig historia om denna predikstol. Egentligen skulle den fraktas till en helt annan kyrka. (Vet inte vilket land eller kyrka). Men fartyget som hade predikstolen som last gick på grund utanför Bornholms norra kust. Predikstolen räddades och placerades i Allinge kyrka. Så kan det gå när det finns betydligt mer sand än vatten under skorvet. 😉

Det starkt guldiga krucifixet är ursprungligen från 1520 men renoverades 1992.

Votivskeppet som heter Naos donerades 1905 av Allinge-Sandvigs sjömansförening. Mannen bakom byggandet hette Herman Svensson och bodde på Rosengade. Mycket renoverades i kyrkan 1992. Detta skepp renoverades då av Villy Holm i Tejn.

Undra hur många som får plats i nutid? Jag kom i efterhand på att vi glömde att ta kort på en speciell sak. Det får bli nästa gång vi är på norra ön. Denna gång började det säkert att knorra i magen och ett rökeri lockade…

Omöjlig för fiender att erövra

Vår taktik med att titta upp mot himlen fungerade perfekt när vi tog oss vidare upp på ön från Vang. De luriga mörka molnen hade vi lurat för en stund. Härligt att vara tillbaks utanför den högsta av de fyra rundkyrkorna på Bornholm. Tjugo åtta meter har jag för mig att Olsker är i ”strumplästen”.

Svårt att tänka sig att kyrkan från början hade ett platt tak. Ännu sorgligare att tänka på den mörka orsaken. Vill du ha mer fakta är det bara att scrolla eller välja kategorin KIRKE.

Vid förra bloggbesöket var vi inte ensamma. Då blev det trångt och svårt för Solveig att plåta inomhus. Nu var såklart första frågan om porten ”gick att öppna”.

Nöjda gick vi mot ”Den lilla blå”. Vi befann oss i mitten, högt upp på ön och tänkte ta en för oss helt ny mindre och slingrande väg. Häftigt att det är så få kilometer till tre olika kustremsor. Två av dem började bli riktigt grå. Kanske fanns ändå möjligheten att nå en eller två till attraktioner, innan vi INTE skulle kunna komma undan längre. Själviskt fantiserade jag ändå om, att även få uppleva sol och blå himmel i Allinge där paret Lidén hade planerat att luncha.

Sankt Nikolaus i Rönne, interiör

Under åren 1915-1918 gjordes större utbyggnader av kyrkan. Detta gjorde de med stor hänsyn, för att inte ändra själva stilen alltför mycket.

Träaltaret från 1918 är snidat av Christian Kofoed, som även designade predikstolen och bänkarna.
Jesus som stillar den farliga stormen är ett verk av Sven Havsteen Mikkelsen (1912-1999)

Kul att notera att det rör sig om en gotländsk dopfunt.

Det finns även föremål från kyrkan som finns att beskåda på Bornholms Museum.

Kyrkor vid kusten hör extra mycket ihop med votivskepp.

Povlsker – Interiör

Jodå. Det var öppet och vi kände oss välkomna in.

Snyggt. Tre fönster som kors i kyrkans absid. Läste att att morgonsolens strålar tränger in vackert där.

Det blir nästan alltid en extra guldstjärna för mig om det finns med ett votivskepp.

Sedan blir jag en skvätt nostalgisk när dopfunten härstammar från min svenska favoritö Gotland. Funten är ett hantverksarbete från ungefär 1250. Kan inte konkurrera fullt ut med dopfuntarna du kan njuta av genom att trycka på kategorin i denna blogg med de fyra orden; MEDELTIDA KYRKOR PÅ GOTLAND. ❤

Det fanns två tavlor upphängda över de 36 präster som varit ”chefer” i kyrkan genom åren. Den första var Oluf Madsen från15XX-1555. Den nuvarande heter Hans Vilhelm Bream Jacobsen och har haft tjänsten från 2015.

Det finns kalkmålningar från så långt tillbaka i tiden som 1480. Fyra stycken fresker är från ungefär år 1560. Troligtvis är den understa målningen från tiden då kyrkan var katolsk. Här handlar det om att björnarna och vargarna gör de tre ”onda” ting som människor gjorde. Dansar, spelar och dricker. Världsliga dygder.

Gudhjem Kirke

Kyrkan ligger strategiskt på sin klippa och syns bra från Östersjöns farled. Professor Mathias Bidstrup ritade kyrkan, som invigdes den 3:e september 1893. Byggnaden är byggd av granitstenar och långhuset, tornet och absiden är täckta med skiffertak.

Till historien hör att det var tuffa åsikter, förhandlingar och undersökningar m.m. mellan att bevara den gamla kyrkan och motståndarna som ville se en ny kyrka på plats. Pastor Looft och läraren Niels Ingvar Jensen ville se en ny större kyrka på plats. För det hör till saken att Gudhjems befolkning nästan hade fördubblats när fästningen på Christiansö revs 1856.

Altartavlan är troligen från 1475 och skapad i tyska Lubeck. Det rör sig om ett sällsynt motiv som visar begravningen av Jesus mor Maria. Panelen innehåller åtta eller nio kvinnofigurer.

Det är samma sak med predikstolen. Den härstammar också från en äldre kyrka. Troligtvis ursprungligen tillverkad år 1575.

Det har hunnit gå några extra år sedan votivskeppet fyllde hundra år.

Ps. Till denna trakt kommer vi att återvända av flera ”bloggorsaker”. Om det då är fint väder kommer en fikakorg att följa med oss.

Tejn kirke

Bornholms yngsta kyrka ligger i Havnebakken i det idylliska fiskesamhället Tejn.

Det var året 1940, som kyrkan i funkisstil byggdes, efter arkitekt E. Grauslunds anvisningar och ritningar.

Säkert väckte direkt stads- och landskyrkan i funkisstil, en hel del uppmärksamhet och åsikter åt olika håll.

Altaret är av Nexösandsten.

Dopfunten är av Bornholmsk granit.

En enkel predikstol i furu.

Jag hittade ingen fakta om det gröna votivskeppet med dansk flagga.

Det finns en hel del ljusinsläpp från de stora fönsterna.

Här ser du sex av de manliga sockenprästerna, som stått i den ”låga predikstolen”. Vad extra trevlig Christian ser ut på bilden. Vem vet? Kanske ”har kyrkan” en duktig kvinnlig präst i nutid.

Rö kirke

Efter en god lunch på hemmaplan bestämde vi oss för en ny taktik. Därför tog vi en helt ny liten väg inåt landet. Minns en spännande djup sänka där det gick snabbt både ner och uppför den asfalterade vägen.
Även om just den här bilden ”ljuger” så fick vi uppleva en bit blå himmel, som vi inte blivit så bortskämda med – än så länge på den här trippen till ön.

Rö kirke från 1888 är byggd i nyromansk stil och går att beskåda i den lilla byn Rö. Det sägs att byggnaden nästan är en kopia av den gamla kyrkan från ca 1200, som revs till följd av strukturella problem. Det tog ungefär ett år att få klar den nya kyrkan, som byggdes efter ritningar gjorda 1884 av arkitekten Mathias Bidstrup. (Hans namn har vi nämnt tidigare.)

Vi tror att detta rör sig om bevarade delar från den gamla kyrkan.

Både altartavlan och predikstolen ska vara från början av sextonhundratalet. (Under xx antal färglager.)

Votivskepp och dopfuntar brukar vi foto och lägga in på bloggen. Men på Gotland hade vi en annan möjlighet att kunna ”gräva” fram mer fakta. Var sak har sin tid.

Olsker rundkyrka – interiör

Visst är den otroligt vacker. Kanske den vackraste av kvartetten rundkyrkor på Bornholm. Då är det dags att visa upp interiören.

År 1825 reste man ett par stödpelare av orsaken att de var rädda för att väggarna skulle rasa samman.
Jag läste att år 1951 gjordes en omfattande renovering av kyrkan. I mer modern tid går att läsa att det restaurerades invändigt 1985.
Det var stundtals inte lätt att hitta en egen position/vrå för att få till skapliga foton. Men jag tycker Solveig lyckades bra med uppgiften.

Det gick heller inte att ge sig ut eller snarare uppför egna spännande äventyr. Kanske har de speciella visningar för den typen av upplevelser. Vi var ändå så nöjda med att betrakta historiken från marknivå.

Predikstolen är från 1575. Den upptäcktes på vinden 1921.

Dopfunten liknar flera av dem vi såg på Gotland.

Altaret och altartavlan kom på plats vid arbetet 1951.

Undra vid vilken storm på havet som votivskeppet hamnade här? 😉

Vi gick sakta runt kyrkans område en extra gång. En mycket rofylld plats med historiskt tuffa vindar i bagaget.
Så var det dags att dra oss mot andra kustens norra hörn och få uppleva nostalgiska vindar från sommaren 2017. Ordet vindar symboliserar verkligen denna semestervecka.

Nexö kirke

Kyrkan i Nexö har ändrat karaktär genom historien. Det är svårt att fastslå kyrkans ålder. Tornet är i alla fall från 1500-talet. Under 1700-talet byggdes mycket om. Då förlorades exempelvis den sengotiska karaktären. Även kyrkan blev skadad under bombningarna 1945.

Kyrkan är helgad åt fiskarnas och sjömännens skyddspatron St Nicolaus.

Här ser du Marta och Maria.

Predikstol i renässans och dopfunt från 1784.

I denna kyrka i en fiske stad passar det naturligtvis extra bra med två votivskepp.

Från vår lägenhets balkong hade vi bra utsikt mot kyrkans ”övre del”. Ändå lyckades jag dra iväg Solveig åt fel när vi skulle gå tillbaka.

Klemens kirke

Det hände mycket på Bornholm under artonhundratalet. Kanske inte så konstigt med tanke på förändringen av befolkningsmängden. Tidigare hade befolkningsantalet varit ganska konstant fram till femtonhundratalet. Det bodde länge ungefär 8 000 invånare och det fanns gott om små gamla kyrkor, precis som det gjorde på exempelvis Gotland.

Men på de närmaste trehundra åren ökade det till tjugotusen personer, som blev det dubbla vid nästa sekelskifte. Det behövdes med andra ord större kyrkorum på Bornholm. Jag är tacksam för att det inte hände samma ”byggbomb” på Sveriges största ö.

1882 ersattes Sankt Clemens av denna stora kyrka av granit.
Vilken tur vi hade. Det var en måndag och då brukar kyrkor vara stängda. När vi ändå var i byn tog vi exteriör foton. Då upptäckte vi att porten var öppen. Vi frågade kyrkvaktmästaren om vi fick ta bilder till vår blogg. Den trevlige mannen fick naturligtvis ett visitkort av oss.

Det finns plats för hela tusen sittande personer. Fler än det finns i många domkyrkor i Sverige, enligt vad Ulf Schenkmanis skriver i sin läsvärda bok ”Se Bornholm”.

De två tavlorna på sista bilden är ditsatta 1980, när altarutsmyckningen blev utbytt. Konstnären heter Paul Höm och har även målat altartavlan i rundkyrkan Österlars.

Undra hur många votivskepp och dopfuntar som vi hunnit fotografera under våra kyrkbesök? När det gäller dopfuntar passerade vi givetvis hundra under åren på Gotland. En del kyrkor hade dessutom två stycken funtar. Många väldigt välbevarade.
Jag blev på en nanosekund sugen på att räkna antalet votivskepp. Bra när man inte behöver byta blogg. Enkelt att trycka på kategorin ”Medeltida kyrkor på Gotland”. Fick scrolla ner/bakåt ett bra tag på paddan för att nå 96. Etelhem kyrka och sedan följa listan fram till vårt första kyrkbesök som var 1. Folingbo kyrka.
Drog slutsatsen att chansen är störst att få se votivskepp i kyrkor som ligger i närheten av ”vatten”. Jag hittade xx votivskepp. Hur många hittade du? 🙂 Egentligen fanns det votivskepp som inte fick vara med på ”redovisningen” av två orsaker. Vi hade så många valda bilder och en del skepp höll inte lika hög klass som andra.

Ni som deltog i novembertävlingen BGS 2024 minns kanske min fråga 28 och denna bild som 27 % av deltagarna svarade rätt på. Den trevliga nallen fanns i Klemenskers kyrka. (Kärt barn har många namn) Syftade inte på nallen. 😉