Inget landskap i Sverige har så många medeltida kyrkor som Gotland, 92 stycken och dessutom 3 ödekyrkor. Vår plan är att åka runt till dem alla och med kamerans och fantasins hjälp förflytta oss många hundra år tillbaka i tiden. Säkrast är att besöka kyrkorna den 15 maj till 15 september för då är de öppna dagtid.
Vilken fantastisk kulturskatt. Tack ”snälla” Valdemar Atterdag för att du inte gav dig på dem också, som du gjorde med alla, utom S:ta Maria, i Visby. 😉

Antagligen fick kyrkan sitt namn Stenkyrka efter materialet sten som var rätt ovanligt vid just den tiden, en bit in på tolvhundratalet.

Tornet är ett av Gotlands mest imponerande byggnadsverk med sina tre sidor av gallerier.

Första gången som vi åkte hit var det byggställningarna runt kyrkan, som fick oss att vänta till 2019 med besöket. Denna gång föregick det aktiviteter med en stor ”pratande” fläkt och en lång kabel genom hela kyrkan. Dessutom gäckade solen oss genom fönstren på flera bilder.
Vad synd vi inte gick in där igår när vi ändå körde precis förbi. Men då var det ett änge, en ödekyrka, ett fiskeläge, en fullpackad fikakorg och havet som lockade på oss. 😉

Målningar.

Mästaren Majestatis har gjort den fina dopfunten, som är det äldsta föremålet i kyrkan. (1100-talet)

Krucifixet är från 1300-talets förra hälft. Maria och Johannes är ditmålade 1702.

Bänkinredningen i Christian IV renässansstil med höga gavelhörn dateras till 1600-talets början. Det var Danmark som gällde då…

En präktig kyrkvärdsbänk.

Altaruppsatsen är gjort i sandsten och är från slutet av 1600-talet. Glasmålningen från 1960 är utförd av Erik Lindholm.

Vi letade ett tag bland gravstenarna efter den äldsta från år 1200. Men där gick vi troligen bet. Istället avslutar vi med denna betydligt finare bild.

Tänkvärda ord:
”En klok man söker kunskap,
dåren ägnar sig åt dumt prat.”
                    Ordspråksboken