Månadsarkiv: maj 2020

Naturen i färg; grönt

Publicerad den av
38

Naturen i färg är bloggkategorin då vi under två månaders tid ser oss omkring utomhus och, med kamerans hjälp, fångar in allt som har en viss färg.

Att välja färgen grön till maj och juni kändes ganska självklart. Grönt har alltid varit min favoritfärg, grönögd som jag är.
I dessa oroliga Corona-tider, då inget är sig likt, känns det som läkedom att få ge sig ut i den fantastiska naturen. Varje vår drabbas jag av en intensiv känsla av tacksamhet att färgerna återvänder.
Jag insåg ganska snabbt att det inte skulle gå att välja ut tio-femton bilder. Det finns redan 95 i den gröna mappen. Därför kommer det att bli två gröna inslag under kategorin ”Naturen i färg”! Jag har valt att döpa varje bild – en dos fantasi behövs för att göra vardagen lite gladare ibland.

Av det lilla kan det bli något stort en dag

Ängel med en vinge
(Jag såg den direkt när jag passerade under trädet – ängeln med en vinge. Bosse hade kameran just då. Jag fick först fota den med mobilen, ta sikte var den fanns i trädet och gå ikapp Bosse och låna kameran.)

Knoppar vid fönsterglugg

Diffus fjäril
(Fick inte till skärpan helt, men ibland kan även det diffusa ha sin charm.)

Parasoller i sol

Skiraste grönska
(Här måste jag få inflika att den som bott i Skåne under flera år är bortskämd med bokskogar. Bosse letade därför raskt upp ett utflyktsmål åt oss där vi fick njuta av bokarnas skira grönska även här på Gotland. Klinteberget bjuder inte bara på blåsippor i mängd utan även på fin bokskog.)

Färgkomposition

Krigare på väg ut i strid

På sned i livet – men ändå perfekt

Fladdermöss i mängd

Gröna nyanser

Uppåt det bär

”Nykläckt” Lönn

Ormhuvud

Mot grå himmel

Vad ska det bli av dig då?

Får jag också vara med?

Livets vägar
Hoppas att jag inte tröttat ut dig helt. Det är så fantastiskt roligt att leka med en kamera… Var rädd om dig! //Solveig Lidén ❤

 

38. Stenkyrka

Publicerad den av
19

Inget landskap i Sverige har så många medeltida kyrkor som Gotland, 92 stycken och dessutom 3 ödekyrkor. Vår plan är att åka runt till dem alla och med kamerans och fantasins hjälp förflytta oss många hundra år tillbaka i tiden. Säkrast är att besöka kyrkorna den 15 maj till 15 september för då är de öppna dagtid.
Vilken fantastisk kulturskatt. Tack ”snälla” Valdemar Atterdag för att du inte gav dig på dem också, som du gjorde med alla, utom S:ta Maria, i Visby. 😉

Antagligen fick kyrkan sitt namn Stenkyrka efter materialet sten som var rätt ovanligt vid just den tiden, en bit in på tolvhundratalet.

Tornet är ett av Gotlands mest imponerande byggnadsverk med sina tre sidor av gallerier.

Första gången som vi åkte hit var det byggställningarna runt kyrkan, som fick oss att vänta till 2019 med besöket. Denna gång föregick det aktiviteter med en stor ”pratande” fläkt och en lång kabel genom hela kyrkan. Dessutom gäckade solen oss genom fönstren på flera bilder.
Vad synd vi inte gick in där igår när vi ändå körde precis förbi. Men då var det ett änge, en ödekyrka, ett fiskeläge, en fullpackad fikakorg och havet som lockade på oss. 😉

Målningar.

Mästaren Majestatis har gjort den fina dopfunten, som är det äldsta föremålet i kyrkan. (1100-talet)

Krucifixet är från 1300-talets förra hälft. Maria och Johannes är ditmålade 1702.

Bänkinredningen i Christian IV renässansstil med höga gavelhörn dateras till 1600-talets början. Det var Danmark som gällde då…

En präktig kyrkvärdsbänk.

Altaruppsatsen är gjort i sandsten och är från slutet av 1600-talet. Glasmålningen från 1960 är utförd av Erik Lindholm.

Vi letade ett tag bland gravstenarna efter den äldsta från år 1200. Men där gick vi troligen bet. Istället avslutar vi med denna betydligt finare bild.

Tänkvärda ord:
”En klok man söker kunskap,
dåren ägnar sig åt dumt prat.”
                    Ordspråksboken

 

 

 

Kräklingbo prästänge

Publicerad den av
16


Du som tillhör sällskapet som deltagit i månadsbildstävlingen i maj, känner igen översta bilden. De tio svaren är på plats i inlägget liksom aktuell tabell.

I Kräklingbo änge ligger den gamla eken nere. Annat var det på färgfotot i min bok från 2006. Då står den präktiga, imponerande fridlysta eken rakt upp. Fortfarande är den klassad som ett fridlyst naturminne. Man tror att den passerat 800 år. Det var i februari 2008 som en storm blev för tuff för eken. (Där har du några av facitsvaren) 😉

Detta var inget planerat besök. Vi råkade köra fel i jakten på ett speciellt naturreservat. Har du hört frasen ”köra fel” nyss? 😉 Vi fick istället se ”ett vitt hav” och gullvivor. Om vi kommer tillbaka om några veckor finns möjligheten att se mandelblom, solvända och svartkämpar. Styr vi då fötterna mot de skuggiga delarna av änget kan vi njuta av liljekonvalj. Två olika orkidéarter växer i änget under en period. Orkidéer älskar vi och har inomhus året om sedan flera år tillbaka. ❤

Minner om en produktiv tid

Publicerad den av
18


Gotländsk kalksten har använts som byggnadsmaterial sedan urminnes tider. Fram till mitten av sextonhundratalet ägdes kalkbrotten av enskilda bönder.

I östra delen av Lergrav naturreservat står denna gamla kalkugn.
I bakgrunden kan du se den smala överfarten till världsomtalade Furillen. Just i den stund jag tog fotot hade jag aldrig rullat över till Håkan Nessers hemtrakter. Då visste jag inte att vi skulle köra fel och att internet funkar dåligt runt Lergravsviken.

Undra vilka kända byggnader i Visby och på Gotland som ”grundades” just här?

Kortet togs via bilfönstret, nere från vägen. Tankarna gick till att kalkindustrins arbetare bedrev husbehovsfiske i Lergrav fiskeläge, som visades i förra blogginlägget.
Nu började det kurra i våra magar. Dags för frukost utan fisk. 😉 Godsakerna dukades fram på en filt i Furillens naturreservat. Varför smakar det mesta – bäst utomhus? Tänk att det kan bli minst lika bra när bilen kör vilse. 😉 Husken finns kvar till nästa besök i de otroligt vackra trakterna. ❤

Lergrav fiskeläge

Publicerad den av
23


Vi står kvar bland raukarna och blickar ut över fiskeläget och den spegelblanka Lergravsviken. På avstånd skymtas Skenholmen i diset. För oss ser det ut som en vacker ”morgontavla”.

Precis som förra gången, för fyra år sedan, är vi ensamma här…

… därför är inte butiken öppen. Kanske är den inte det förrän till sommaren. Förutom glass och fika går det att köpa färsk eller rökt fisk. Borden placeras ibland på bryggan.

En tur med båten ser lockande ut. På den här nordöstra sidan ligger Gotlands enda skärgård.

Om det blåser från väster borde fiskläget ligga rejält skyddat.

Förutom tre äldre träbodar är de flesta byggda kring förra sekelskiftet och fram till mitten av 1900-talet.

Båt i vila. ❤
Kaninerna lekte med fotografen innan duon bestämde sig för att ta tio sekunders stilla lördagssittande. Vilken tur vi inte körde på någon av deras hundratals kusiner som kutade över de gropiga grusvägarna som vi körde på. En av släktingarna vände antagligen på en gulröd skylt så vi körde fel. Det retar mig i efterhand att vi missade… ”det går fler bilar”. (Gotländskt Bosse-ordspråk)  🙂

Den berömda porten

Publicerad den av
29

På Gotland finns raukar på ungefär 25 platser. 
De största raukfälten finns på norra Gotland (inklusive Fårö), på mellersta Gotlands ostkust, på Karlsöarna samt Storsudret längst ner i söder.

Vi skulle bara lägga ner ”maten” från kylskåpet och ta ut kylklampar. Allt annat fanns packat i hallen. Klockan 05:11 rullade vi iväg mot väg 148. Strax innan Rute tog vi av mot östra kusten. Det var vi och en solig vindstilla lördagsmorgon. Inte en enda människa mötte vi på våra fyra stopp. ❤

Vad vi längtat efter att få återse vår favoritplats sedan semestern 2016. Hur många människor har blivit fotograferade i ”Lergravsporten” genom alla år?

Vem stod och iakttog mig? Skuggan avslöjar någon.

Vi älskar att gå runt och fantisera om raukarna. Det behövs inte mycket egen fantasi för att se ett djur eller en mänsklig gestalt. Vad ser du?

En psalmvers med starka ord. En magnifik utsiktsplats längst upp. Då visste vi inte att vi senare skulle få uppleva samma sak på två för oss nya ställen. Ett av dem blev vi riktigt, riktigt förtjusta i. Där skulle vi kunna tänka oss att ha en liten sommarstuga. ❤

Ett sextiotal raukar finns det i sluttningen. Jag noterade att min kondis var bättre än för fyra år sedan. Rätt skor är naturligtvis av stor vikt.

Vad har de för morgonsamtal? Pratar de om väder eller om hur natten varit? Ägnar sig raukar åt skvaller?

Den fina välvda rauken öppnar upp för alternativa kameravinklar. Jag gissar på att bröllopspar stått finklädda och lyckliga inombords och flera par har garanterat bytt förlovningsringar. Porten kallas nämligen också för ”Kärleksporte”.

Nästa blogginlägg kommer att handla om fiskeläget i Lergrav.

För och nackdelar

Publicerad den av
16

Denna kategori handlar om sådant som jag uppskattar och som tillför vardagen något extra. Att stanna upp och glädja sig åt småsaker tror jag betyder mycket för det inre och därmed för hälsan och välbefinnandet.
Vad är vardagslyx för dig? Skriv gärna en kommentar och dela med dig av dina tankar.

Aldrig har naturen känts så viktigt som denna vår. Vår enda fasta punkt var att få uppleva bokskogens skira grönska på Klinteberget och få sitta en stund på en bänk med fikakorgens möjligheter. På hemvägen valde att skippa vägarbetena på kustvägen. Därför råkade jag ratta fel på något ställe och vi hamnade på en för oss ny väg.

När ett änge dök upp på vänster sida tog vi chansen. Fonnsänge var namnet på platsen i Väte socken. ”Det vita havet” syntes lite överallt.

Det gjorde även den leksna ekorren som inte hade några planer på att posera ”stilla” för fotografen. Istället lekte den ”katt och råtta” med mig.

Här kommer förklaringen till bloggrubriken. Jag är en kombination av improvisation och planeringsgubbe. Därmed var jag inte alls påläst och hade aldrig hört talas om detta änge. Vad är detta minne av?

Solveig har en ganska samarbetsvänlig app som berättar om namn på växter/blommor. Nu var det inte så svårt. Vi ville bara ha namnet bekräftat. Men det dröjde ett tag. Appen hade antagligen fikapaus. 😉

Men här använde jag systemkameran. Vet faktiskt inte vad blomman heter. Vet du? 
Humleblomster. (Tack Anki Arvidson)

Hemma igen googlade jag och insåg att vi missat fornlämningar som exempelvis järnåldershusgrunder. Något skulle finnas nära parkeringen.

Orsaken var antagligen att jag fick bråttom när jag såg … bakom vitsipporna. Jag trodde inte det fanns sådana farliga urtidsdjur på Gotland. 😉

Tur bilen stod kvar och inte rullat från oss. 😉

Fotnot:
Jag börjar bli trött och därmed extra tramsig. I morse gick vi upp halv fem och åkte en halvtimme senare iväg åt nordöst. Med oss hade vi frukost och fika.
Vilken lyckad tripp det blev med väder och annat, trots att vi inte hittade till ett planerat stopp. Ett ställe var en trakt som vi längtat efter att återse från semestern 2016. Dit åkte till först. Det festliga var att vi besökte två nya platser som vi båda blev förälskade i. ❤ Hoppas vi hade sju rätt på lotto ikväll så vi kan köpa en liten stuga i… 😉

Barfotabröderna

Publicerad den av
28

När kyrkorna byggdes var Wisby rikt, berömt och hade makt. Tiden var början av 1200-talet och Wisby var en av de största städerna i Europa. Nu är det bara domkyrkan kvar från glansåren. De som är ruiner ska presenteras i denna kategori.

Jag knäppte fotot från Kyrkberget och funderade på om inte den mäktigaste ruinen i Visby är just denna.

Vid sidan om Stora Torget står ruinen med olika historiska namn och stavningar. I folkmun kallas den ofta för S:ta Karin. S:ta Katarina hette den förr.
Det sägs att det finns inget helgon som är så älskat som Fransiskus av Assisi, som stiftade franciskanerbröderna under 1200-talets två första decennier. Bröderna skulle i fullständig fattigdom ägna sig åt själavård och predika för folket. De kallades både för gråbröder (ofärgade klädesplagg som bars upp av ett knutet rep runt midjan) och barfotabröder.
Antalet munkar var troligtvis 13 till antalet som på andra ställen i Europa.

Ett kloster bildades 1233 och en enkel kyrka byggdes ett par år senare. Därefter skedde många om- och tillbyggnader som finansierades via donationer. Långhuset blev dock aldrig färdigt. Vid en söndagspredikan i början av 1540-talet rasade ett valv in.
Kyrkan var som störst på 1400-talet. Då var den en treskeppig hallkyrka med brett mittskepp och smalare sidoskepp.

Gotikens duktiga arkitekters tanke var att det gudomliga ljuset skulle skina in genom de höga färgade fönsterna för att spegla det himmelska ljuset. ❤
Vad mäktigt det hade varit att få uppleva när Uppsalas ärkebiskop var på plats och invigde det stora koret 1391.

Dopfunten är från 1200-talet.

Kyrkan/ruinen mäter drygt 57 X 17 meter.

Detaljbild.

På Kungliga biblioteket i Stockholm finns originalet av Visbyfranciskanernas minnesbok bevarad. I den förde de notiser om olika sorters händelser. Små som stora. De noterade dödsfall och begravningar. Förde anteckningar om ombyggnader i konventet. Vilken kulturskatt.

Fotnot:
Ordens byggnader kallas inte för kloster utan för konvent.
Kyrkan var tillägnad S:ta Katarina av Alexandria. I folkmun kallas den för S:ta Karin.
1200 personer rymmer ruinen som lämpar sig för t.ex. konserter eller mingel.

 

 

 

Ten Doors; 8

Publicerad den av
37

Dörrar och Portar ligger mig varmt om hjärtat. Innanför ringmuren finns ”några” att välja på. Tio åt gången bjuds det på vid varje blogginlägg i denna kategori.

Vilka tre gillar du mest? Skriv TRE BILDNUMMER i en kommentar. Den dörr/port som först kommer upp till tio poäng går till final och jag slutar att föra in fler poäng. 😊
(Märker du att det är just DU som kommer att avgöra så skriv den som du gillar mest, först i din rad.)

71.

72.

73.

74.

75.

76.

77.

78.

79.

80.

Slutställning 200506:
Bild 71; 6 poäng.
Bild 72; 5 poäng.
Bild 73; 4 poäng.
Bild 74; 4 poäng.
Bild 75; 5 poäng.
Bild 76; 2 poäng.
Bild 77; 4 poäng.
Bild 78; 3 poäng.
Bild 79; 10 poäng.
Bild 80; 5 poäng.

Till final från omgång 8 gick denna dörr/port: 😊

37. Boge kyrka

Publicerad den av
23

Inget landskap i Sverige har så många medeltida kyrkor som Gotland, 92 stycken och dessutom 3 ödekyrkor. Vår plan är att åka runt till dem alla och med kamerans och fantasins hjälp förflytta oss många hundra år tillbaka i tiden. Säkrast är att besöka kyrkorna den 15 maj till 15 september för då är de öppna dagtid.
Vilken fantastisk kulturskatt. Tack ”snälla” Valdemar Atterdag för att du inte gav dig på dem också, som du gjorde med alla, utom S:ta Maria, i Visby. 😉

På hemväg från Slite stannade vi till vid Boge kyrka.
Kyrkan som byggdes i gotisk stil i mitten av 1200-talet fick sig en ”törn” av en kraftig storm 1858. Tornet slog ner långhusvalven. Den totala återuppbyggnadstiden drog ut till 1925.

Det fanns flera reliefer.

Vi gick in via långhusets sydportal.

Interiör med predikstolen som är utförd av Johan Hernell 1737. Den har kvar sin ursprungliga färg.

Dekoren i korets valv är detaljerad med sina symmetriska spiralrankor och liljeornament. För att inte råka ut för nackspärr tvingades jag byta position.

Omkring 1700 gjordes altartavlan av sandsten.

Den medeltida ljuskronan av järn är läcker. Med levande ljus måste det vara fantastiskt fint en mörk kväll. ❤

Den enkla dopfunten av röd kalksten från 1200-talet impade inte så mycket på oss. Men den fick ändå vara med på bild.

Tänkvärda ord:
”Man kan blunda för sanningen,
men måste leva med påföljderna.”
                               Marita Weijola