Efter fem år som fastboende i Visby, bor vi numera i Skåne. Vi kommer att besöka Bornholm vid olika tidpunkter på året. Då och då blir det tillbakablickar från Gotland och nån gång kommer inlägg från Österlen. Välkomna önskar Bosse och Solveig Lidén!
En av fördelarna med att bo i Visby är att vi kan låtsas vara turister när vi vill. Avståndet till den del av staden som ligger innanför muren är kort, oavsett om vi tar bil eller cyklar. Den här morgonen valde vi att ta bilen ner mot havet och parkerade utanför Almedalsbiblioteket
Vi konstaterade att det var ett tag sedan vi promenerat här. En sån tur att julbelysning och annat pynt fortfarande fanns kvar.
Varje hus har sin charm, men de som har så kallade trappgavlar får några extra poäng.
Om man, som vi, väljer att ge sig ut tidigt på morgonen får man, nästan, ha hela stan för sig själv. Tror att vi kan räkna dem vi mötte, under vår timslånga promenad, på en hand.
Enda nackdelen med tiden var att Kränku ännu inte hunnit öppna. Hit får vi återvända en annan dag. I 2020 års ”Kaffikalender” upptäckte vi Kränkus Ö-kaffe. Det bara måste vi köpa mer av…
Trots att vi numera bott nästan två och ett halvt år här i Visby har vi många outforskade platser kvar. Torget framför Konstmuseet var en sådan. Här hade vi inte gått förut…
Fastnade för det här huset, som säkert har sin egen historia…
Valv, behöver jag skriva mer? De är nästan lika charmiga som trappgavlar, tror jag…
Här har vi passerat många gånger förut. Framöver, när livet blivit som vanligt igen, då ska vi boka in oss en natt här på Kalk hotell. Det ser så mysigt ut. Sakta vi gått genom denna vackra stad. Tack för att du ville gå med oss!
Vid Ganns ödekyrka finns även en klockstapel och klocka, som tidigare var uppställd intill det lilla kapellet vid kriminalvårdsanstalten i Lärbro.
Stapeln byggdes av anställda och interner. Sedan frågade biskopinnan Yvonne Anderberg någon på Bergholtz klockgjuteri i Sigtuna, om de kunde tänka sig att skänka en klocka. De fick sin gåva och invigning skedde 30 maj 1964.
32 år senare lades anstalten ner. Stapeln och klockan donerades till Lärbro församling, som tyckte att en flytt av klockstapel och klocka till Ganns kyrkoanläggning skulle vara en god idé.
Idé blev till verklighet. 26 april 1997 skedde en ny invigning på en ny plats. Kanske var någon av byggarna från 1963 på plats. I min önskedröm var det en intern som bytt livsspår och livnärde sig som urmakare och guldsmed. Vid sin sida hade han en vänlig och söt fru från Hemse och tre välartade barn. ”Pappa! Varför kallas den för tjuvarnas klocka?”
Inget landskap i Sverige har så många medeltida kyrkor som Gotland, 92 stycken och dessutom 3 ödekyrkor. Vår plan är att åka runt till dem alla och med kamerans och fantasins hjälp förflytta oss många hundra år tillbaka i tiden. Säkrast är att besöka kyrkorna den 15 maj till 15 september för då är de öppna dagtid. Vilken fantastisk kulturskatt. Tack ”snälla” Valdemar Atterdag för att du inte gav dig på dem också, som du gjorde med alla, utom S:ta Maria, i Visby. 😉
Gotlanduppochner har precis börjat sitt tredje år. Då tycker jag det är passande att visa den tredje och sista av Gotlands ödekyrkor.
Solveig är mest förtjust i de ”vanliga” medeltida kyrkorna. Själv brinner jag mycket för Elinghem, Bara och Ganns ödekyrka. Deras öden fascinerar mig med sitt stänk av sorg och vaga historia. Min fantasi får därmed en chans att ta sig olika slingrande stigar.
Kyrkan uppfördes under 1200-talet och har stått öde sedan någon gång på 1500-talet.
Tyvärr finns det få och knapphändiga uppgifter om kyrkan som ligger i Lärbro socken, inte långt från Hångers källa, en naturoas som lades in på bloggen förra året.
Vilken osis att dörren som vi försökte öppna var stängd. Tur nog gick det bättre på andra sidan.
Kanske är Ganns den bäst bevarade av de tre ödekyrkorna. Ruinen består av kor, långhus och torn.
Kyrkan fortsatte att användas även efter den blev ruin och…
.. kyrkan används fortfarande, bland annat till bröllop.
Fönsteromfattningen är ett av bevisen för att kyrkan började byggas vid 1200-talets mitt. Tornet kom till sist, troligen vid seklets tredje fjärdedel.
Här ser du ovanliga kapitälen.
Det finns en sägen om när biskopen Israel Kolmodin skulle hålla högmässa här på midsommardagen 1692. Kolmodin hade kommit hit i allt för god tid. Därför valde han att promenera till Hångers källa. I den vackra lunden fick han inspiration till psalmen Den blomstertid nu kommer. Kanske gick han som vi gjorde in och ut genom grinden. (Där behövs det lite extra fantasi) Visst är korsen på grinden både läckra och passande till denna vackra ödekyrka?
Dåtid – nutid – framtid – en julaftonspromenad i Botaniska trädgården… 2020 – året vi helst vill sätta inom parentes… Året då inget blev som det brukar. Vi fick fira jul utan våra döttrar, för första gången sedan 1996. För att muntra upp oss bestämde vi oss för en promenad i en av våra favoritplatser här i Visby. Jag såg fram emot att leta upp blommande julrosor, men tänkte nog att det inte skulle bli så mycket mer att fotografera. Så fel jag hade!
Visst fanns det mycket som påminde om att det inte längre är blomningssäsong…
Visst fanns det fotoobjekt som påminde oss om den höst som passerat…
Men även det som påminner oss om den tid som varit kan göra sig bra på bild.
Trädsvampen lyste verkligen upp i färgkombination med mossan.
Så kom vi fram till julrosorna, en av mina favoriter. Vacker, eller hur?
Strax bredvid hittade vi snödroppar som nästan blommat över.
Fast, vänta lite… vad är detta? Rosor, 24 december?
Jag lovar, jag har inte fuskat. Kunde väl aldrig tro att det skulle finnas fullt blommande rosor en julafton, men så var det. Det var t.o.m. svårt att välja ut vilka som skulle få vara med på bild i detta inlägg.
Vinterjasminen stod i full blom. Fast det kanske inte är så konstigt med tanke på dess namn.
En av koltrastarna ställde upp på att vara med på bild. Han hade nyss tagit sig ett julbad i den lilla bäcken.
”Hopp”. 2021 ligger framför oss. Aldrig någonsin tidigare har det legat så mycket förväntan i en önskan om ett GOTT nytt år! Det önskar jag er alla!
2020 avslutas med ett bildspel. Temat är hav. Vart vi än åkt på Gotland eller på Fårö, så har vi aldrig haft långt till havet. Gotlanduppochner tackar alla bloggbesökare som ”tittat in” här under året som gått och önskar er alla en God Jul och ett Gott Nytt År. Välkomna tillbaka i januari. Kram från Bosse & Solveig Lidén
Vi har besökt väldigt många nya ställen på Gotland under 2020.
Här hade vi några fina dagar vid Kappelhamnsviken på norra öjn.
Även små fiskelägen får ta plats på bloggen gotlanduppochner.
Härifrån hade vi klar utsikt över till andra sidan viken. Vi uppskattar att det finns kvar många vita fläckar. Många spännande stopp ligger framför oss. Helst tidigt på dygnet.
Nu är den stora frågan om vi ska försöka hyra denna båt eller…
… hoppas att båtpusslet är ledigt till vår ”spikade” vecka? 😉
Från andra hållet ser Garbarns länning ut så här. Länning är ett gammalt ord för förtöjning och uppdragsplats för båtar. När jag gick ner till vattnet satte min fantasi igång. Först tänkte jag på hemska saker. Sedan gled tankarna över till Gunnel Mobergs tema grönt, på sin kalender i år.
Kan Gunnel vara inblandad till och med… ? 🙂
Tre bilder från samma plats. Vi längtar efter nästa säsong. ❤ Inte en enda soltimme har Gotland haft i december – än så länge. Imorgon lyser dock Lucia upp.
Inget landskap i Sverige har så många medeltida kyrkor som Gotland, 92 stycken och dessutom 3 ödekyrkor. Vår plan är att åka runt till dem alla och med kamerans och fantasins hjälp förflytta oss många hundra år tillbaka i tiden. Säkrast är att besöka kyrkorna den 15 maj till 15 september för då är de öppna dagtid. Vilken fantastisk kulturskatt. Tack ”snälla” Valdemar Atterdag för att du inte gav dig på dem också, som du gjorde med alla, utom S:ta Maria, i Visby. 😉
Källunge kyrka är en av Sveriges märkligaste kyrkor. Tanken omkring år 1300 var att förvandla den tvåhundraåriga stenkyrkan till en mäktig gotisk kyrka. Det hela slutade med ett stort gotiskt kor, som fortfarande samsas med ett litet långhus och ett torn från 1100-talet. Gotlands goda år tog slut. Allt byggande stannade helt upp en bit in på 1300-talet. Fortfarande går det utmed nordsidan att se grunden till det tänkta långhuset.
Den fina portalen kom i alla fall till användning.
Kapitälrelieferna är många. De skildar vardagslivet på medeltiden. Märkligt nog finns inte ett enda religiöst motiv.
Predikstolen utfördes av Visbysnickaren Christian Fedder 1707.
Det vackra altarskåpet är ett nordtyskt arbete från 1500-talets början.
Dopfunten är även i denna kyrka kopplad till anonymmästaren ”Byzantios”.
På väggarna finns bleka rester av rysk-bysantinska målningar. Här ser du korsfästelsen.
Det här är en kopia av en skeppsfröjel av brons från vikingatiden, som togs ner från kyrkans torn 1930. Originalet kan ses i Gotlands Fornsal.
En tjusig pelare.
Inte vilken Maria som helst.
Tänkvärda ord: ”Det man lärt sig att förstå fruktar man inte längre.” Marie Curie
Naturen i färg är bloggkategorin då vi under två månaders tid ser oss omkring utomhus och, med kamerans hjälp, fångar in allt som har en viss färg.
Det är dags för årets sista blogginlägg i kategorin ”Naturen i färg” och denna gång har jag valt svart. Som barn var det en färg som jag förknippade med sorg. Men, mycket har hänt sedan dess. Svart har blivit en populär färg som numera dyker upp lite överallt. När jag började fundera över var jag skulle hitta svarta fotoobjekt i naturen var koltrasten det första jag kom att tänka på. I Ystad låg vi ofta och lyssnade på koltrastarnas morgonkonsert. De var flitiga besökare i det lilla grönområde som fanns bakom vårt hus. Här på Gotland syns och hörs de ibland när vi är ute på våra små utflykter. Men vill de sitta stilla en stund så att jag hinner komma riktigt nära för att få till en bra bild? Nej! Ovanstående kort fick jag zooma in och det var minsann inte på första försöket. Denna koltrast och hans tre-fyra kompisar lekte tafatt med mig. Varje gång jag försiktigt smög närmare, så lyfte de och flög vidare…
Lamm! Det tar ett tag att anpassa sig till något som är nytt, men nu vet vi att på Gotland säger man lamm istället för får. Varför ligger det svarta lammet en bit ifrån de andra? Förhoppningsvis har det valt sin position själv. Få saker gör mig så arg som elakheter i form av utfrysning och mobbning. Och jag vet att det förekommer även i djuren värld. Minns att det var så bland våra hönor…
Bläcksvamp. Ser inte ett dugg aptitlig ut eftersom den blivit för gammal och bytt färg från vitt till svart. Men, jag tror att, detta är en fjällig bläcksvamp och då hade det varit en läcker matsvamp om den plockats när den var vit. .
Min app som ska hjälpa mig att känna igen växter påstår att detta är odon. Jag håller inte med. Någon som vet vad det är? Jag tycker i alla fall att de passar in vad det gäller färgen.
Träd utan löv. Vackert, men lite dystert. Känns skönt att veta att trädet bara vilar. Efter vinter kommer en ny vår…
Under 2020 har jag blivit mer och mer intresserad av att ”leta” efter speglingar i vatten. Visst är det häftigt att de ganska obetydliga strån som finns längs åkanten kan skapa så effektfulla mönster i vattnet. Naturens egna konstverk!
Allt som oftast hamnar vi vid havet. Ibland stormar det så att vågorna går höga, andra gånger sköljer vågorna lite mer försiktigt in mot land. Det är fascinerande att hårda stenar slipas mjuka av vattnet. Kanske en påminnelse, till oss människor, om att det går att förändra även det som kan verka omöjligt… Det gäller bara att ha tålamod.
Har ingen app som artbestämmer musslor. Det borde jag kanske ha, fast å andra sidan tycks min växtapp inte vara helt pålitlig. Förhoppningsvis har jag rätt när jag skriver att detta är blåmusslor. Jag fastnade mest för att en av dem öppnat sig och ser ut som ett hjärta, även om den svarta färgen är på utsidan.
Svart som natten. Nu är det verkligen mörkt.
”Var inte rädd för mörkret. Tänd ett litet ljus!”, är en liten strof från en sång och den får avsluta mitt inlägg denna gång. Var rädda om er!
Vid andra tillfället som vi åkte på den aktuella vägsträckan i Ardre socken, kom vi på ”rätt sida vägen” och kunde stanna till vid parkeringsplatsen.
Enligt sägnen var det Tjelvars sonson, Gunnfjaun, som lät uppföra kyrkan som en gudstjänstlokal.
Kyrkoruinen är ca 21×11 meter och koret är näst intill kvadratiskt. I öster är det bevarade murverket upp till 4,5 meter. I väster är det 2,5 meter högt.
Portaldetaljer och det bevarade fönstret är ledtrådar till att kapellet uppfördes under mitten av 1300-talet.
Ett mysigt ställe att stanna till vid en stund. Jag kan förstå att platsen är populär som vigselplats, i rätt väder. ❤
Det finns en svensk folkmusikgrupp från Gotland som bildade en grupp 1982 med namnet Gunnfjauns kapell. Jag vet inte riktigt säkert om gruppen fortfarande existerar. De skapade visst ett eget sound som var byggt på stränginstrument, flöjter och sång. Jag läser i deras diskografi titlar som ”Gåttar ei vällingi” och ”Dimman lättar”.
Själv har jag idag ”skapat” aktuell statistik för ”Kryssa på gotlanduppochner” och Korsordsmästerskapen 2013-2020. Det kan du granska på sidan under vår header. 🙂
Klockan var inte mycket när vi nådde tredje fiskeläget den morgonen. Vi hade noterat en husbil där det sov människor vid läckra Tomtbod fiskeläge. Vid Hus fiskeläge mötte vi ingen. Sedan fortsatte vi mot vårt STORA mål Ålarve, där vi tänkte inleda med frukost på medhavd filt. Då dök det upp nya fiskbodar utanför bilrutan. Eftersom vi inte var så hungriga stannade vi till här en stund.
I bakgrunden ser du mer berömda Hus fiskeläge. Jag hittar inga uppgifter om något namn. Vet att vi bara är ett ”stövelkast” från Ronehamns hamn, som är en av de största hamnarna på Gotland och har ett flertal yrkesfiskare och egen fiskfabrik. Håll till godo med bild efter bild…
Funkade inte att markera fem foton och ta in dem samtidigt. Det blev enbart det sista som kom in. Härlig utsikt från ”altanen”. Nu tar jag in en bild i taget. Tacka vet jag gamla redigeraren.
”Tre på rad” får avsluta det 31:e fiskeläget, i denna kategori som jag är extra förtjust i. Vad jag längtar efter att ”tuffa ut” på spännande turer efter ”nya” fiskelägen att besöka. Några av favoriterna återvänder jag dessutom gärna till.
Ps. Hus fiskeläge ska läggas in senare. Jag hade en ”hemlig” bild därifrån i ”Kryssa på gotlanduppochner” 😉
bornholmuppochner & gotlanduppochner 