48. Ganns ödekyrka

Inget landskap i Sverige har så många medeltida kyrkor som Gotland, 92 stycken och dessutom 3 ödekyrkor. Vår plan är att åka runt till dem alla och med kamerans och fantasins hjälp förflytta oss många hundra år tillbaka i tiden. Säkrast är att besöka kyrkorna den 15 maj till 15 september för då är de öppna dagtid.
Vilken fantastisk kulturskatt. Tack ”snälla” Valdemar Atterdag för att du inte gav dig på dem också, som du gjorde med alla, utom S:ta Maria, i Visby.
😉

Gotlanduppochner har precis börjat sitt tredje år. Då tycker jag det är passande att visa den tredje och sista av Gotlands ödekyrkor.

Solveig är mest förtjust i de ”vanliga” medeltida kyrkorna. Själv brinner jag mycket för Elinghem, Bara och Ganns ödekyrka. Deras öden fascinerar mig med sitt stänk av sorg och vaga historia. Min fantasi får därmed en chans att ta sig olika slingrande stigar.

Kyrkan uppfördes under 1200-talet och har stått öde sedan någon gång på 1500-talet.

Tyvärr finns det få och knapphändiga uppgifter om kyrkan som ligger i Lärbro socken, inte långt från Hångers källa, en naturoas som lades in på bloggen förra året.

Vilken osis att dörren som vi försökte öppna var stängd. Tur nog gick det bättre på andra sidan.

Kanske är Ganns den bäst bevarade av de tre ödekyrkorna. Ruinen består av kor, långhus och torn.

Kyrkan fortsatte att användas även efter den blev ruin och…

.. kyrkan används fortfarande, bland annat till bröllop.

Fönsteromfattningen är ett av bevisen för att kyrkan började byggas vid 1200-talets mitt. Tornet kom till sist, troligen vid seklets tredje fjärdedel.

Här ser du ovanliga kapitälen.

Det finns en sägen om när biskopen Israel Kolmodin skulle hålla högmässa här på midsommardagen 1692. Kolmodin hade kommit hit i allt för god tid. Därför valde han att promenera till Hångers källa. I den vackra lunden fick han inspiration till psalmen Den blomstertid nu kommer. Kanske gick han som vi gjorde in och ut genom grinden. (Där behövs det lite extra fantasi) Visst är korsen på grinden både läckra och passande till denna vackra ödekyrka?

Den blomstertid nu kommer…


Vi tyckte det var dags att vädra fikakorgen och kom att tänka på ett ställe som vi hade besökt under en semester på Gotland. Utanför denna röda byggnad parkerades bilen och…

… vi gick in genom denna grind på andra sidan vägen. Om somrarna brukade biskopen Israel Kolmodin (1643-1709) ofta vandra genom de vackra markerna ned till Hångers källa.

Förutom superintendent, d.v.s. biskop var han även kyrkoherde i Lärbro pastorat. Vi kunde läsa på en informationstavla att han deltog i förarbetena till 1695 års psalmbok och själv författade eller översatte till svenska ett flertal psalmer.

Det sägs att Israel Kolmodin under en promenad hit diktade sin mest kända psalm. ”Den blomstertid nu kommer.”  Den vackra psalmen är som skön nostalgi för mig. Påminner om efterlängtade skolavslutningar och ett låååångt orört sommarlov framför mig. Fullt av möjligheter.Juni, juli, augusti” som Per Gessle diktade så medryckande. Tänk att psalmen blivit förbjuden inför många skolavslutningar och inte får sjungas. Om det tycker jag inte. 😉 

Länsstyrelsen i Gotlands län förvaltar källan i samarbete med markägarna. Platsen blev ett naturminne den 31 december 1968.

”Vi lever i syrenernas tid…” sjöng Gessle på en tidig soloskiva.
Jag tog en titt i min femårsdagbok för att se om det var på nationaldagen som vi besökte Hångers källa. Det var det inte. Däremot minns jag att vi hade en lugn, fin, solig fikastund med underhållning; bestående av fågelsång. ”Man hörer fåglar sjunga med mångahanda ljud…”

Fotnot:
Jag svarar eventuella kommentarer med en symbol och fortsätter ägna mig åt  trist teknikstrul på datorn. Teknikstrul borde förbjudas. 😦  Nästa inlägg kommer också att handla om något på H och var dessutom ett kärt återbesök för mig.