I lä innanför muren

Vinden som mötte oss när vi klev ur bilen var inte att leka med.

Solveig undrade om jag ville ha tillbaka kameran. Jag tyckte hellre hon kunde ge mig tillbaka sommaren. Min lust för att ta av vantarna för att plåta var noll.

Snabb som en iller tog jag mig in genom närmaste port i den gamla ringmuren.

Femte årstiden dröjer sig kvar i Botaniska Trädgården. Vår oas under hela året. ❤

Men vackra hösttecken saknas inte härinne.

På tillbakavägen till bilen valde vi att stryka som en katt längs sjömurens insida. För där kom ingen kylig blåst åt oss. Bara en kort stund vid öppningen, som du ser framför kvinnan med hunden.

Även på muren finns det växtlighet.

Höstvisa
Det glimmar i guld och klaraste rött,
det prasslar så sakta i parken,
ty hösten är kommen, och björkar och lönn
de fäller nu bladen till marken:
”Så fall, våra blad, fall mjukt och lätt,
vi väver ett täcke så varmt och så tätt,
vi väver ett täcke åt marken.

Se vintern är nära, och vädret är grått,
nu måste vi värma och lysa!
Vi väver ett täcke så varmt och så gott,
att blombarnen icke må frysa.
Sov gott, alla blombarn, sov gott, sov sött,
vi väver ett täcke i guld och i rött,
vi väver ett täcke åt marken.”
av Elsa Beskow

Naturen i färg; gul

Naturen i färg är bloggkategorin då vi under två månaders tid ser oss omkring utomhus och, med kamerans hjälp, fångar in allt som har en viss färg.

Det finns en plats i Visby som vi hela tiden återvänder till – Botaniska trädgården. Så välskött! Så mycket som finns där att njuta av under årets alla månader. Vi vet, för förra året var vi där minst en gång i månaden… I år har besöken inte blivit lika många, men varje gång vi kommer dit så infinner sig en behaglig känsla i hela kroppen.

Ett enda litet gult löv gör sig fint mot stenarna, med porlande vatten från en liten bäck i bakgrunden.

Mer porlande vatten. Vad är det egentligen med detta ljud som har en sådan rogivande effekt?

Som ett eget litet konstverk satt lövet där i trädet och givetvis åkte kameran fram.

Vem har sagt att man måste fotografera hela blommor? Ibland blir det mer effektfullt med bara en halv…

Det går bara inte att låta bli. En gul ros måste få vara med.

Blåmesbilden har vi lånat från en Instagram-vän, @gotlandbyz
Rekommenderar varmt att ni tittar in på hennes Instagram-konto. Hon tar fantastiska bilder på fåglar och mycket annat. Tusen tack, Zenita Krantz, för lånet!

Snäckschimpansen har fått en senapsgul lav som naturens egen dekor.

Jag är väldigt förtjust i kalkstenens ljusgrå färg. Ger bra kontrast åt det mesta man fotograferar.

De flesta insekter jag försöker fotografera lyckas flyga iväg innan jag hinner ställa in skärpan. Men den här satt kvar och hade till och med rätt färg.

Skördetid. Äppelträd får mig att minnas barndomens dofter i mormors kök. Mormor skalade äpplen och skar dem i lagom stora klyftor som sedan torkades på plåtar i järnspisen. Doften av torkade äpplen var magiskt god.

Fler barndomsminnen. Min pappa plockade svamp så fort han kom åt, till mammas stora förskräckelse. Hon trodde alltid att han lyckats få med någon svamp som var giftig. Pappa fick rensa, steka och äta upp sin svamp helt själv. Det var bara när han kom hem med kantareller som resten av familjen ställde upp och hjälpte till med att äta upp dem. Jag har nog ärvt mer av mammas avståndstagande än av pappas intresse att plocka svamp. Tror att det här kan vara en Karljohansvamp eller Stensopp som den också kallas. Men, jag kan ha fel. Hursomhelst tycks det ha varit någon som smakat av den…

Även det lilla kan vara vackert nog.

Höstfibbla tror jag att detta är…

… och det här vet jag att det är en maskros. Läckert gul i gräsmattan utanför huset där vi bor.

Som avslutning kommer en bild som Bosse tog häromdagen, också strax utanför vår bostad.
Vem hittade egentligen på uttrycket att gult är fult? Det enda som stämmer är väl att det rimmar. Gult är en fantastisk färg som lyser upp så här på hösten. Den som följt mina inlägg har nu konstaterat att jag har gått igenom färgerna vit, blå, grön, röd och gul. Vad återstår då? Svaret på den frågan dyker upp någon gång i december.
Tills dess får ni njuta av höstens alla färger.

Text & Bilder (utom den sista): Solveig Lidén

Naturen i färg; rött

Naturen i färg är bloggkategorin då vi under två månaders tid ser oss omkring utomhus och, med kamerans hjälp, fångar in allt som har en viss färg.

Humlan ville inte vara med på bild… Den satt i stockrosen när jag ställde in skärpan för att ta en bild, men flög sedan sin kos lika snabbt som den här sommaren försvann. Det har varit en annorlunda sommar på många sätt. Bosse och jag har ibland tittat på varandra och undrat om vi varit helt ensamma på ön. Det är så det blir om man, som vi, går upp före fem, lämnar Visby och ger sig ut på utflykt. De få gånger jag besökt Östercentrum har jag däremot undrat över om vissa människor glömt bort allvaret med en pandemi.

Innanför muren har vi inte cyklat tillsammans på hela sommaren. Men förra söndagsmorgonen tog vi en tur. Det är njutbart att cykla längs med muren. Rosor och stockrosor, en del överblommat, annat vackert.

Jag har en speciell känsla för rosor eftersom det var min mammas älsklingsblomma. Vi hade många olika rosor därhemma i vår trädgård.

Var och en har sin charm. Ensamma eller tillsammans.

Samma sak med vallmon som dyker upp lite här och där på Gotland. Ibland ensamma…

ibland många.

och ibland i så stora fält att de helt enkelt bara kan ses som en gemensam färg.

Fast hur fint ett fält än kan vara uppskattar jag en liten ensam vallmo bäst. Och gärna en som ser lite tilltufsad ut.

Här har en sömntornstekel varit framme. Jag läste att den lägger ägg i nyponrosens knoppar. Äggen utsöndrar växthormonsimitationer och lurar på så vis busken att bilda håriga nypon, galler. Här inuti kan larverna sedan leva och utvecklas. Så smart! Men, läste också att det finns parasiter som utnyttjar dessa galler och lägger sina ägg där också. Hm!

Fler blommor, vars namn jag inte känner till.

Den här fantastiska dillpionen hittade jag i Botaniska trädgården.

Visst är duvan fin med sina orangeröda ben!

Älskar rabarberpaj med vaniljglass. Vet dock inte om detta är en äkta rabarber eller någon sorts prydnadsvariant. Hittade den i en plantering i Visby.

Smultron! Så gott!

Årets jordgubbsplanta från balkongen fick bidra med bladet… Jordgubbarna köpte vi.

Årets godaste hallon! Från Stenhuse gård här på Gotland.

Nja… måste erkänna att jag inte är så förtjust i röda vinbär. Fast när tjejerna var små hade vi vinbärsbuskar i vår dåvarande trädgård och som tur var tyckte de om dem.

Men våra egna tomater, som vi har på balkongen, dem tycker jag om!

Rönnbär – vackra, men jag håller med räven: ”Surt, sa räven om rönnbären”. Även om ordspråket står för något annat…

Tror att detta är stenbär. Läste att de har en syrlig smak.

Sista bilden får påminna om att vi går mot höst. En årstid som är vacker med alla sina färger. Jag har bara så svårt att acceptera att det blir mörkare och mörkare. Det är bara att gilla läget och börja att samla foton med nästa färg.

Önskar er alla en fin avslutning på augusti och en skön höst!
Text och foto: Solveig Lidén

 

Tulpaner, tulpaner, tulpaner

Botaniska trädgården i Visby är en njutning för många sinnen. Det är min absoluta favoritplats här i Visby! Att vandra runt där en tidig morgon är ett bra sätt att tanka ny energi. Fågelsången och färgprakten är intensiv. Morgonen då vi var där lyste en strålande sol som skapade både solglitter och skuggor.
Vid detta besök ”snöade vi in” helt på mångfalden av tulpaner. Med en kamera i hand försökte jag förstås att upptäcka deras olika personligheter. Givetvis fanns det prydliga gröna skyltar som berättade vad respektive tulpansort heter på riktigt, men jag har tagit mig friheten att ge dem nya namn.

Prydlig

Spretig

Uppstudsig

Spräcklig

Oskyldig

Snurrig
Skönheten ligger i betraktarens öga. Som tur är har vi inte alla samma smak och tycke, inte ens om tulpaner

Fantastisk

”Queen of Nights” – Den här får behålla sitt, riktiga, engelska namn.

Utslagen

Lika som bär

Kära

På rad

På sned

Alla mot en
Bara en bild till, jag lovar.

Rebellisk
Och nej, det finns inga tulpaner som växer uppochner, inte ens i Botan. Men det finns en rolig knapp som jag ”råkade” trycka på…
Önskar er alla en riktigt skön söndag!
Foto & Text: Solveig Lidén 

Naturen i färg; vit

Naturen i färg är bloggkategorin då vi under två månaders tid ser oss omkring utomhus och, med kamerans hjälp, fångar in allt som har en viss färg.

Vi valde att börja med färgen vit för januari och februari. Tanken var förstås att vi skulle kunna ta några läckra bilder med snö, men så har det inte blivit. Den snö som kommit här i Visby har smält bort lika fort som den kommit ner.

Första fotoutflykten gjorde vi en blåsig januarisöndag. Varje gång vi går längs havet blir jag lika förundrad över att vi faktiskt bor här, på en ö, omgivna av Östersjön. Visst är havet vackert i sina många olika skepnader, men jag längtar inte direkt efter att ge mig ut på det. Speciellt inte när det blåser… Men fint skum blir det. Alldeles vitt!

Det sägs att svanar kan vara aggressiva. Som tur är har vi inte träffat på några av den sorten, än…

I Botaniska trädgården hittade vi den här lilla gulliga fjädern. Som på beställning låg den där. Alldeles vit!

Julros! En riktig skönhet! Blommar trots att det är både kallt och fruset. Det enkla kan också vara det vackraste.

Att hitta blommande rosor i januari hör väl inte till vanligheterna precis. Men, med den nya bloggkategorin i tankarna blev vi glatt överraskade när vi fångade in den här på bild.

Snöbär. Barndomsminnen poppar upp. Där jag gick av skolbussen fanns en trädgård och vid gränsen ut mot gatan växte just snöbär. Såklart att jag, och de andra som hoppade av vid samma hållplats, tryckte på några snöbär varje dag den tid på året då de fanns. Vem kom på idén? Ingen aning… men ser, när jag googlar, att bären även kallas smällbär eftersom de spricker med ett puffande ljud när de kläms ihop.

Snödroppar. Känns en aning oroande att snödropparna nästan har blommat klart fast det fortfarande bara är februari. Det latinska namnet betyder ”växa vid snö”. Det behöver våra snödroppar på Gotland inte göra i år.

Tusensköna. En av tusen… eller hundratusen… Kanske är det så att man måste fånga bara en för att verkligen kunna se hur vacker den är.
Den som vill slippa tandvärk under resten av året ska äta upp de tre första tusenskönorna man ser på våren (enligt gammal folktro).
Det fungerar dessvärre inte här för vi har haft blommande tusenskönor hela vintern, så vilka är vårens tre första? Hursomhelst, tusenskönor ska man inte förakta. De har medicinska egenskaper och har länge använts inom folkmedicinen.

Utanför en läckert blå dörr i Visby hade någon ställt ut en kruka med vita hyacinter. Tack för det!

Som vi väntat, inte bara på att kunna fota snö, frost eller is utan även på intensivt blå himmel med fantastiska vita moln. Kanske skulle vi inlett bloggkategorin med färgen grå istället. För årets två första månader har bjudit på många nyanser av grå himmel, grått hav och grått regn.
Så blev det till slut en solig fredag! Någonstans där uppe på himlen skymtar några cirrusmoln eller fjädermoln.

… mars/april… snart är det dags att ge sig ut och fota en ny färg.
Vilken? Det avslöjas i slutet av april. 😉
Text och foto: Solveig Lidén

Ps. Tjugoåttonde februari, så här alldeles i slutet av den kortaste månaden, vaknade vi och såg ut över en helt vit gård. Vid bilen fångade jag in spåren av någon som passerat i den orörda snön. Några fler bilder blev det inte… för när vi kom ner till Almedalen kunde vi bara konstatera att det inte alls var lika vitt där. Det blev iallafall en snöbild till sist… Ds

Parkering av bloggbilen

Detta är inlägg nummer tvåhundrafemtio i trettiotre olika kategorier. Ett prima tillfälle att parkera bloggbilen.
Jag vill passa på att tacka alla personer som besökt gotlanduppochner under premiäråret. Ett extra tack till dem som lagt ner tid på att kommentera.
God Jul och Gott Nytt år önskar jag till dig som gästar min blogg.
Härunder bjuds det på ett urval av foton från våra tolv månadsbesök i Botaniska Trädgården. Visst är det coolt att den enda rosbilden, längst ner, är från decemberbesöket. 😊

Var rädd om dig. Det finns bara en av dig. Jag kommenterar med en symbol.
Kram Bosse/Bobo 

Augustibilden 2020


Självklart ansåg vi att en månadsplats i vår köksalmanacka 2020 borde vara vikt för ”Botan”.

Annars har jag de sista två veckorna umgåtts med många vackra orkidéer och ovanliga växter på Gotland. Jag har gjort tabeller över vilka orkidéer som finns på Gotland. (Tre arter finns bara på ön och ingen annanstans i Norden). I tabellen finns det självklart olika kolumner. Ex. en om de är vanliga, medel eller ovanliga. Nästa om ”normal blomningstid”. Nästa om vilken typ av mark som föredras. En tabell handlar enbart om ”startordningen” på säsongen. Nästa tabell går mer på djupet om möjliga platser på Gotland och Fårö.

Steget från orkidéer till ovanliga växter är inte långt. Bara några Bossekliv. 🙂 Därför blev det en tabell med namnet ÄNGEN MED DET DÄR LILLA EXTRA som jag snickrade ihop tillsammans med NATURRESERVAT MED DET DÄR EXTRA och ANNAN NATUR MED DET DÄR EXTRA. 
I slutändan handlar det sedan om att skapa korta-mellan-dagsrundor-övernattningsrundor med en skön mix av olika saker att se & göra. Sådant här älskar jag att pyssla med. ❤
Det låter inrutat men för mig är improvisation alltid en ”medkompis” på turerna. Däremot är det trist att i efterhand på hemmaplan upptäcka att vi missat något som fanns någon kilometer bort. För en sak är given. Allt skyltas det inte om på ön. Helst inte mysiga fiskelägen där det inte förekommer någon turistaktivitet. Många gånger vet jag heller knappt om det är en väg eller en före detta skogsstig. 😉
Med dessa inomhussysslor gör det inte så mycket att det regnar och blåser utanför decemberfönstret. Jag reser i fantasin iväg på härliga resor med hjälp av foton och texter från fantastiska böcker som jag införskaffat under två år.
Den första boken fick jag i julklapp 2017. Antagligen tyckte Solveig att jag på skånsk mark skulle uppskatta att njuta av min favoritö – som vi aldrig skulle åka till fler gånger. 😉
Jag uppskattade och var tacksam. Lärde mig fakta utantill.
Jag uppskattade och fick en briljant idé.
Jag uppskattade och luskade under ytan. 😉
Jag uppskattade att ”just detta tillfälle” var stunden då jag skulle lägga fram min hemliga plan för endast en lyssnare som antagligen trodde att jag skämtade.
En lyssnare som jag endast ville det allra bästa på jorden.
Min finaste pusselbit.

Botaniska Trädgården – oktoberbesöket

DBW (De Badande Wännernas trädgård) Botaniska Trädgården anlades 1855. Det som är speciellt med trädgården är att växter som borde vantrivas här trotsar det geografiska läget. Orsaken är att Visby ligger i odlingszon 1.
En gång varje månad under 2019 tänkte jag och Solveig besöka denna oas som kallas för ”Botan” i folkmun. Vi ser fram emot att se både exotiska växter och mycket annat ögongodis. Välkommen att följa med oss på våra utflykter till denna fantastiska trädgård. 

Hösten mötte oss välkomna.

Varje årstid har sin charm.

Precis som i Ystad struntar rosorna i vilken månad det är.

Daggkåpa.

Kejsarträdet med sina frukter. Mina tankar gick till när vi fikade där i juniinlägget. När vi hade sommaren framför oss.

Oktoberkrokus är ett passande namn för detta tionde inlägg från denna fantastiska offentliga trädgård.

Vi hittade inget namn för dessa lockande bär som såg ut som godis. Hoppas de inte är giftiga.
Glasbär – Calliocarpa bodinieri skriver Susie på Stjärnarve. Tack ska du ha. 🙂

Snöbär. Vilken tur jag blivit vuxen och växt ifrån den där ”leken” från förr. Vet du vilken jag syftar på? Jag drabbades av en släng av  ”puffnostalgi”. 😉

Du ser här en pastellröllika.

En söndagsnyfiken koltrast ville vara med på bloggen.

Jag är rädd för att det inte kommer att vara lika fint här vid november & decemberbesöket. Hoppas jag har fel.

Avslutar med två foton med höstkänsla.

Fotograf: Solveig Lidén

Ps. Jag var också fotograf på mitt sätt. Bilderna blev riktigt bra med min nya fån. Min tumme syns tydligt. Jag lyckades också trycka på serier, video och andra nybörjarmissar. Den kommer att bli ett utmärkt komplement när vi blivit bättre kompisar, om tolv-femton år. När vi båda blivit glada pensionärer och ”trycker” om varandra. 😉
 

Botaniska Trädgården – junibesöket

DBW (De Badande Wännernas trädgård) Botaniska Trädgården anlades 1855. Det som är speciellt med trädgården är att växter som borde vantrivas här trotsar det geografiska läget. Orsaken är att Visby ligger i odlingszon 1.
En gång varje månad under 2019 tänkte jag och Solveig besöka denna oas som kallas för ”Botan” i folkmun. Vi ser fram emot att se både exotiska växter och mycket annat ögongodis. Välkommen att följa med oss på våra utflykter till denna fantastiska trädgård.

Rhododendron i olika färger mötte oss. Det är riktig nostalgi för oss. Framförallt från vår stora trädgård i Ängalag på Bjärehalvön.

Vad mycket som hänt i denna ljuvliga oas. Vi förstod att vi missat en hel del som blommat över sedan vi var här sist.
Vi hade äntligen med en egen fikakorg. Men nu var benen fulla av nyfikenhet och en del spring. 😉

Allium – men vilken? Botan är även fjärilarnas paradis.

Det ”obligatoriska” Lusthuset som vi inte fotade sist. Nu hade omgivningen fått mer färg.

Gräslök. Inte bara nyttig men vacker också.

Vi tror detta är en Fackellilja. Vad säger du som vet mer? ”Tuff” är den i alla fall.

Allium, ”Album” är häftig.

Detta är en Junkerlilja och detta…

… är ingen blomma utan en Gräsand.

Bakom oss det mäktiga Kejsarträdet. Med oss på fotot är hundarna Sharia och Isa.

Efter en mycket trevlig pratstund med deras matte och en njutbar fikastund var vi redo för att gå vidare. Detta är en Rödfibbla enligt skylten bredvid. Borde den inte heta Orangefibbla?

Atlasvallmo.

I väntan på rosorna – jag tror de finns där nu. För vi besökte Botan på nationaldagen.

En gul ros som vi inte vet namnet på.

Vilka magnifika rötter!

Denna gång lämnade vi vår favoritplats genom en annan grind och traskade vidare på kullerstensgatorna till en plats där det skulle bli bröllop två dagar senare.
Trevlig Midsommar önskar jag alla besökare. ❤