Efter fem år som fastboende i Visby, bor vi numera i Skåne. Vi kommer att besöka Bornholm vid olika tidpunkter på året. Då och då blir det tillbakablickar från Gotland och nån gång kommer inlägg från Österlen. Välkomna önskar Bosse och Solveig Lidén!
Efter en alltigenom grå långfredag såg vi fram emot påskaftonen. Med hjälp av Bosses väder-app hade vi sett att det fanns chanser till sol då även på Gotlands östra sida. Våra planer var att åka till När, parkera vid sockenmagasinet och vandra längs med Närsån.
Den första bron vi skulle gå över heter Prästbron. Vi läste på en skylt att den fått sitt namn eftersom den går över marker som tillhört Prästgården och som än idag tillhör Svenska Kyrkan.
Bosse hade som vanligt läst på innan vi gav oss iväg och därför visste vi att det är Närs Hembygdsförening som ställt iordning denna fina natur- och kulturstig längs Närsån.
Vattnet porlade fram i ån. Fåglarna höll vårkonsert och solen värmde skönt.
Söndagen den 5 juli 1741 hade När fint besök av självaste Carl von Linné. Nu fick vi möjlighet att gå i hans fotspår. Tänk att det gått nästan 300 år sedan dess. Vår fantasi vaknade genast till liv. Hur såg det ut här när Carl von Linné besökte platsen?
Ljudet av vatten som porlar fram är vilsamt på något sätt. Eftersom gräset fortfarande inte återhämtat sig efter vintern och börjat växa var det lätt att ta sig fram.
Den som är extra uppmärksam ser att vi inte kommit så långt på vår promenad. Det här är ännu en bild på Prästbron.
Vi var ganska tungt lastade med kameror, stativ och fikakorg (som istället för fikakorg blev en fikaryggsäck den här gången).
Och så dök de äntligen upp. De små blommande skönheterna som helt klart är mina absoluta favoriter.
Vita, blå, rosa eller lila spelar ingen roll. Blåsippor heter de och de är och förblir små underverk där de lyser upp den för övrigt ganska brunmurriga marken.
Den här skalbaggen råkade gå förbi och den hade inte lika bråttom som sina två kompisar. Därför fick den också komma med på bild.
Eftersom vi hade två kameror med oss blev det fler bilder än vanligt… Fortsättning följer…
Fotnot: En marseftermiddag inledde vi med att traska uppför Brännerigränd mellan Strandgatan och S:t Hansgatan. (På sjätte bilden ser du välkända Burmeisterska huset på Strandgatan.) På den här kuperade gränden har fyra fastigheter fått en likartad gul fasadbehandling.
A. Flugblomster är min favorit bland orkidéerna. Den är så tuff.
B. Salepsrot.
C. FACIT! Taiwanskugglilja är ingen orkidé utan katten i akt sju.
D. Adam & Eva.
E. Grönvit nattviol.
F. Stor skogslilja.
G. Tvåblad.
H. Nästrot är inte min favorit precis. Men glad att vi hittade den.
Ledtråd: En katt bland hermelinerna Min önskan: Svara med endast en bokstav i en kommentar.
Regler/Poäng/Sidsnack: Tävlingstiden är från inlägg och exakt en vecka framåt. (14/4 kl. 08.34) Kommande akt kan dyka upp när som helst, men aldrig samtidigt som en pågående tävlingsakt. I tabellen nedan noterar du hur både poäng för rätt bokstav och antalet bilder ökar för varje ny akt. LYCKA TILL!
Akter
Antal foto
Poäng
Akt 1
2
1
Akt 2
3
2
Akt 3
4
3
Akt 4
5
4
Akt 5
6
5
Akt 6
7
6
Akt 7
8
7
Akt 8
9
8
Akt 9
10
9
Max.
54 st
45 p.
Tabell efter akt sju:
Plats
Namn
Just nu
1
Znogge
25
2
Anita L
22
3
Louise
18
4
Ethel
15
4
Wiolettan
15
6
Lisbeth
12
7
Maj J ❤
11
8
Ditte
9
8
Anne B
9
10
Gunilla W
8
11
Eva-Lotta
7
11
Eva R
7
13
Anki A
6
13
Minton
6
13
Blomsterbönan
6
16
Åse
3
17
Lena W
2
17
Laila L
2
19
Marie K
1
19
Jennifer
1
19
Karin
1
19
Ing-Britt
1
23
Sven-Arne
0
23
Nils P
0
23
Susie
0
23
Gunnel
0
27
Övriga
Nästa gång blir det åtta eller noll poäng till dem som vågar sig på att deltaga. 😊 Övriga får ALLTID noll poäng. Antalet foton kommer att vara 9st. Välkomna när det händer.
Priser: Alla på pallen får var sin Skrap-Kryss. Vid samma poäng i sluttabellen avgör den som nådde summan först. Vem ska bli fotomästare 2023? 2019 – Anne Bondin 2020 – Wiolettan 2021 – Maj Johansson ❤ R.I.P. 2022 – Anita Linder 2023 – Ett femte namn? En dubbelsegrare?
Jungfrutornet är stadsmurens minsta torn, men desto mer mytomspunnet.
På artonhundratalet knöts det ett antal sägner till det lilla tornet. De handlade om att dottern till Nils Guldsmed i Unghanse hade en kärleksaffär med ökände dansken Valdemar Atterdag. Jungfrun ska 1361 ha förrått staden åt Atterdag och danskarna. Vilken information det rörde sig om vet jag icke. Däremot det grymma straff för förräderi som hon tilldelades för att hon släppte in fienden i Wisby.
En grym sägen. Den om att Jungfrun murades in levande i tornet. Därefter berättade vidskepliga människor att de hört klagande ljud inifrån tornet när de passerat platsen på mörka kvällar och nätter. Berättelserna växte säkert både på längden, höjden och tvären. Vem har inte lekt viskleken.
Sedan finns det fakta som väger över i sanningsskålen. Först och främst. 1361 fanns inte tornet. Det tillkom först på 1400-talet av orsaken att stärka stadens försvar mot havet. Däremot var tornet fängelse för prostituerade under medeltiden.
Namnet Jungfrutornet tror man i modern tid kommer från ett litet, äldre rymdmått. 1 jungfru motsvarade ca 8,2 cl. Men under världskända Medeltidsveckan återger man självklart gärna legendversionen. 😉
Femtonde boken i Anders Knutas sviten: Jag ser dig, 2019, 300 sidor. Albert Bonniers Förlag. Boken är tillägnad: Till Josefin Nilsson, en gotländsk ros som vi alltid ska minnas. Vi brinner för dig, nu och i framtiden. Bosses alternativa titel: 😊 Precis som Mari Jungstedt får jag tacka hennes väninna Louise Yourstone Tegborg för att hon kom på titeln. Tänk att tre ord som nämns på sidan 228 känns så lämpliga som romantitel. Jag läste dem tre gånger med betoning och njöt inombords. Klockrent.
Det var en solig eftermiddag i brytningen mellan sommar och höst, den tid på året då Gotland var som allra vackrast.
Personligt: Blev rörd av att läsa dedikationen till Josefin. ❤ Jag uppskattar att det långt in i läsandet fanns med många misstänkta. Längs läsvägen ger Mari oss tankar om viktiga ämnen som utsatthet, trasig uppväxt, dold misshandel och osunda personligheter. Läbbigt att Gotland ligger strategiskt bra till ur militär synpunkt när det gäller ryska ubåtar och fakta om Nord Stream 2 var obehagligt att återläsa. Där lämnade jag romanens trygga ”låtsasvärld” och slussades till verkligheten. Tidsintervall: Rubriken Tidigare nämns med jämna mellanrum. Huvudhandling: September 2018.
Nere vid fiskeläget Djupvik vi Ekstakusten på Gotlands sydvästra kust samlades alltfler människor.
Huvudkaraktärer: Anders Knutas: Kriminalkommissarie. Karin Jacobsson: Biträdande chef. Johan Berg och Pia Lilja: Journalisten och mästerfotografen. Den sistnämnda har träffat en pojkvän och blivit kär. Kollegor till Knutas och Karin: Erik Sohlman: Kriminaltekniker. Thomas Wittberg: Kriminalinspektör. Victor Ferreira: Har blivit varm i kläderna som presstalesman. Birger Smittenberg: Den lågmälda, sympatiska och korrekta åklagaren jobbar vidare. Förstärkningar utifrån: Den reslige mannen Martin Kihlgård från Rikskriminalen gör denna gång entré på sidan 174. 😉
Vädret var klart och de kunde tydligt se klippornas förmaningar ute på Lillön, som den kallades i folkmun. Bokens dos av kärlek/brist på kärlek: Vill du flytta ihop med mig? Knutas och Karin försöker hålla en professionell distans på kneget. Karaktärssvagheter/hemlighetsmakeri: Karin bär på många hemligheter. Både mörka och ljusa. Knutas saknar sina tvillingar och önskar att de kunde hälsa på oftare.
September var en fin månad att ströva runt i Botaniska Trädgården. Närheten till havet och skyddet från ringmuren gav ett varmare klimat.
Hälsa/Ohälsa: Knutas mardrömmar om det hemska förra året finns kvar. Numera alltmer sällan. Men ångesten hade ännu inte släppt sitt grepp om honom. Han hade varit sjukskriven i flera månader. De obligatoriska tusen bröstsimmeterna (40 längder) i Solberga och stunderna i oasen i Lickershamn håller Knutas över vattenytan. Bil: Knutas parkerade sin gamla Mercedes på gårdsplanen utanför. Nyckelspår & Villospår: Rosavitt skum i svalget, rostbiff, kesoburk, släpspår efter en kajak, ett rött kuvert med texten Till Frida, fetanyl och spermaspår.
Karin lämnade sin lägenhet på Mellangatan, satte sig i bilen som stod parkerad utanför, svängde ut från Donners plats och körde genom hamnen på väg ut från stan.
Kopplingar till tidigare böcker: Knutas terapi med att besöka Botan (Botaniska Trädgården). Det hade gått över ett år sedan det hemska vid lusthuset. Bra återblickar om både Karin och Johan & Emma. Knutas och Johans speciella förhållanden genom böckerna. Nästan löpande genom hela boksviten dyker Karins hemska öde upp från när hon som femtonåring blev våldtagen. Här passar det väldigt bra in i handlingen. Jag blir medkännande och samtidigt mörk inombords och vill skapa rättvisa i efterhand. De största skurkarna har tyvärr många möjligheter att komma undan. Pia och Johan minns morden vid de arkeologiska utgrävningarna i Fröjel. Grodor i boken: Äntligen fick jag som läsare ett exakt datum. Detta kom via graveringar i två diamantprydda ringar. 6/9 2018. Enligt min analys skulle ”livet på Gotland” kommit fram till september 2011. Ett osynligt skavsår på sju år. Det kan jag stå ut med. Alltid skönt när ens favoriter åldras varsamt. Tänk om det var samma regler för gubben som stirrar på mig i spegeln. 😉
Karin Jacobsson passerade Sproge kyrka från tolvhundratalet. Den låg alldeles intill vägen.
Kuriosa: Vänsterprassel av ovanligt slag som skulle kunna sprida sig snabbt som en eld i ett torrt landskap. Vissa poster i samhället rimmar illa med skandaler. Andra är enbart vardagsmat. En dos av legender om det omtalade ljuset på Martebo myr bjuds bokläsaren på.
Campus Gotland låg mellan hamnen och parken Almedalen, nere vid havet i den västra delen av Visby. Det var inrymt i den gamla maltfabriken.
Citat och stycken som jag uppskattar extra: Blosson Tainton hälsade dem välkomna med sitt bländande leende. Hon hade nyligen tagit över resorten och drev den tillsammans med sin man. Blosson fick även en egen replik. Humor/svart humor: Gruffandet mellan Wittberg och Ferreira. Leif GW Persson som en hummande landsfader. Karin Knutas eller Anders Jacobsson? (Namnförslag till den växande ”magen”) Om sagostunden är slut så kanske vi kan fortsätta, sa Knutas. Privat sorg: Mari Jungstedt skildrar Frida Vallskogs liv på ett trovärdigt sätt som gör att det ”blöder” i mitt hjärta.
Han hyrde ett rum i en villa vid Södertorg, bara ett stenkast från landshövdingens residens.
Antal mord/dödsfall: 5 st. Sista tre meningarna: När hon öppnade munnen vågade han knappt andas. – Jo, det är så här, förstår du. Jag är med barn. Bosse Lidéns betyg: 4+/5
Kyrkklockorna till Levide kyrka klämtade över bygden.
Baksidestext: LUGNET HAR LAGT SIG på Gotland efter turistsäsongen, men septembervädret är vackert och havet ännu varmt efter den långa, heta sommaren. Frida Vallskog och hennes tre klasskamrater tillbringar helgen på den karga och ensliga Lilla Karlsö innan juridikstudierna drar igång på allvar. Efter en slummer på en öde strand vaknar Frida upp på pojkvännens arm och gör en fasansfull upptäckt. Både han och kamraterna är döda… Fotnot: I denna kategori har jag valt att svara på eventuella kommentarer med en symbol av något slag. Annars skulle jag säkert kunnat prata om Anders Knutas och Gotland i många timmar. En tid som jag inte har längre. Men jag läser gärna snälla och intressanta personliga reflektioner.
Gotlanduppochner har under fyra år åkt runt och besökt alla Gotlands medeltida kyrkor. Nu är det dags för vår sextionde kategori som kommer att bli en fotokategori med få ord. Välkommen med på våra promenader bland de mysiga gränderna innanför muren. Vi svarar på kommentarer med en symbol.
Fotnot: Troligtvis har gränden fått sitt namn efter den svenska kungen Birger Magnusson som ett tag bodde i Vinhuset, som låg längs gränden. Har du dammiga historiska kunskaper kan jag berätta att Birger var son till Magnus Ladulås och sonson till Birger Jarl. Vi har ibland valt att vika in på Birgers gränd när vi gått på Strandgatan och haft bilen vid Kruttornet. Jag har vid ett par tillfällen sett hur det kommit människor i Almedalen som öppnat en port i ringmuren och tagit sig in i sin trädgård. I en trädgård finns ett galler och öppning i muren. Från insidan ser man havet. (bilden blev för suddig och fick inte vara med här.) Om du strövar omkring på gränden någon gång kan du hålla utkik efter Birgers gränd 7. Det huset kallas för Schweizervillan.
Jag har längtat efter att få träffa Krusmynta på bänken. Hon har funnits någonstans i mina tankar när vi traskat omkring i ”Grändernas stad”. Jag hade hoppats att vi skulle träffas av en slump, lagom tills jag blev trött i benen. Till slut googlade jag på hemmaplan och fick adressen Bremergränd. Problemet är att gränden inte finns utsatt på turistkartorna. Markeringen fick mig att inse i vilket kvarter jag skulle leta vidare i.
Vi hade tur och fick hjälp av ett trevligt par som vi stötte på i en gränd. Vi gissar på att personer som bor i innergården är tacksamma för att inte fler vet om Krusmynta. Men det handlar om offentlig konst utomhus. I den läsvärda boken ”Upptäck Visby” står det att gjordes en arkeologisk utgrävning i slutet av 1980-talet i det medeltida kvarteret. Då påvisades det lagerlokaler och ölstugor eller ”bierstuben” eftersom det ofta talades tyska i Wisby. På dessa ”nöjesställen” arbetade många unga, fattiga flickor. Givetvis rörde det sig om tunga arbeten, långa arbetsdagar i en osund miljö med många smutsiga händer omkring flickorna. Vi hade inte velat att våra älskade döttrar hade jobbat i den miljön.
Krusmynta var verkligen värd sin vila på bänken. Men jag ser att hon är ledsen och gråter. Undra´ om hon såg något ljus i tunneln? Hade hon någon dröm om framtiden? I min fantasi gick det bra för henne. Helt oväntat mötte hon…
Minns du Pippi Långstrumps alla namn? Jag fick ta till hjälp med den långa namnramsan. Pippilotta Viktualia Rullgardina Krusmynta Efraimsdotter Långstrump. I Sverige ska det finnas 70 stycken som heter Krusmynta. Fem av dem på Gotland. Undra hur många som heter Rullgardina?
Tusen tack till Åsa Ardin Kedja, kvinnan med anknytning till Ljugarn på östra Gotland, som ligger bakom detta fina tänkvärda konstverk.
Kategorin där vi besöker samma plats vid fyra olika tillfällen under året och tar en bild varje gång.
Vår
Sommar
Höst
Vinter
Små tankar om de fyra årstiderna: Vid tre olika årstider har jag suttit på bänken och njutit en stund. Några gånger har jag haft det som mål när jag sett att vädret varit lockande på hemmaplan. Då har jag packat ned fika och cyklat till Kyrkberget. Andra gånger är det vilsamt att spontant stanna till i livet och samla tankarna. Det finns alltid något vackert att titta på från den här positionen. Ofta händer det något på eller över havet. Bara att studera dess olika färgnyanser ger mig inre ro. En balsam för själen. Andra gånger kan jag sitta där och lösa världsproblem.
Inget landskap i Sverige har så många medeltida kyrkor som Gotland, 92 stycken och dessutom 3 ödekyrkor. Vår plan är att åka runt till dem alla och med kamerans och fantasins hjälp förflytta oss många hundra år tillbaka i tiden. Säkrast är att besöka kyrkorna den 15 maj till 15 september för då är de öppna dagtid. Vilken fantastisk kulturskatt. Tack ”snälla” Valdemar Atterdag för att du inte gav dig på dem också, som du gjorde med alla, utom S:ta Maria, i Visby. 😉
Burs är en av de 14 klövsadelkyrkorna på Gotland. Det innebär att kyrkan har ett högt torn i väster, ett stort kor i öster samt mellan dessa ett litet lågt långhus. Det sistnämnda är byggt i början av 1200-talet. Galleritornet är byggt vid mitten av 1200-talet. Koret är yngst och kom till vid mitten av 1300-talet.
I sydportalens västra kapitälbandet framställs de visa jungfruarna ledda av Ecclesia.
Teglet introducerades i Sverige genom tiggarmunkarna på 1100-talet. Tegel användes ibland i 1200-talets kyrkor på Gotland. Här i Burs finns det i gallerier och ljudgluggar. Dags att förflytta oss in i kyrkan.
Vad är ditt första intryck? Vi står ofta kvar en stund när vi kommit in och låter första intrycket smälta in. Med undantag av våra första besök har vi nästan alltid läst på redan på hemmaplan. Allt för att inte upptäcka senare att vi missat något väsentligt.
Altarskåpet är tillverkat i Lübeck på 1400-talets förra hälft.
I korets östra fönster finns det kvar tre rutor med glasmålningar från 1300-talets andra fjärdedel med scener som visar Kristi uppståndelse, ett baldakintorn och bladornament.
Triumfkorset med ringkors är ett gotländskt arbete från senare delen av 1200-talet.
Predikstolen är tillverkad av Visbysnickaren Johan Dunderhake 1756. Förebilden är Domkyrkans praktfulla predikstol från 1689.
Kyrkans dopfunt är från 1600-talet.
Bredvid altaret vid korets södra mur finns en märklig bänk av kalksten med reliefer. Bänken antas vara utförd av Egypticus´ byggnadshytta på 1300-talet.
Det tredelade trätaket i långhuset har målningar från 1706.
Solveig noterade att bänkdörrarna pryddes av målningar enbart på kvinnor. I alla fall på denna sida. Om du besöker fina Burs kyrka får du själv kolla upp andra sidan.
Tänkvärda ord: ”Ge det bästa till världen och det bästa kommer att komma tillbaka till dig.” Ella Wheeler Wilcox
Det finns som jag ser det tre vägar till och från Gnisvärd. Nästan alltid väljer vi att inte ta samma väg tillbaka till kustvägen 140. Det var då som Solveig uppmärksammade en sevärdhet som vi inte sett förut. ”Stanna till här en stund.”
På Gotland finns det cirka 350 skeppssättningar. Det är inte så konstigt om inte alla nämns i litteraturen och på nätet. Redan under första bloggåret hade vi ett inlägg om Gotlands största skeppssättning, som finns i just Gnisvärd. En plats som vi nådde ungefär en kilometer upp från denna plats.
Ofta är skeppssättningar till skillnad från rösen en gravplats åt en enda person.
Den döde brändes på bål. De krossade benen tvättades först och lades sedan i lerkärl.
Här kan du se/läsa och förstå varför jag skrev blogginläggsrubriken Nära Tofta slott. Nyfiken som jag kan vara tog jag en ensamtur in för att se hur där såg ut. Undrade såklart om det var ett skämt som var baserat på någon historisk plats. Strax bakom fanns XX antal ”stugor”. På sommaren finns det säkert lockande affischer på den bruna anslagstavlan. Nu fick jag hålla till godo med att läsa en smula hackigt vad det stod på runstenen. 😉
bornholmuppochner & gotlanduppochner 