Nivå eller Vinkelhake?

Publicerad den av
15

I förra inlägget i kategorin KONST visade jag upp ett av de tre konstverk från den omtalade utställningen Baltic Sculpture på Gotland sommaren 1993, som fortfarande finns kvar. Vid St Maria domkyrka har du det andra.

Gediminas Urbonas (1966-) från Vilnius, Litauren, döpte skulpturen till ”Nivå”. Men i folkmun kallas den för ”Vinkelhake”, som jag också tycker håller högre nivå. 😉

Platsen vid kyrkan är väl vald. Vinkelhaken var ett viktigt redskap i byggandet av alla kyrkor på Gotland. Både formen och funktionen har hängt med genom x antal år.

Ser du vad jag ser innanför den svarta ringen? Jag ser en blond kvinna med målade svarta ögon. Det blåser rejält i hennes hår.
Tidens tand verkar ha skavt bort de religiösa symbolerna, en duva och en fisk. Fisken är en symbol för Kristus och duvan den helige Ande.

De som inte uppskattar verket kan kanske ställa sig i denna synvinkeln. 😉

På nära håll

Publicerad den av
18

Vi väntar på att återigen få ge oss ut och leta ”fotoobjekt” runtom på Gotland. Kanske kan detta året bjuda på nya bekantskaper. Högst upp på listan står ett flugblomster.

Gotlandssippa

Vi hoppas på att fjärilarna är mer samarbetsvilliga i år. Att de kan tänka sig att sitta kvar en stund så att det går att få till en bra bild med macroobjektivet.

Givetvis kommer vi att återvända till Botan, lite då och då. Med några års erfarenhet i bagaget vet vi att det går att hitta blommor där, nästan året runt.

77. Lojsta kyrka

Publicerad den av
10

Inget landskap i Sverige har så många medeltida kyrkor som Gotland, 92 stycken och dessutom 3 ödekyrkor. Vår plan är att åka runt till dem alla och med kamerans och fantasins hjälp förflytta oss många hundra år tillbaka i tiden. Säkrast är att besöka kyrkorna den 15 maj till 15 september för då är de öppna dagtid.
Vilken fantastisk kulturskatt. Tack ”snälla” Valdemar Atterdag för att du inte gav dig på dem också, som du gjorde med alla, utom S:ta Maria, i Visby. 😉

Det finns bevarade bjälkar i kyrkan som är från en träkyrka från omkring 1100-talet.
Långhus och kor är byggda på 1200-talet. Galleritornet har tillkommit under första hälften av 1300-talet.

Vigvattenskål i sydportalen. Besökarna välsignades genom bestänkning.

Målningarna över triumfbågen i långhuset är från mitten av 1300-talet.

I mitten tronar Kristus som världsdomare. Han är omgiven av apostlarna Petrus och Paulus. Längst ut till vänster; S:ta Margareta stående på en stor drake.

Till höger på samma figursvit står ärkeängeln Mikael som drakdödare.
Predikstolen har jag inte hittat några uppgifter om.

Altartavlan är ett retabel (enklare form av altarskåp) från mitten av 1300-talet som är nymålad 1896.

Den skadade dopfunten är tillskriven Hegwalds verkstad och är troligen från 1100-talet.

En fin välbevarad glasmålningssvit (10 st rutor) finns i korets trefönstergrupp. Alla rutor utom en är original från 1200-talet.

Målningarna i kyrkan är från 1200-talet och fram till 1500-talet.

På Statens Historiska Museum finns Lojstamadonnan utställd. Den är daterad till första hälften av 1300-talet.

Tänkvärda ord:
”För varje mörk natt finns det en ljusare dag”.
Tupac Shakur

Ada Kristina Petronella

Publicerad den av
20

7 november 1895 fick sjökapten Petter Pettersson och hans fru Emma en dotter. Paret bodde då i Mulde i Fröjels socken. Flickan döptes till Ada Kristina Petronella med tilltalsnamnet Ada. Inte visste familjen Pettersson då att dottern hade ett riktigt läshuvud.
1915 tog Ada studentexamen i Uppsala. Tre år senare blev hon farmacevtkandidat efter att först ha varit elev vid apoteket i Eksjö. Sedan var hon legitimerad apotekare på fastlandet i Alingsås och Borrby på Österlen.
1929 återvände hon till sin barndomsö och blev Gotlands första kvinnliga apotekare med eget apotek i Hemse och en filial i Klintehamn. Sina sista arbetsår gjorde hon på apoteket Väduren i Visby.

När det gällde privatlivet går det att läsa att hon 1923 gifte sig med ingenjören Viktor Block. Utan att ta ut flyttbetyg åkte Viktor iväg till Amerika utan att passera Göteborg och bli registrerad som emigrant. Eller gjorde han resan över haven? Kvar på Gotland lär han inte blivit. Ada födde under tiden ett döfött barn och blev mycket sjuk. Tur nog repade hon sig och fick äktenskapet upplöst 1940.

Ada Block hade ett mycket stort intresse för äldre byggnader. Bilderna som du sett ovan kallas i nutid för Ada Blocks hus. Ada köpte det medeltida huset 1950. Gården finns på Södra Kyrkogatan, nära domkyrkan. Gården består av två sammanbyggda medeltida stenhus och en uthuslänga av trä. Troligtvis är stenhusen från första hälften av 1200-talet.

I den vackra trädgården står det valnöt- och mullbärsträd.
Under tio år genomförde Ada Block en rejäl ombyggnad och återställde de båda stenhusen till en sammanhållen bostad. Tillsammans med sin mammas gamla hemhjälp Maja bodde hon här under vintrarna.
1965 skänkte Ada huset till Föreningen Gotlands Fornvänner.

Under en cykeltur 1947, på södra Gotland, blev Ada förtjust i denna plats och gård. Därför köpte Ada Block 1700-talsgården Petes i Hablingbo. Här bodde hon och Maja under somrarna. Ada grundade Petes museigård efter att först ha köpt tillbaka flera inventarier & föremål, som genom åren försvunnit från gården.
Under sommarsäsongerna visade Ada och Maja runt turister på gården. I trädgården odlades krydd- och läkeväxter. Ett annat stort intresse som Ada hade var gamla gotländska rossorter, som var på väg att ”dö ut”. Ada samlade in och odlade rosorna.

Även Petes i Hablingbo skänktes till Gotlands Fornvänner, som än idag driver gården som museigård. Gåvan skänktes 1965 och året efter byggnadsminnesförklarades gården.
Vi bodde i närheten förra våren och tänkte besöka gården. Men Petes var stängd p.g.a. sjukdom, stod det på en skylt.
Ada Block och hushållerskan Maja Göthberg bodde kvar på gården fram till Adas död 1968. Ada fick en hjärtinfarkt och avled 73 år gammal. Hon måste ha lämnat många positiva avtryck efter sig. ❤

Bara vi tog oss tid och tittade efter – så fanns de där

Publicerad den av
9

Redan förra helgen gav vi oss ut med våra kameror, till Brucebo, för att leta upp årets första blåsippor. Det gick sådär… eller om sanningen ska fram… det gick inte alls. Två små frusna blommor var det enda vi hittade och de vägrade att fastna på bild trots alla mina försök att ”gräva fram” dem så att de skulle synas lite bättre.

Gårdagens utflykt till Högklint och dagens utflykt till Lummelunda gav ett bättre resultat.

Fast jag måste erkänna att vi höll på att missa att de fanns där igår. Det var tack vare mitt förslag att vi skulle lämna den utstakade leden, och ge oss ut i det okända, som vi upptäckte att det faktiskt fanns många blommor bara vi tog oss tid och tittade efter bland alla bruna löv och torrt gräs.

Det är minst sagt rogivande att titta in i blåsippornas små ”ansikten”. För en kort stund glömmer vi all vår oro för det som händer i världen och fyller på med lite hopp.

bild

Var och en är unik, på sitt sätt, precis som det är med oss människor.

Vi vet så lite vad som ligger framför. Allt vi kan göra är att göra det bästa av den stund som vi har just nu.

Kram från Solveig

En glimt av miljön runt Hamnplan

Publicerad den av
12

Så här lugnt kan det vara just nu vid Visby Gästhamn. Annat är det under högsommaren då det kan tyckas vara en tävling om vem som har störst skrytbåt. 🙂

Jag studerade just nu två bilder från Kasernen. Den äldsta från 1890. Den yngsta från 2010. Väldigt mycket är sig likt på utsidan, trots att 120 år runnit iväg. Det är flera skorstenar på taket på den äldsta och det är mer grönska framför huvudentrén.

Två sommarbutiker.
GANT öppnade butik här förra sommaren. Rötterna från livsstilsvarumärket finns på östra sidan i USA. Förra året hade de tydligen 583 butiker i världen i 70 länder.
BJÖRN BORG har kört på somrarna sedan 2019. Undra om det finns en eller sex butiker i Wimbledon? 😉

BJÖRKANDERS minns jag från semestrar från förr.

Tullkammarbyggnaden är vacker med sin blå tegel och bågfönster.
1995 startades Gotlands Tonsättarskola. Det är den enda skola i Norden som specialiserat sig på enbart komposition. Berömda Sven-David Sandström undervisade i ämnet fram till 1999. Det året blev han professor i Bloomington, Indiana i USA. Antagligen blev det för långt att pendla. 😉 Vad sugen jag blir på att få komma in och kika. Läser att det ska finnas flyglar, elektronmusikstudior och andra studios. Musikbiblioteket drar också för en gammal bibliotekarie, som undertecknad och hans fru.

Undra hur många smaker de kommer att locka med när de snart öppnar? Våra älskade döttrar missar sällan ett besök här, när de befinner sig på öjn.

Skönt att ha egen bänk och kunna njuta av vyn. I juni, juli och augusti är tempot mer uppskruvat. Hade vi haft elcyklar hade vi säkert varit här oftare under sommaren. För det är svettigt att leta efter en ledig bilparkering och cykla hem i uppförsbackarna är för tufft och inte ens möjligt en sommardag. Kanske mitt i natten.

Fotnot:
Detta var inlägg nummer 100 i kategorin UTANFÖR RINGMUREN I VISBY.

Den syns nästan överallt

Publicerad den av
15

Få som anländer till Visby via färja kan undgå att se S:ta Maria kyrka. Själva har vi noterat att kyrkan eller åtminstone något av de tre tornen syns nästan lite överallt. Även när vi lämnat Gotlands enda stad och rullat iväg några mil längs västra kusten. DE TIO UTVALDA ska belysa det. Vill du se på kyrkan närmare och inuti är det bara att trycka på de två länkarna från våra besök.
https://gotlanduppochner.com/2021/03/14/55b-sankta-maria-domkyrka/
https://gotlanduppochner.com/2021/03/12/55a-sankta-maria-domkyrka/

Utanför en av grindarna till Botaniska Trädgården
Hamnplan
Sägs vara Visbys mest fotograferade gränd – Fiskargränd
Stora Torget
Klinttorget
Fotograferat från Almedalen
Själsö hamn
Norra Murgatan
Stora Torget
Nordergravar


Monument över geologisk dagbok

Publicerad den av
6

Sommaren 1993 präglades Gotland av konst som engagerade och upprörde. Orsaken var den stora utställningen Baltic Sculpture. Ett tjugotal baltiska konstnärer bjöds in för att skapa skulpturer med utgångspunkt från Visby, dess miljö och tidsanda. Till detta mötte gotländska konstnärer upp med utställningen Genus loci. (Platsens ande).

Nu snart trettio år senare finns endast tre av skulpturerna kvar. En av dem är ”Monument över geologisk dagbok” av Björn Erling Evensen (1924-2021). Under skulptursommaren -93 stod den på Konstmuseets gård. Här befinner vi oss nära Högskolan och Hamnplan. Materialet är gotländsk kalksten och huggen av Hanna Wärff.
Namnet och temat antyder att skulpturen ska ses som en öppning i tiden. Den tanken kan jag ta till mig.

Björn Erling Evensen:
Utbildade sig vid konstskolor i Stockholm och London. Han gjorde studieresor till Paris och Berlin. Gick även i konstakademierna i Rom och Palermo. Han gillade att experimentera med olika material, storlek, former och ljud. Men mest känd är han för sina offentliga skulpturer. Kanske har du besökare något på din hemmaplan av Evensen. Björn bodde länge på Lidingö. Under senare tid bodde han i Visby, fram till sin död förra året.

Så många år

Publicerad den av
9

Om du direkt viker höger, efter du gått in via Österport, kommer du in på kullerstensgatan Östra Tullgränd. En gränd som efter en bit svänger vänster och tar slut vid Klinttorget.

Trästugan är från 1600-talet. Tornet bakom i Landmuren har inget namn. Men kanske minns du att Ringmuren stod klar 1288.

Undra hur många människor som hunnit bo i den röda stugan under alla dessa år? Hur många av kvinnorna hade en tjusig titel? En ordlekstanke slår rot i min lekfulla del av hjärnan. Antagligen gör den det för att skingra mitt mörker. Kanske har här bott människor på heltid och på ledig tid som varit advokat, bokbindare, civilingenjör, domare, evangelist, fotograf, gigolo, herde, inspektör, jungfru, kallskänka, lektor, murare, notarie, oldfru, pantlånare, ringare, skald, tolk, urmakare, vaksyster, xylograf, yrkesvägledare, zoolog, ålderman, änka och ölkusk. Vilken titel hade du bloggbesökare gärna haft?

Ingen ordlek eller hjärnsuddgummi kan radera bort mina tankar och namnet på huset som levt kvar sedan 1600-talet. B-ö-d-e-l-s-s-t-u-g-a-n. Det finns inget skrivet om hur många bödlar som hann bo här och vilka de hann avliva. Hur var dessa mäns hjärnor funtade? Gick de och väntade med iver eller ånger för att få en order och ett namn? Hade de fru och barn? Vilka var deras nära vänner? Vilka drömmar drömde de på nätterna? Skippade de stretching och grundade med starka drycker? Givetvis inser jag att de oftast var snabba på att skilja på huvud och kropp. Hur tänkte de om begreppen rätt och fel? Gott och ont? Sina egna brister i ”rustningen”? Med en besk smak i munnen rundar jag hörnet och ställer om min inre kompass och låter mig njutas av det vackra bland de smala gränderna.
Kanske naivt för andra, hoppas jag att ljuset och det goda ska segra. ❤

Första besöket i år

Publicerad den av
19

Kan det vara möjligt? Vi har kommit en vecka in i mars och det var först i lördags som vi kom iväg till Botan…

Alla blombilder, blir blommor i repris. Det är numera svårt att hitta några som jag inte redan fotograferat.

Krokusar kan väl aldrig vara helt fel? En sådan fantastisk färgexplosion så här tidigt på våren, när vi inte är bortskämda med färger efter en lång, mörk vinter.

Glömde titta på den gröna skylten. Hm… cyklamen… men heter den något mer?

Snödroppar måste väl vara en av de tåligaste blommor som finns. De brukar leva upp till sitt namn, till hälften begravda i snö, men här var det snöfritt. Det är jag glad för!

Snöklocka (tack bloggläsare som hjälpte mig med namnet i ett tidigare inlägg) Snäppet mer detaljerade än snödroppar. Här i en något diffus variant.

Vintergäck – de gäckar mig när jag ska få till skärpan… Så många raderade bilder!

Avslutar årets första Botan-besök med ännu en krokusbild. Urvalet av blommor är trots allt ganska begränsat så här tidigt på året.
Ha´ en fin vecka! / Solveig