När sommaren mot hösten sig vänder

Botaniska trädgården i Visby, även kallad ”Botan” är utnämnd, av oss, till en av Visbys vackraste och trevligaste platser. Återigen kommer vi att besöka ”Botan” en gång i månaden – den här gången med ett macro.

Sedan vi flyttade hit har vi lärt oss att det gäller att spara på vattnet när man bor på Gotland. I somras var det till och med så att det tog helt slut på vissa håll och då fick man förstärka med tankbilar. Det är därför jag, numera, försöker att inte gnälla så mycket över om det regnar. För vi behöver vatten! Och vattendroppar är det kul att försöka fotografera.
Jag skriver försöka, för oj vad det är svårt att få skärpan på rätt ställe…

Ljudet av porlande vatten är rogivande.

Mönstret i dammen ändrade sig allteftersom i virvlarna.

Ringblommor förknippar jag med sensommaren. De var tacksamma att så, minns jag från barndomens trädgård. Hade man sått en gång så självsådde de sig sedan, år efter år…

Smultronplantor i Botan står i full blom. Hur ska de hinna med att bära frukt?

Körsbärsbenved… Tänk att vi inte sett den förut.

Svart hagtorn…

En fluga som inte hade bråttom och som inte stördes av att jag försökte fånga den på bild. Titta vilket fantastiskt mönster den har på sina vingar! Och färgen, grön metallic! Det är troligtvis en spyfluga, och dem kan man tycka mindre om när de susar in i köket.

Färger och färgkombinationer har jag skrivit om förut. Här är en färgkombination som verkligen tilltalar mig.

Dahlior hör också sensommaren till. Det finns minst 55000 olika namngivna sorter läser jag på nätet. Ursprungligen kommer den från Mexico där den också är nationalblomma. Den finns i många olika färger, allt från vitt till nästan svart, men det finns inga dahlior i blått. Däremot finns det de som är tvåfärgade eller flerfärgade.

Avslutar med denna färgklick och önskar er alla en fin vecka!
Kram: Solveig

Godmorgon! Är du riktigt vaken än?

Ännu en gång passade jag på att strosa omkring i den orörda sommarmorgonen.

När Solveig vek av mot Botan för sitt macroinlägg fortsatte jag branten uppför Silverhättan, innan jag gick in på Tranhusgatan. Därefter valde jag några tvärgator, som jag aldrig besökt förut. Snart kände jag mig som en turist i Visby innerstad. Ofta glömde jag bort att stanna för att fotografera. Både ruiner och Domkyrkan S:ta Maria skymtade förbi. Människorna som jag mötte gick att räkna på två händer. Därför kunde alla mina tio tår ägna sig åt annat på lägre nivå. 😉 Själv nynnade jag på en dänga med Kicki Danielsson.

God morgon! Har du sett nå´ glatt i tidningen? Nej, det var väl längesen.

God morgon! Ta och leta fram ditt bättre jag.

Se solen, åter stiger solen. Se solen, det blir en härlig dag.

Se här kommer dagen. Ljusare visioner. Sången har fått vingar. Åter glada toner.

Borta är nu natten. Hör på alla skratten.

Godmorgon. Hur är det med kärleken? God morgon. Har du satt din sista slant på den? Hur är det med kärleken? Är ni överens om den?

Klockorna ska ringa. Sångerna ska klinga. God morgon, god morgon, min vän.

Hej sötnos! Är det min STORA kärlek med gröna ögon som du har koll på?
Den här gången behövde jag inte leta länge innan jag stötte på Solveig. Som avslutning satt jag i lusthuset och njöt av solen, fågelsången och allt vackert omkring oss. Vilken suverän start på en morgon. Detta skulle jag unna alla mina medmänniskor. ❤

Fotnot:
Text och musik till denna klassiker, som lätt kan fastna i huvudet, har duon Uno Svenningsson och Staffan Hellstrand skrivit.

”Morgonstund har guld i mund”

Botaniska trädgården i Visby, även kallad ”Botan” är utnämnd, av oss, till en av Visbys vackraste och trevligaste platser. Återigen kommer vi att besöka ”Botan” en gång i månaden – den här gången med ett macro.

Tidig söndagsmorgon, solsken och vindstilla. Vad kan då vara bättre än att ta en tur ner till Botaniska trädgården? Inget, tror jag.

Så här i juli finns det blommor av alla de slag…

… i olika färger…

… och former…

Var och en vacker på sitt sätt, om man tittar noga.

”Botan-katten” som brukar dyka upp ibland vid våra besök verkade inte speciellt intresserad av att hamna på bild. Den var mer intresserad av att smaka på bladen.

Spindeln hade ett enorm nät men tycktes inte ha haft tur med att fånga in morgonens frukost…

Runt den lilla dammen upptäckte jag några små trollsländor. En av dem var vänlig nog att sätta sig en kort stund så att jag hann ta några kort. Visst är den söt?

Är definitivt ingen expert på fjärilar. En kålfjärilshona?

Nyckelpigan fick jag vänta på ett tag. Den kröp under, bakom, uppochner… innan den äntligen kom på rätt håll.

Det där med skärpa är ett kapitel för sig… Men ordspråket håller än. Den som går upp tidigt hinner med mycket.

En plats att njuta av…

Botaniska trädgården i Visby, även kallad ”Botan” är utnämnd, av oss, till en av Visbys vackraste och trevligaste platser. Återigen kommer vi att besöka ”Botan” en gång i månaden – den här gången med ett macro.

När jag går in genom grinden till Botan fylls hela min kropp av ett inre lugn. Det är så fridfullt och stilla, samtidigt som det råder en febril aktivitet i varenda hörn. Önskar att jag kunnat förmedla det surrande ljudet från alla insekter, kombinerat med koltrastarnas skönsjungande stämmor… men ni får nöja er med bilder utan ljud.

Blev positivt överraskad när jag såg att jag lyckats få ett och annat bi att fastna på bild, för det var sannerligen inte lätt att ta några kort där de fanns med. Inte sitter de kvar och väntar på mitt klick inte. Lika fort som de landat flyger de vidare till nästa blomma, och till nästa…

Humlorna då? Är de mer välvilliga till att agera fotomodeller? Nej, de tycks om möjligt ha ännu mer bråttom. Dessutom kryper de in så långt i blommorna när de väl landat att jag bara såg en vinge eller ett par ben när jag försökte fotografera.

Det var full aktivitet även bland de tvåbenta som arbetar med att hålla Botan i bästa skick. (Tack till er! Ni lyckas verkligen!) Här var det nyvattnat och några vattendroppar hängde beslutsamt kvar för en kort stund.

Det var helt enkelt omöjligt att ignorera rosorna. Dessa fantastiska blommor som håller på att slå ut i full blom över hela Visby.

Men rosorna har konkurrens av många andra skönheter. Var och en med sin speciella färg eller form.

Ibland behövs det inte så många ord.

Nostalgi! Min mormor var noga med att vi skulle sätta blommor från trädgården, på morfars grav, till varje helg. När liljor av denna sort blommade som bäst hamnade alltid en stor bukett på kyrkogården. Inomhus var de inte lika populära eftersom frömjölet kunde ge fläckar på duken.

JAAA! Tulpanträdet blommade. Men, NEEEJ! alla blommor satt högt upp i trädet och trots maximal höjd på stativet var jag inte ens i närheten. Jag, som alltid brukar hålla mig till reglerna, fick nästan lust att ge mig upp och klättra men insåg att det nog inte skulle bli populärt. Får hoppas på att trädet blommar nästa år igen och att åtminstone en blomma kan tänka sig att sitta på en gren lite längre ner då. (Googla på Tulpanträd så får du en bättre bild på de fantastiska blommorna.)

Jag har skrivit det förr, men det tål att upprepas. Botaniska trädgården är min favoritplats på Gotland. Det är verkligen en plats att njuta av…

Text och bild: Solveig Lidén

När allt känns helt rätt

Botaniska trädgården i Visby, även kallad ”Botan” är utnämnd, av oss, till en av Visbys vackraste och trevligaste platser. Återigen kommer vi att besöka ”Botan” en gång i månaden – den här gången med ett macro.

Det är svårt, att med ord, beskriva den känsla jag får när jag öppnar grinden och går in i Botaniska trädgården. Det är som att allt stannar till – och bara känns helt rätt.

Det är Pingstdagen 2021, många Visby-bor sover fortfarande och jag vandrar, nästan helt ensam, runt i ett paradis fyllt av grönska, färgsprakande blommor och fågelsång.

Det är tulpanernas tid och pionernas…

Nostalgi… Visste inte att det fanns så många olika sorters pioner. ”Hemma” i mina föräldrars trädgård hade vi tre olika vill jag minnas. Ändå hittar jag ingen av dem idag. Läser däremot på skyltarna och hittar korallpion, sidenpion och så min favorit – dillpion… Det är lätt att förstå varför den fått sitt namn…

Hela Botan är som en stor palett av färger…

…och former.

Var och en med sin egen ”karisma”.

Men även om min ”inre klocka” stannat till för en stund så vet jag att det är dags att avrunda besöket för den här gången.

Men, gräslöken bara måste få vara med…

… och ett par knoppar.

Avslutar med tulpanträdets löv (när ska jag få se detta träd i blomning?) Nu återstår det svåraste, att leta upp Bosse som är ute och vandrar med den andra kameran… Han kan vara var som helst…

Text och foto: Solveig Lidén

Naturen i färg; Hur beskriver man grönt?

Naturen i färg är bloggkategorin då vi under två månaders tid ser oss omkring utomhus och, med kamerans hjälp, fångar in allt som har en viss färg.

Vän av ordning har kanske redan hunnit tänka: Men har hon inte redan haft ett grönt inlägg i kategorin ”Naturen i färg”? Jodå, det är alldeles rätt. Grönt var en av förra årets färger.
Då höll jag mig till grundfärger. I år är det nyanser och blandningar som gäller, som exempelvis limegrön. En läcker variant av grönt i kombination med gult.

Våren som vi njöt av några dagar här i Visby kom plötsligt av sig. Och naturen fann sig i detta och bromsade. Därför har jag botaniserat i min mapp från förra året också och plockat fram bilder som inte fick vara med då. Den här bilden döper jag till ”Kramen”.

Rubriken har jag lånat från ett TV-program som jag råkade halka in i häromdagen. Kvinnan det handlade om ställde denna fråga. Hur beskriver man grönt? Och svarade sedan själv: Som ett skimmer, som en förundran… Det lät både poetiskt och vackert tyckte jag, och fick mig att minnas en sommardag för 34 år sedan. Jag hade precis kommit tillbaka från två varma veckor i Jordanien och Israel. Vi fick vänta i Hallsberg på ett tåg som skulle ta oss till hemorten. Klockan var nog ungefär fyra på morgonen och jag minns att det var kallt och regnigt. Men det vilade ett skimmer över hela Hallsberg – för det var så grönt! I nyss nämnda länder var det varmt, brännande varmt och det var få platser vi besökt där det fanns någon som helst grönska. Den morgonen fick mig att inse att jag är glad över att jag är född i Sverige och att jag inte önskar mig någon annanstans…

I gräsmattan utanför huset där vi numera bor finns det sådana här små skönheter. Man måste krypa nära för att se dem.

I Botaniska trädgården, växer många andra skönheter. Var och en originell och vacker på sitt sätt.

Macroobjektivet och jag har inte riktigt funnit varandra än… men vi jobbar på det. Det jag gillar bäst är de mjuka bakgrundsfärger som det skapar utifrån detaljer i bakgrunden, blåsippor exempelvis.

Vi bor på en ö, med hav runtom! Varje gång jag skriver det blir jag lite förundrad över att det faktiskt är sant.

Hur beskriver man grönt? Ja närmare skimmer än så här, kan man nog inte komma. Nyutslagna boklöv med solglitter i de tunna löven. Då blir jag förundrad över naturens skönhet och tacksam för att jag fritt kan njuta av den.

Text och foto: Solveig Lidén

Våren går långsamt fram

Botaniska trädgården i Visby, även kallad ”Botan” är utnämnd, av oss, till en av Visbys vackraste och trevligaste platser. Återigen kommer vi att besöka ”Botan” en gång i månaden – den här gången med ett macro.

Förra helgen visade termometern tvåsiffrigt och vi trodde att värmen hade kommit för att stanna. Men så blev det inte! Bosses väderapp utlovade snö, som tur var hade den fel den här gången. Men kallt har det varit i veckan som gått. Och i morse när vi skulle göra ett återbesök i Botan för att få till några fler bilder, ja då blåste det rejält. Därför var det ingen idé att ge sig iväg dit.

Alltså fick jag plocka fram de bilder jag redan tagit… Med förhoppning om att besöken i maj kan bli flera än ett…

Tulpaner har för alltid en speciell plats i mitt hjärta.

Knoppar står för hopp. Inte än, men snart kommer de att slå ut i fullaste blom.

Fascinerande med alla dessa små detaljer som man upptäcker först när man tittar riktigt nära.

Här blev jag förtjust i bakgrundsfärgen…

Påsken har visserligen passerat, men påskliljornas intensivt gula färg lyser upp här och var. Visst är det härligt att våren bara har börjat och att vi vet att det finns så mycket kvar som vi kommer att få njuta av. Fördelen med att det inte är så varmt är förstås att våren går långsamt fram… men 4 grader känns lite i underkant. Det får gärna bli tvåsiffrigt igen.

Text och foto: Solveig Lidén

Tjära & Kära

Säkert var ringmuren runt Visby innerstad bidragande orsak till att staden blev världsarvslistad. Idag finns 27 marktorn kvar i den 3,5 km långa och 11 meter höga ringmuren som numera är Nordens äldsta bevarade profana byggnad.
Vi tänkte visa dig ringmurens torn och portar. Häng på
. 😉

Vi befinner oss nära havet och har strandmuren framför oss. En gång i tiden var muren raserad vid denna plats. Öppningen användes då av fiskarna som en passage.

Strandpromenaden löper längs med strandmuren. Innanför muren finns den underbara Botaniska Trädgården. De badande vännerna (DBW) kom 1872 på idén, att ta upp en rundbågig port. Med andra ord skapade de lite personlig klass på området. 🙂

Namnet på porten blev Tjärporten. Orsaken var att man under medeltiden tjärade rep innanför.

Det finns inget exakt datum när kärleken tog över. ❤
Men för oss ”moderna människor” heter den berömda porten Kärleksporten och inget annat.


Nu har vi förflyttat oss till insidan. Enligt seden ska man stanna till och kyssas vid porten. Det är också mycket populärt att både förlova sig här och fotografera bröllopspar.

Många tycker solnedgången är extra romantisk och fin vid Kärleksporten.

När ett uthyrningsföretag anordnade en tävling och tillfrågade utländska resenärer vilken plats de tyckte var mest romantisk i Sverige kom Visby på tredje plats. Stockholm vann och Österlen knep silverplatsen.

Våren i närbild

Botaniska trädgården i Visby, även kallad ”Botan” är utnämnd, av oss, till en av Visbys vackraste och trevligaste platser. Återigen kommer vi att besöka ”Botan” en gång i månaden – den här gången med ett macro.

Ibland blir det inte som man planerat… I helgen blåste det rejält, så vårt besök i Botaniska trädgården fick flyttas fram. Bosses väderapp utlovade solsken hela tisdagseftermiddagen och det visade sig att den var pålitlig den här gången. Alltså lastade vi in kameran och stativet i bilen och tog en tur ner till parkeringen vid Kruttornet igår.
Vi kunde snabbt konstatera att det var krokusen som dominerade i Botan så här i slutet av mars. Får en känsla av siden när jag tittar på den första bilden.

Vi var inte helt ensamma och det kändes en aning pinsamt att ”ligga” på marken och leka ”mästerfotograf”.

Buskpionens knoppar har jag fotograferat förut med den gamla kameran. Nu kom jag betydligt närmare. Visst är det häftigt att bladen är rosa…

Ni som brukar titta in här med jämna mellanrum minns säkert att vi fotograferade fullt blommande rosor på julafton. Så här ser rosorna ut just nu. Det finns hopp om en ny säsong!

Iris – i läckra färgkombinationer.

Varken tulpan eller krokus – utan en vintergäck på nära håll.

Och vad heter denna? För inte är det väl en snödroppe? Eller?

Ormhasseln slingrar sig i krumbukter. Tyvärr så blåste det en hel del även igår så tanken på att fotografera dess hängen fick jag ge upp ganska snabbt.

Blåstjärna är väl ett namn som passar väl på denna lilla skönhet. Fast Scilla är förmodligen det namn vi använder mest.

I ärlighetens namn var jag ganska missnöjd med mina bilder. Trots att jag tog 60 stycken blev det inte många kvar efter min första granskning… Tror att jag hade lite för bråttom…
Men bortsett från en viss oskärpa här och där så hoppas jag att jag kunnat förmedla lite vårkänslor till er alla. Glad Påsk!

Text och foto: Solveig Lidén

Vårvibbar i februari

Botaniska trädgården i Visby, även kallad ”Botan” är utnämnd, av oss, till en av Visbys vackraste och trevligaste platser. Återigen kommer vi att besöka ”Botan” en gång i månaden – den här gången med ett macro.

För bara en vecka sedan låg snön vit över stora delar av Visby. Idag när vi kom innanför grindarna kände vi vårvibbar direkt. All snö har smält undan och våren är på frammarsch.

Som små glada solar lyser vintergäcken i den mörka jorden. Inte helt utslagna än, men på god väg.

Trollhasseln är en ny bekantskap för oss. Har aldrig sett den tidigare i något av de landskap vi bott i. Förra gången vi var i Botan fångade den gula varianten vår uppmärksamhet direkt. Idag fick den konkurrens av den röda. Visst är den helt magisk där den blommar på bar kvist!

Vild cyklamen, eller? Jag glömde att titta efter på skylten. Den andra bilden får vara med trots att skärpan saknas. Vilken läcker färg!

En av världens mest tåliga blommor måste väl ändå vara snödroppen.

.

Favorit i repris. Kunde inte låta bli att titta närmare på en av julrosorna idag.

Fikon.

Krokusar såg vi på flera olika ställen, både i gräsmattan och i rabatter.

Det är svårt att tro att det var helt vitt här om vi gått hit förra veckan och rejält kallt för lite mer än en vecka sedan. Tänk att färgerna kan ”explodera” fram så snabbt…

När vi kommer tillbaka om en månad ska jag ha med mig ett stativ. För oj vad svårt det är att hålla kameran helt stilla. Jag blir helt trött på mig själv när jag märker hur det darrar till precis samtidigt som jag tar bilden. Hoppas att jag lyckats förmedla lite vårfeeling, speciellt till er som fortfarande har vinter utanför fönstret.

Text och foto: Solveig Lidén