Våren i närbild

Botaniska trädgården i Visby, även kallad ”Botan” är utnämnd, av oss, till en av Visbys vackraste och trevligaste platser. Återigen kommer vi att besöka ”Botan” en gång i månaden – den här gången med ett macro.

Ibland blir det inte som man planerat… I helgen blåste det rejält, så vårt besök i Botaniska trädgården fick flyttas fram. Bosses väderapp utlovade solsken hela tisdagseftermiddagen och det visade sig att den var pålitlig den här gången. Alltså lastade vi in kameran och stativet i bilen och tog en tur ner till parkeringen vid Kruttornet igår.
Vi kunde snabbt konstatera att det var krokusen som dominerade i Botan så här i slutet av mars. Får en känsla av siden när jag tittar på den första bilden.

Vi var inte helt ensamma och det kändes en aning pinsamt att ”ligga” på marken och leka ”mästerfotograf”.

Buskpionens knoppar har jag fotograferat förut med den gamla kameran. Nu kom jag betydligt närmare. Visst är det häftigt att bladen är rosa…

Ni som brukar titta in här med jämna mellanrum minns säkert att vi fotograferade fullt blommande rosor på julafton. Så här ser rosorna ut just nu. Det finns hopp om en ny säsong!

Iris – i läckra färgkombinationer.

Varken tulpan eller krokus – utan en vintergäck på nära håll.

Och vad heter denna? För inte är det väl en snödroppe? Eller?

Ormhasseln slingrar sig i krumbukter. Tyvärr så blåste det en hel del även igår så tanken på att fotografera dess hängen fick jag ge upp ganska snabbt.

Blåstjärna är väl ett namn som passar väl på denna lilla skönhet. Fast Scilla är förmodligen det namn vi använder mest.

I ärlighetens namn var jag ganska missnöjd med mina bilder. Trots att jag tog 60 stycken blev det inte många kvar efter min första granskning… Tror att jag hade lite för bråttom…
Men bortsett från en viss oskärpa här och där så hoppas jag att jag kunnat förmedla lite vårkänslor till er alla. Glad Påsk!

Text och foto: Solveig Lidén

Vårvibbar i februari

Botaniska trädgården i Visby, även kallad ”Botan” är utnämnd, av oss, till en av Visbys vackraste och trevligaste platser. Återigen kommer vi att besöka ”Botan” en gång i månaden – den här gången med ett macro.

För bara en vecka sedan låg snön vit över stora delar av Visby. Idag när vi kom innanför grindarna kände vi vårvibbar direkt. All snö har smält undan och våren är på frammarsch.

Som små glada solar lyser vintergäcken i den mörka jorden. Inte helt utslagna än, men på god väg.

Trollhasseln är en ny bekantskap för oss. Har aldrig sett den tidigare i något av de landskap vi bott i. Förra gången vi var i Botan fångade den gula varianten vår uppmärksamhet direkt. Idag fick den konkurrens av den röda. Visst är den helt magisk där den blommar på bar kvist!

Vild cyklamen, eller? Jag glömde att titta efter på skylten. Den andra bilden får vara med trots att skärpan saknas. Vilken läcker färg!

En av världens mest tåliga blommor måste väl ändå vara snödroppen.

.

Favorit i repris. Kunde inte låta bli att titta närmare på en av julrosorna idag.

Fikon.

Krokusar såg vi på flera olika ställen, både i gräsmattan och i rabatter.

Det är svårt att tro att det var helt vitt här om vi gått hit förra veckan och rejält kallt för lite mer än en vecka sedan. Tänk att färgerna kan ”explodera” fram så snabbt…

När vi kommer tillbaka om en månad ska jag ha med mig ett stativ. För oj vad svårt det är att hålla kameran helt stilla. Jag blir helt trött på mig själv när jag märker hur det darrar till precis samtidigt som jag tar bilden. Hoppas att jag lyckats förmedla lite vårfeeling, speciellt till er som fortfarande har vinter utanför fönstret.

Text och foto: Solveig Lidén

All vår början bliver svår…

Botaniska trädgården i Visby, även kallad ”Botan” är utnämnd, av oss, till en av Visbys vackraste och trevligaste platser. Återigen kommer vi att besöka ”Botan” en gång i månaden – den här gången med ett macro.

”All vår början bliver svår, bättre går det år från år” är en ramsa från Prinsens ABC-bok från 1883. Kom att tänka på den när jag skulle sätta rubrik till detta inlägg. För några veckor sedan fick jag ett nytt macro till kameran. En spännande utmaning väntar…

Nu gäller det att hålla koll på inställningar, avstånd… och så var det det där med att orka hålla kameran stilla, för den har blivit så tung med det nya objektivet på. Jag kom att tänka på hur det var en gång i tiden när min storebror skulle försöka lära mig något nytt. Efter ett tag gav han oftast upp eftersom jag ganska snabbt ville försöka själv istället för att lyssna på honom som kunde. ”Jag kan! Jag kan!” lär jag ha sagt. Tycker nästan jag känner igen den där känslan när Bosse påminner mig om att vi har en gedigen, digital handbok till vår kamera. Läsa på? Nja, det känns inte så lockande. Alltså går det ungefär 20 misslyckade bilder, minst, på en som jag blir någorlunda nöjd med.

Skärpan i bilden hamnar på de mest konstiga detaljer. Andra gånger blir det ingen skärpa alls. Fotot på trädet med det ovanliga namnet Apskräck blev det ingen riktig skärpa i, men bakgrunden blev häftig..

Trollhassel är en tapper vinterblommare. Jag läste att den kan blomma på bar kvist redan innan jul och att den sedan kan fortsätta blomma hela vintern. Tror inte att den blommade när vi gjorde vårt julaftonsbesök i Botan, eller också var det bara så att vi missade den då. Nu i januari stod den i full blom. Vacker eller hur?

Giftsumak har en varningsskylt bredvid! Dekorativ, men här gäller verkligen uppmaningen ”Se, men inte röra!”

Det här känns väl som Gotland dubbelt upp?

Julaftonsrosorna hade fått ge upp efter en period med snö och minusgrader. Knoppen som stod tåligt kvar, var för tillfället utsmyckad med en vattendroppe…

Favorit i repris – julros.

Det här lilla konstverket får avsluta dagens inlägg. Funderar över om det kan vara en fjärilsbuske. Vilket som, jag ser fram emot att få återvända till Botan om en månad igen.
Då kanske jag till och med har köpt ett stativ så att kameran står stilla. Och kanske, kanske finns det lite mer hopp om vår då. För just nu både snöar och yr det utanför fönstret…

Text och bild: Solveig Lidén

I lä innanför muren

Vinden som mötte oss när vi klev ur bilen var inte att leka med.

Solveig undrade om jag ville ha tillbaka kameran. Jag tyckte hellre hon kunde ge mig tillbaka sommaren. Min lust för att ta av vantarna för att plåta var noll.

Snabb som en iller tog jag mig in genom närmaste port i den gamla ringmuren.

Femte årstiden dröjer sig kvar i Botaniska Trädgården. Vår oas under hela året. ❤

Men vackra hösttecken saknas inte härinne.

På tillbakavägen till bilen valde vi att stryka som en katt längs sjömurens insida. För där kom ingen kylig blåst åt oss. Bara en kort stund vid öppningen, som du ser framför kvinnan med hunden.

Även på muren finns det växtlighet.

Höstvisa
Det glimmar i guld och klaraste rött,
det prasslar så sakta i parken,
ty hösten är kommen, och björkar och lönn
de fäller nu bladen till marken:
”Så fall, våra blad, fall mjukt och lätt,
vi väver ett täcke så varmt och så tätt,
vi väver ett täcke åt marken.

Se vintern är nära, och vädret är grått,
nu måste vi värma och lysa!
Vi väver ett täcke så varmt och så gott,
att blombarnen icke må frysa.
Sov gott, alla blombarn, sov gott, sov sött,
vi väver ett täcke i guld och i rött,
vi väver ett täcke åt marken.”
av Elsa Beskow

Tulpaner, tulpaner, tulpaner

Botaniska trädgården i Visby är en njutning för många sinnen. Det är min absoluta favoritplats här i Visby! Att vandra runt där en tidig morgon är ett bra sätt att tanka ny energi. Fågelsången och färgprakten är intensiv. Morgonen då vi var där lyste en strålande sol som skapade både solglitter och skuggor.
Vid detta besök ”snöade vi in” helt på mångfalden av tulpaner. Med en kamera i hand försökte jag förstås att upptäcka deras olika personligheter. Givetvis fanns det prydliga gröna skyltar som berättade vad respektive tulpansort heter på riktigt, men jag har tagit mig friheten att ge dem nya namn.

Prydlig

Spretig

Uppstudsig

Spräcklig

Oskyldig

Snurrig
Skönheten ligger i betraktarens öga. Som tur är har vi inte alla samma smak och tycke, inte ens om tulpaner

Fantastisk

”Queen of Nights” – Den här får behålla sitt, riktiga, engelska namn.

Utslagen

Lika som bär

Kära

På rad

På sned

Alla mot en
Bara en bild till, jag lovar.

Rebellisk
Och nej, det finns inga tulpaner som växer uppochner, inte ens i Botan. Men det finns en rolig knapp som jag ”råkade” trycka på…
Önskar er alla en riktigt skön söndag!
Foto & Text: Solveig Lidén 

Parkering av bloggbilen

Detta är inlägg nummer tvåhundrafemtio i trettiotre olika kategorier. Ett prima tillfälle att parkera bloggbilen.
Jag vill passa på att tacka alla personer som besökt gotlanduppochner under premiäråret. Ett extra tack till dem som lagt ner tid på att kommentera.
God Jul och Gott Nytt år önskar jag till dig som gästar min blogg.
Härunder bjuds det på ett urval av foton från våra tolv månadsbesök i Botaniska Trädgården. Visst är det coolt att den enda rosbilden, längst ner, är från decemberbesöket. 😊

Var rädd om dig. Det finns bara en av dig. Jag kommenterar med en symbol.
Kram Bosse/Bobo 

Augustibilden 2020


Självklart ansåg vi att en månadsplats i vår köksalmanacka 2020 borde vara vikt för ”Botan”.

Annars har jag de sista två veckorna umgåtts med många vackra orkidéer och ovanliga växter på Gotland. Jag har gjort tabeller över vilka orkidéer som finns på Gotland. (Tre arter finns bara på ön och ingen annanstans i Norden). I tabellen finns det självklart olika kolumner. Ex. en om de är vanliga, medel eller ovanliga. Nästa om ”normal blomningstid”. Nästa om vilken typ av mark som föredras. En tabell handlar enbart om ”startordningen” på säsongen. Nästa tabell går mer på djupet om möjliga platser på Gotland och Fårö.

Steget från orkidéer till ovanliga växter är inte långt. Bara några Bossekliv. 🙂 Därför blev det en tabell med namnet ÄNGEN MED DET DÄR LILLA EXTRA som jag snickrade ihop tillsammans med NATURRESERVAT MED DET DÄR EXTRA och ANNAN NATUR MED DET DÄR EXTRA. 
I slutändan handlar det sedan om att skapa korta-mellan-dagsrundor-övernattningsrundor med en skön mix av olika saker att se & göra. Sådant här älskar jag att pyssla med. ❤
Det låter inrutat men för mig är improvisation alltid en ”medkompis” på turerna. Däremot är det trist att i efterhand på hemmaplan upptäcka att vi missat något som fanns någon kilometer bort. För en sak är given. Allt skyltas det inte om på ön. Helst inte mysiga fiskelägen där det inte förekommer någon turistaktivitet. Många gånger vet jag heller knappt om det är en väg eller en före detta skogsstig. 😉
Med dessa inomhussysslor gör det inte så mycket att det regnar och blåser utanför decemberfönstret. Jag reser i fantasin iväg på härliga resor med hjälp av foton och texter från fantastiska böcker som jag införskaffat under två år.
Den första boken fick jag i julklapp 2017. Antagligen tyckte Solveig att jag på skånsk mark skulle uppskatta att njuta av min favoritö – som vi aldrig skulle åka till fler gånger. 😉
Jag uppskattade och var tacksam. Lärde mig fakta utantill.
Jag uppskattade och fick en briljant idé.
Jag uppskattade och luskade under ytan. 😉
Jag uppskattade att ”just detta tillfälle” var stunden då jag skulle lägga fram min hemliga plan för endast en lyssnare som antagligen trodde att jag skämtade.
En lyssnare som jag endast ville det allra bästa på jorden.
Min finaste pusselbit.

Botaniska Trädgården – decemberbesöket

DBW (De Badande Wännernas trädgård) Botaniska Trädgården anlades 1855. Det som är speciellt med trädgården är att växter som borde vantrivas här trotsar det geografiska läget. Orsaken är att Visby ligger i odlingszon 1.
En gång varje månad under 2019 tänkte jag och Solveig besöka denna oas som kallas för ”Botan” i folkmun. Vi ser fram emot att se både exotiska växter och mycket annat ögongodis. Välkommen att följa med oss på våra utflykter till denna fantastiska trädgård.

Så var det dags för årets sista månadsbesök i denna fantastiska trädgård. En helt vanlig måndag i december. Nja, helt vanlig var den ju inte förstås eftersom jag tagit tjänstledigt för en dags extra vila. Lite extra spännande var det att styra stegen hit den här månaden. Skulle det verkligen finnas något att ta kort på?

Ingen is på dammen, än. Bara spegelblankt vatten.

Vi möttes av en nyfiken katt som var väldigt familjär, trots att vi aldrig sett varandra förut… Men sedan skildes våra vägar.

I en av krukorna blommade fortfarande några ståtliga gula blommor…

… som samsades med praktfull, färgsprakande ljung. Västergötlands landskapsblomma 😊 Kanske därför jag tycker så mycket om den. 

Fikonen som vi fotade förra månaden fanns fortfarande kvar. Här möttes vi av katt nummer två. Minst lika sällskaplig som den förra.

Det är upplyftande att det, trots de vintermånader som ligger framför, också finns hopp. Buskpionens knoppar bär bud om en kommande vår.

Sidenpionens knoppar fick oss att tänka på små tomteluvor som växer upp ur den mörka jorden.

Julros – en av de vackraste blommor jag vet. Så förknippad med min barndom. Mitt i kallaste vintern blommade den där hemma i Berg och nu återknyter jag kontakten med den här i Visby. Lika vacker nu som då.

Men det är inget fel på vanliga rosor heller. Speciellt inte om de blommar i december. Och nej, vi har inte fuskat. De här bilderna är tagna d. 9 december 2019.

Även fröställningar kan vara fina på sitt sätt.

Platan, stod det på skylten. Ståtligt är det i alla fall. Trädet som får avsluta vårt decemberbesök och faktiskt också alla våra månadsbesök. Om du kommer till Visby kan vi varmt rekommendera ett besök i Botaniska Trädgården. Den har något att erbjuda oavsett vilken månad du kommer hit.
Det hoppas vi att våra bildreportage är bevis på. Det har varit både trevligt och intressant att flanera omkring här med kameran.
Undrar vad vi ska byta ut den här kategorin mot nästa år..?

Text och foto: Solveig Lidén

 

Botaniska Trädgården – septemberbesöket

DBW (De Badande Wännernas trädgård) Botaniska Trädgården anlades 1855. Det som är speciellt med trädgården är att växter som borde vantrivas här trotsar det geografiska läget. Orsaken är att Visby ligger i odlingszon 1.
En gång varje månad under 2019 tänkte jag och Solveig besöka denna oas som kallas för ”Botan” i folkmun. Vi ser fram emot att se både exotiska växter och mycket annat ögongodis. Välkommen att följa med oss på våra utflykter till denna fantastiska trädgård.

Då var vi tillbaka för nionde gången för en bloggpresentation av läget i denna fantastiska trädgård. Vi märkte direkt att det hänt en hel del sedan förra besöket.

Rosor är tacksamma. De har en extra lång säsong på Gotland.

Vi kunde inte låta bli att även denna månad ta med en dahlia.

Skäggbusken hade fint besök.

Kvinnan och hunden tycks ha det behagligt på bänken vid kryddträdgården.

Verbena & tagetes.

Detta är ingen falsk stormhatt utan en äkta stormhatt. 🙂

Bron har inte visat upp sig sedan januari. Då i en annan vinkel och med mindre grönt omkring sig.

Fjärilsbuskar satte vi utanför min skrivstuga som en berså en sommar i Skummeslövsstrand . Ett par månader senare kom jag med förslaget att vi flyttar till Ystad. Orsaken var en video om en perfekt utbildning för vår äldsta dotter. Hoppas fjärilsbuskarna fick vara kvar.

Det var full aktivitet i kärleksörten.

Apskräck låter som ett läbbigt namn. Den var i alla fall vass, tyckte mitt nyfikna finger.
I vilt tillstånd kan barrträdet bli nästan 50 m hög. Denna planterades 1979 och firar alltså 40 år 2019.

Vi går mot höst. Vindruvorna såg goda ut.

Avslutar med tulpanträdet. Jag är tacksam för att vi var där i lördags. Då var vädret fortfarande härligt.