Här blir jag glad ända in i själen

Denna kategori kommer att handla om sådant som jag uppskattar och som tillför vardagen något extra. Att stanna upp och glädja sig åt småsaker tror jag betyder mycket för det inre och därmed för hälsan och välbefinnandet.
Vad är vardagslyx för dig? Skriv gärna en kommentar och dela med dig av dina tankar. Har du inte kommenterat på min blogg tidigare syns inte din kommentar förrän jag godkänt den.

Jag dricker te varje dag, men under höstkvällar ökar konsumtionen. Därför är jag tacksam för att ha en välsorterad tebutik i min nya hemstad. Dessutom är Kränku öppen sju dagar i veckan – året runt. En sak som gör mig nostalgiskt glad är att de säljer te, kaffe och godis i lösvikt på gammaldags vis över disk.

Medeltidsmannens bröstkorg sänks och höjs. Om några veckor tror jag att jag vet vem som kommer att ta hans liggplats. 😉

Taktiken med att ha doftburkar är smart på många sätt.

Hösten 1977 öppnade Kränku. Då hade de 14 tesorter. Nu har de över 100 sorter i sortimentet, varav över 30 är egna teblandningar.

Den allra populäraste tesorten som Sylve skapade 1978 är Guteblandningen, en blandning som fortfarande står sig i den tuffa konkurrensen.

Moomin muggar har jag alltid gillat.

Här finns också trendigt porslin i en stor porslinsavdelning. Det är verkligen vardagslyx att ströva omkring bland allt lockande. Jag tror det är få personer som bara går in och ut här utan att ha något med sig hem. Möjligtvis någon som kommit på att de glömt stänga av spisknappen därhemma. 🙂

Kakmått i mängder. Nu kom jag att tänka på mysiga köksscener från när våra döttrar bodde hemma. ❤

Här borde alla kattälskare hitta något att ta med sig hem.

Burkar med marmelad, kryddor och gotländska delikatesser. Mums!

Godsaker av alla de slag. De har choklad från hela världen för att berätta ett exempel.

Tuff kasse till våra inköp. Jag läste att grundaren Sylve fyllde jämnt för några veckor sedan och att det anordnades festligheter i butiken och utanför.

Det här fotot tog jag efter julen 2018. Inte konstigt att tomten behövde sova en stund efter allt farande bland stugorna. 😉

Kränku från andra hållet. Butiken ligger på S:t Hansplan 4, längs promenadstråket Hästgatan.
Samma dag som jag börjar med Korsordsmästerskapen 2019 på Facebook och Kryssa på gotlanduppochner börjar de sälja Kränkus populära tekalender. Undra vilka 24 sorter som ska vara med och vilka som blir våra personliga favoriter under decemberkvällarna? Givetvis ska vi köpa Tekalendern 2019 med blå botten och silverfoliering på texten. Det kan du också göra på www.kraenku.se Det och mycket annat fint & gott. 😉

Tillägg för den intresserade:
Kränku är gutamål och betyder liten rund trebent mjölkpall. De ville ha ett vackert klingande ord på gutamål. Namnet sticker ut tycker jag.

På 1700-talet försökte sig Carl von Linné på att odla te i Sverige.
Kränkus har tagit upp stafettpinnen och bevisat att det går att odla te på Gotland. Morgonen den 27 augusti 2018 var en högtidsdag. Då skördades gotländskt te och projektet är därefter ständigt under utveckling. I år har de investerat i ett växthus för att kontrollera klimatet på ett bästa sätt. De har även haft guidade rundturer på teodlingen.
Jag önskar dem STORT LYCKA TILL MED ALLT! ❤

 

 

 

Hoburgs fyr


Det hade varit många klagomål från svenska och norska handelsmän som hade haft åsikter om vikten av att ha en fyr på Gotland. Så redan 1741 föreslog Carl von Linné att en fyr skulle resas på södra Gotland.

1845 lämnade Storbritanniens minister i Stockholm en framställan till Kungliga Majestätet om behovet av en fyr på Gotlands södra udde.

Förslaget godkändes och medel beviljades för byggandet. Fyren är byggd i kalksten och hela fyrplatsen kostade 44 620 kronor. 1 oktober 1846 tändes den för första gången.

Jag tog ett sista foto ut mot bukten Rivet innan jag lämnade över kameran till ”någon” som saknade höjdrädsla och inte hade ont i en fot.

Detta är den trevliga fyrguiden Margareta som gärna berättade fakta om fyren för Solveig. Hoburgs fyr var Gotlands andra bemannade fyr (Östergarnsholm var den första redan 1806). Tornets höjd över marken är 21,7 meter.

Först installerades rovoljelampor. De byttes senare ut mot fotogenlampor för att därefter ersättas, 1915, av luxljus. 1951 blev fyrbelysningen elektrisk. 1978 blev den automatiserad och därmed avbemannad. Det är Sjöfartsverket som äger och driver fyrtornet.

Solveig erkände att det var lite läbbigt med ”klättringen” längst upp. Vet inte om det berodde på spiraltrappan eller fyrtroll. 😉

Den observante kan se både mig och ”den lilla blå”.

Fin utsikt över vidderna.

Sundre Kyrka hade vi precis besökt tidigare.

När det var dimma och det inte gick att uppfatta fyrljuset varnades skepp om närheten till land genom knallskott. I mitten av femtiotalet slutade skjutandet och ersattes av en mistlur.

Fyrbetjäningens bostadshus.

Här njöt vi extra av blåelden innan vi hoppade in i ”vår lilla blå” och fortsatte vår resa… ❤