Bit för bit

Denna kategori handlar om sådant som jag uppskattar och som tillför vardagen något extra. Att stanna upp och glädja sig åt småsaker tror jag betyder mycket för det inre och därmed för hälsan och välbefinnandet.
Vad är vardagslyx för dig? Skriv gärna en kommentar och dela med dig av dina tankar.
När jag fyllde år fick jag detta pussel av mina döttrar. Tusen bitar. Motivet är ”Helgumannens fiskeläge” på Fårö. Påminner en del om min Header. 😉

Det tog många veckor innan jag nådde till läget att det bara fanns två ”vita moln” kvar. Dagar som aldrig blev ljusa. Regniga februari och marsdagar. Lampsken som gjorde mer ”onytta” än nytta och gav reflexer.
Jag hade bra hjälp med ramen av Solveig och med mycket annat, när lillasyster kom hit en helg.
Små väderleksproblem. Där alla bitar såg likadana ut. Det hjälpte inte ens att jag tog med en kartong bitar till fönstret. Allt var grått. En del dagar fick jag inte dit många bitar.

När solen och hoppet tändes utanför vår bostad gick det snabbt för mig. Då kändes det som förr när jag pusslade. Avkopplande. Spännande. Kul att se framsteg. Samtidigt brukar min hjärna glida iväg till andra saker. Ofta har jag på musik i bakgrunden.
I dessa tider när många av oss som är äldre vistas inomhus kan pussel vara ett bra tidsfördriv. Antalet bitar kan varieras åt båda hållen.
Jag passade på att leka med kamerans finesser. Oftast är originalet bäst. Även om det i vissa sammanhang är häftigt med svartvitt. Var rädd om dig. 

I denna ljuva sommartid

Fast text:
Jag tänkte hedra Mari Ljungstedt (1962-) med att göra något liknande som jag gjorde för Kurt Wallandersviten på min blogg ”Bloggäventyr med Bosse Lidèn”. https://bosseliden.wordpress.com/2016/12/28/elfte-boken-i-serien-om-kurt-wallander-handen/ Här handlar det om kriminalromanerna om Anders Knutas på Gotland.

Femte boken i Anders Knutas sviten:
I denna ljuva sommartid, 2007, 316 sidor. Albert Bonniers Förlag

Boken är tillägnad:
Till Ewa Jungstedt, allra käraste syster

Bosses alternativa titel: 😊
Den instängda hemligheten


Uppe vid Sudersands campingplats på norra Fårö rådde ännu lugn trots att den var fullbelagd så här mitt i sommaren.

Personligt:
Trevligt med en avstickare till Gotska Sandön och att Karin fick basa en stund när Knutas hade semester på Fyn. Det var med denna bok som Mari Jungstedt klev över min betygströskel och landade på sin första femma i betyg.

Tidsintervall:
Från 10 juli till 19 augusti 2003.
Epilog: När turistsäsongen var förbi. En bit in i september 2003.


Just när hon passerade Alis grillkiosk utanför Österport ringde telefonen.

Huvudkaraktärer:
Anders Knutas: Kriminalkommissarie.
Karin Jacobsson: Utsedd till biträdande chef.
Johan Berg: TV-reporter.
Emma Winarve: Bor i villa i Roma. Strular med Johan.


Hon började gå bort mot Almedalen. Den vackra parken låg alldeles utanför Visby ringmur, en oas mellan staden och hamnen.

Kollegor till Knutas och Karin:
Erik Sohlman: Kriminaltekniker.
Thomas Wittberg: Kriminalinspektör.
Lars Norrby: Presstalesman. Svårt att ta att Karin fick tjänsten.
Birger Smittenberg: Åklagare.

Förstärkningar utifrån:
Martin Kihlgård: Rikskriminalkommissarie. Väger en bra bit över hundra kilo till sina ca 190 centimeter. Matvrak. Släpper bomben om manligt sällskap och då släpper Knutas hemliga svartsjuka.
Nytt rekord när Martin dyker upp redan på sidan 78. 😊

Kollegor till Johan Berg:
Pia Lilja: Fotograf. Vill ut i världen. Känner ”alla” på Gotland vilket är en stor fördel för Johan.
Max Grenfors: Regionalnytts redaktionschef.
Madeleine Haga. Reporter på riksnyheterna. Farligt söt.
Peter Bylund. Fotograf. Comeback. Var med i första boken.


Madeleine Haga och fotografen Peter Bylund hade just anlänt till Gotland och bodde på Strand hotell.

Bokens dos av kärlek/brist på kärlek:
Knutas älskar sin fru Line men under våren har äktenskapet gått på tomgång. Han ser henne mest som en skön fåtölj man har hemma. De verkar ständigt gå om varandra.

Johans förhållande med Emma är noll och ingenting när boken börjar. Både Johan och Emma mår dåligt. Var och en på sitt håll.
Gränsen mellan svartsjuka och hemliga tankar är extra snäv i denna roman när det gäller Johan och Emma.
Johan börjar strula med kollegan Madeleine.

Emma har en brist i sin personlighet. Vid svårigheter flyr hon. Hon är medveten om sin svaghet, men saknar förmåga att bryta mönstret.

Karin bär på en ryggsäck av oslipade tunga gråstenar.


Han tog vägen förbi Österport och köpte en mjukglass i kiosken.

Karaktärssvagheter/hemlighetsmakeri:
Johan orkar inte vänta på Emmas känslor.
Knutas blir inte klok på sina känslor för Karin.
Knutas hinner inte med att sköta sitt hus och trädgård.

Hälsa/Ohälsa:
Emma har börjat röka igen. Likaså håller Johan och Karin på med giftpinnarna.
Emma har gått ner rejält i vikt sedan i våras.

Knutas tar sig tid att morgonsimma i Simhallen. Han har börjat lägga på sig hull vid midjan.

Johan tappade livslusten under våren och gick in i något som liknade en depression. Han fick ta hjälp av en kurator.

Bil:
Knutas kör vidare med samma gamla Merca som saknar luftkonditionering. Han klarar ändå inte av att skiljas från sin fyrhjulade vän. Däremot hade Line fått nog och köpt en splitterny Toyota som stod i carporten, när Knutas kom hem från jobbet en kväll.  Han blev överraskad men kunde inte klandra henne.


Strax var han ute ur stan och Knutas hade fortfarande förmågan att njuta av den gotländska idyll som han körde igenom.

Nyckelspår & Villospår:
Spår efter en typ av gympasko i storlek 41. Rysk ammunition och vapen från 1926, svartjobbare, svartsprit, antidepressiva tabletter, anonyma telefonsamtal, Campingplats på Fårö, Cementa i Slite och Gotska Sandön. Tre helt olika platser som alla bär på sina hemligheter & sanningar.

Kopplingar till tidigare böcker:
Kidnappningsdramat under vårvintern.
Mördarjakten på Fårö.


Han slog numret till Emma medan han stolpade iväg mot Adelsgatan, samtidigt som han såg på klockan.

Grodor i boken:

Knutas ålder haltar vidare och det har spridit sig till hans tvillingar. 😉 Likaså när något nämns bakåt, ex. Fotografen Peter Bylund hade jobbat tillsammans med Johan en sommar flera år tidigare. Den sommaren han träffade Emma.
Nja. 25 månader sedan är för mig två år. 😉
Att Wittberg blivit sambo och lugnat ner sig något år tidigare var inte helt korrekt. Det ryms inte inom den ålderstabell jag lagt upp.
I tre års tid har jag gjort allt för att det ska bli vi två, men vad har det tjänat till? För 3 år sedan visste inte Johan och Emma om varandra. 😉
Bilmärken börjar med versal. En bagatell. 😉


Knutas kördes till lasarettet för en undersökning.

Kuriosa:
Jag börjar bli nyfiken på Martin Kihlgårds kollegor från rikskrim som ofta följer med till Gotland. Vilka är de? Syns de inte bakom Kihlgårds kroppshydda? 😉
Karins kakadua Vincent är tvåspråkig. Han blandar svenska och engelska.
Äntligen får vi läsare reda på vilken gata som Knuts bor på; Bokströmsgatan, strax utanför muren i Visby. (Finns inte på riktigt)
Alla i polishuset retade Knutas för att han körde runt i sin gamla Merca och lät ögonen tåras till ”Bridge Over Troubled Water”.

Citat och längre stycken som jag uppskattar extra:
När natten övergick i morgon körde en ensam bil norrut på huvudvägen som skar genom Fårö. Regnet hade upphört. De tunga molnen låg kvar som grå sjok över himlen. Fåglarna hade varit igång sedan klockan tre, gryningsljuset spreds över åkrar och ängar. I diset skymtade enbuskar, krumma martallar och stengärdesgårdar. Som planlöst utslängda låg bondgårdar i gotländsk kalksten och enstaka väderkvarnskroppar vars vingar saknats sedan länge. Flockar av svarta får syntes i hagarna. Makligt reste de sig upp, ett efter ett, och började beta av det magra gräs som den karga jorden erbjöd.
Vilken tjusig inledning. Författaren har fångat mig direkt som läsare. Perfekt start av boken. Sedan var jag extra förtjust i denna sekvens i inlagan.
Strax var han ute ur stan och Knutas hade fortfarande förmågan att njuta av den gotländska idyll som han körde igenom. Välgödda kreatur betade i hagarna vid bondgårdarna han passerade, vägkanterna var fulla av rödglänsande vallmo och blå cikoria. Då och då glimmade havet till längs vägen. Böljande sädesfält och kritvita kyrkor. Han älskade sin hemö och kunde inte tänka sig att flytta härifrån.


Nere vid Stora Torget stannade han till på en bar, slog sig ner och drack en kall öl.

Humor:
Kihlgårds intag av mat och sötsaker sker under komiska situationer som vanligt.
Hans personliga sätt att äntligen berätta om sin franska pojkvän.

Privat sorg:
Karin går och bär på en tung sorgsten sedan många år.

Antal mord/dödsfall:
3 st


De stora fabriksbyggnaderna dominerade samhället som låg på Gotlands nordöstra sida.

Sista två meningarna:
Åskan mullrade ute över havet. Regnet kom långsamt, en droppe i taget träffade hennes ansikte.

Bosse Lidéns betyg:
5/5


Kyrkklockorna började ringa. Klockan var fyra. Varför kom hon inte?

Baksidestext:
En tidig sommarmorgon skjuts en gotländsk snickare och småbarnsfar kallblodigt ihjäl under sin joggingrunda vid Sudersands badstrand uppe på Fårö. Mordet sker alldeles intill den campingplats där offret semestrat med sin familj och det väcker stor uppståndelse, både bland turister och Fåröbor…

Fotnot:
I denna kategori har jag valt att svara på eventuella kommentarer med en symbol av något slag. Annars skulle jag säkert kunnat prata om Anders Knutas och Gotland i många timmar. En tid som jag inte har längre. Men jag läser gärna snälla och intressanta personliga reflektioner. Just nu lyssnar jag intensivt på 80-tals musik i bakgrunden, som ska vara med i ”tjugo” månadstävlingar på andra bloggen. 😉

Fråga 4

Vad hette Ingmar Bergmans första kärlek som levde dubbelliv?

1. SONJA WIGERT
X. KARIN LANNBY
2.  ANNETTE LEANDER

Dagens segrare:
Lena Wik

Aktuell tabell:
1. Znogge 11 p.
2. Lena Wik, 9 p.
3. Ditte Akker, Gunnel Moberg, Anki Arvidson, Minton, Lisbeth Ahlskog, Susan Johansson, Eva-Lotta, Signhild Hortberg och Wiolettan, 8 p.
12. Åse Holmander-Mehlin, Tobbe Nilsson, Gunilla Wahlberg, Eva Rohlén, Cecilia Ottosson, Maj Johansson, Inger Börmark och Kerstin Nilsson, 6 p.
20. Eva Johansson, Christinafotograferar, 4p.
22. Marie Kristoffersson, Börje Carlsson, Anne Bondin, Marianne Johansson-Sturk, Anne Klasson, Lollo och Laila Larsson, 2 p.
29. Övriga 😉

Flest trepoängare, först:
Znogge, 3
Högst placerad manlig deltagare:
Tobbe Nilsson
Deltagit alla gånger – än så länge: 😉
Znogge, Gunnel Moberg, Ditte Akker, Minton, Lena Wik, Lisbeth Ahlskog, Susan Johansson, Eva-Lotta, Anki Arvidson, Signhild Hortberg och Wiolettan.
”Domarefakta”: 20-15-13-11 kvar.
Överraskat mig med att deltaga under de 30 dagarna:
Anne Klasson, Lollo och Laila Larsson

Langhammars/Langhammarshammar


Vi åkte från ett vackert naturreservat till ett annat för att beskåda ännu en sevärdhet i världsklass. På en halvö ligger Langhammars raukområde.
Jag tog genvägen som kunde blivit en senväg. Solveig valde en mer fotvänlig omväg. En bra bit gled jag iväg – där jag inte hade full kontroll över livet. Eftersom äventyret slutade lyckligt tyckte jag bara det var ”småstenkul”. 😉

En människa, ett slags djur och en pingvin eller uggla? Det är bara den egna fantasin som sätter gränserna. Den som saknar fantasi ser kanske tre lite större missbildade stenar. 😉

Det borde vara den här rauken som kallas inofficiellt för ”Langhammarsgubben.” För det kan väl inte vara hans morbror Ernst.

Ögonen ser läbbiga ut. Eller rör det sig om en helt naturlig stenblick?

Tänk att havet har grävt fram raukarna ur klinten. Här är de högsta ett par meter högre än de högsta i Digerhuvud. Alltså upp emot tio meter resliga stenjättar.

Fotot med Solveig blir nästan tredimensionellt.

Mest imponerande är denna södra del av rauk-området. Det finns tillsammans ett femtiotal raukar. Själva halvön är drygt 2,5 km lång.

Alla skriver om skönheten att göra sina besök vid olika årstider och väderlekar och med russinet solnedgångar som jag nämnt tidigare.

En solig sommardag när havet ligger blankt som en spegel är klapperstranden vit och raukarna en skönhetsupplevelse av rang. En stormig grå höstdag får raukarna en helt annan karaktär. Synd vi inte bor närmare Fårö. Sista gången vi åker till denna speciella lilla ö blir det kanske en sådan här beskrivande höstdag. Men vid nästa tillfälle ska det kompletteras med platser vi inte hann med/valde bort dessa tre dagar.

Såg ut som relativt nylagd asfalt.
Efter en bit svängde vi vänster och körde genom ön istället för samma väg tillbaka.
Gotland är ett spännande guldkorn. Fårö ett mindre guldkorn som du inte ska missa om du är i krokarna på semester.  ❤
Det här var mitt sextonde och sista blogginlägg om Sveriges åttonde största ö – för denna gången. Nämn gärna om bloggen gotlanduppochner till dem som funderar på att åka till Gotland och Fårö.

Helgumannen


Detta berömda fiskeläge hade jag längtat extra efter att få se i verkligheten. Att det var vindstilla, skönt i luften och folktomt var pricken över i:et. Mina sinnen fick sväva fritt under promenaden mot de femtontalet gamla bodarna. ❤

Det finns en bilväg direkt till fiskeläget, men jag ville gärna ta in helheten med stranden och det stora havet och himlen som fond.

Detta är Fårös bäst bevarade fiskeläge som under 1700-talet också var Fårös mest betydande.

Vet du vad uttrycket ”toskabatarna” betyder? Har du en aning om vad det innebär att fiska strömming på vrak? Fundera på det innan du läser texten under nästa foto.

A) Fiskarna pilkade torsk från båtarna.
B) Det innebar att man fiskade med garn som sattes direkt från båtarna utan att fastgöras vid någon bottenförankring.
Det lär finnas många legender om personer som fiskade här. Jag är mest nyfiken på dem om kvinnan Båta-Bol som på mitten av 1800-talet fiskade här och seglade ända ner till Visby för att sälja fisk.

De tätt liggande bodarna är byggda i trä med bräd-eller spåntak eller staplad sten.
Fiskeläget har egen brunn med källvatten från berget. Den finns tydligen ännu kvar och lär rymma gott om vatten.


Givetvis är det bra med rejäla lås trots att…

… det finns en synlig vaktman på plats med god utsikt genom fönstret. På sena kvällar och nätter tar han sina pass utanför. Aldrig på exakt samma tid. Men en sak är säker. Då har han aldrig händerna i byxfickorna. 😉

Det behövs göras något åt sprickan i väggen. Eller är den redan hundra år.

Här är bilvägen till detta fantastiska fiskeläge. Vid nästa resa till Fårö ska jag komplettera med en handfull andra fiskelägen av intresse.
Nu återstår det bara ett till ”bloggstopp” av denna kavalkad av inlägg från Sveriges åttonde största ö. Sedan blir det Gotland för hela slanten på denna blogg. Vi har sedan återkomsten från Fårö hunnit med några fina trevliga utflykter och en längre tripp till Uppsala, som kanske dyker upp på min andra blogg.

 

 

 

 

 

Digerhuvud


Vi körde tillbaka en liten bit från Lauters hamn innan vi tog in till vänster på den världsberömda vägsträckan. I eget majestät körde vi genom hela naturreservatet utan att möta ett enda fordon, trots att vi stannade till fyra gånger under ”rauksafarit” genom Digerhuvud naturreservat.

I äldre böcker kan jag läsa att det står Tunguhuvud vid andra rastplatsen. Nu verkar ”alla” enbart skriva och säga Digerhuvud i alla sammanhang.

Detta är alltså Sveriges största sammanhängande raukområde.

Området är ungefär 3.5 km långt. Sammanlagt står det flera hundra raukar på området. De flesta är ganska låga men det finns de som är 8 meter höga.

De raukar som står i vattnet formas fortfarande av vågorna. Jag såg inget förändras när jag studerade en rauk i tio minuter utan att blinka. Valde antagligen att titta på ”fel rauk”. 😉

Här var det lättare att gå. Annars gillar jag att klättra och hoppa på stenar. Oj, vad jag klättrade som grabb. Gärna vid Hovs Hallar. Av någon mysko anledning är kroppen inte lika vig längre och den vill inte riktigt göra som min hjärna signalerar. Dessutom finns någon slags röd bromslampa som aldrig blinkade förr.  ”Ska du verkligen göra det där? Du är varken tolv eller tjugofem år längre.”

Raukarna i vattnet står på en pall av lagrad kalksten som sträcker sig utåt under vattnet. Det är häftigt när jag tänker på att pallen slutar i en brant undervattensklint där det plötsligt är 50-60 meter djupt. I en äldre bok läste jag att det var utmärkt för den som vill fiska torsk från land.

Här har vi stannat till vid en annan p-plats. Mina ögon dras mot det jag längtar efter att få se i verkligheten. Därför lämnar vi raukarna och kör vidare till Fårös berömda fiskeläge, som ofta figurerar på vykort.

Om du åker till Fårö och vill ha ut maximalt av trippen ska du åka till raukarna vid minst två olika tillfällen.
Mitt tips är att du åker dit tidigt på morgonen och återvänder en stund innan solnedgången (om det är möjligt). Solnedgångarna lär vara magiska här.  ❤

Lauters hamn (Lauters)

Lauters fiskeläge var ett av Fårös mest betydande fiskelägen fram till 1950-talet.

Några av bodarna har många år på nacken. Det finns ”gamlingar” som är byggda i staplad sten med gavelingång och saknar fönsteröppningar.

Här i den lilla hamnen har det blivit populärt att ha sin bas med sin husbil bakom dessa gamla fiskebodar. Jag kan verkligen förstå det. Tänk att sticka iväg en liten sväng och se solnedgången. Kanske plocka ner cyklarna och ta en sväng längs med den klassiska slingrande ”raukvägen”.  Göra en avstickare till någon strand eller annan sevärdhet.

En av mina drömmar finns kvar. Att våga ta mig med båt till Gotska sandön. Vissa drömmar ska inte slå in. Är detta en av dem? Eller vågar jag göra utmaningen? Tror jag får ta det i etapper. Nästa år får det bli… 😉

Den gula båten sticker ut bland sina ”kompisar”.

Torskens framtid är inte ljus. Det är skrämmande om jag tänker djupt/vidare på ämnet.

Om du skaffade en båt. Vilket namn hade du döpt den till?

Gamla hamn/Gamle hamn


Jag uppskattar tydligt markerade skyltar. För Hunden jag ville besöka kan varken skälla eller vifta på svansen. Egentligen har rauken flera namn. Några säger Kaffepannan. Andra Sankt Oles port. Det gemensamma är att det är Fårös mest berömda rauk.

Vi vaknade innan timern skulle väckt oss. Efter en tidig frukost åkte vi iväg. Eftersom det varit riktigt kallt under kvällen innan var vi påpälsade i starten. Mössan fanns till hands i fickan. Men efter ett par timmar åkte det mesta av. Samtidigt var jag tacksam för att jag hade ordentliga skor på fötterna på grund av klättringar och ojämna partier.

Klapperstenstranden norr och söder om raukområdet är mycket vacker. Stranden saknar så gott som all form av växtlighet. I solsken är stranden bländande vit. Det är känt att det nästan alltid är stilla och lugnt vid denna plats oavsett hur mycket det blåser ute på havet.

Ser du den berömda rauken? Den bästa bilden kommer snart. Men den allra bästa hade varit att ha solnedgången med i centrum. För då hade det varit extra magiskt.

Troligtvis var detta långt tillbaka både en handels- och fiskehamn.
Längst ned i den breda rauken har vågorna gröpt ut ett stort hål, en raukport och ovanför rauken ligger ett löst kalkstensblock. Allra överst ser du en livs levande ”fågelhund” som bevakade just mig. 😉

Raukarna vid Gamla hamn är speciella. För i vanliga fall består raukar helt igenom av revkalksten. Men här står de på en fot av lagrad kalksten. Vad tycker din fantasi detta ser ut som?

En liten bit in i strandskogen ligger resterna av ett träkapell med kor och långhus. Det rör sig om grunden till en kapellruin kallad S:t Äulas körka eller S:t Olofs kyrka i modernare tid.

Detta var första stoppet på en lång härlig dag. En gullviva hälsade oss välkomna tillbaka till bilen. ❤

 

 

Ny variant av fototävling

Dags att testa en ”fotocupturnering”.  😀
Alla bloggbesökare är välkomna att gissa vilka foton som är från Fårö. Den som blir kvar sist på täppan vinner en Skrap-kryss och blir månadsmästare.
Givetvis vill jag ha med deltagare som bor på Gotland eller Fårö. För detta är en Gotlandsblogg. Men chansen är lika stor att en fastlandsdeltagare tar hem cupen.

Min arbetsgång:
A) Jag lägger in en uppgift.
B) Berättar ”lite” om hur länge momentet är öppet.
C) Jag stänger uppgiften i en kommentar.
D) Svarar de deltagande personerna med orden RÄTT eller FEL och färglägger den bokstav som är rätt.
E) Skriver namnen på de som gått vidare i cupen.
F) När nästa moment dyker upp deltager BARA de som haft rätt i tidigare moment.

Jag ber på förhand om att INGEN berättar någon fakta om bilderna som andra kan dra nytta av eller missa. Som tävlingsledare är jag bara intresserad av ett A eller B i kommentarerna – i detta första moment. I kommande moment kommer jag kanske att försvåra en aning. 😉

Glöm inte att trycka på FÖLJ bloggen.

Vidare till andra momentet går alltså enbart de tävlande som väljer fotot från Fårö. 50 % chans med andra ord. Alla ”felfoton” är från Gotland.
Du ska alltid gå in på detta blogginlägg för att se eller deltaga. Med andra ord får du scrolla längre och längre neråt i inlägget för att läsa om nya moment. Om inte tävlingen tar slut snabbt. Sådant vet jag inte på förhand. Min uppgift är att roa – inte sia. Juni månad har precis börjat.

Då kör vi igång: Hjärtligt välkomna! 😊
I första momentet ska du skriva A eller B i din kommentar. (Är du ny ”skrivare” måste jag godkänna din kommentar innan den blir synlig för alla på skärmen. Du får hålla ut extra länge denna gången eftersom jag inte är disponibel hela tiden.)

Moment 1: (Pågår till söndag kväll)
Vilken av dessa två bilder är från Fårö?
A.

B.

Följande 14 st personer har gått vidare till andra momentet:
Susie, Åse, Maj, Eva-Lotta, Gunnel, Znogge, Ditte, Karin, Eva R, Anki A, Wiolettan, Skrivmoster, Gunilla W och Louise.

Moment 2: (Pågår till tisdag kväll, 11/6-2019. Jag stänger exakt klockan 22:10)
Vilken av dessa två bilder är från Fårö?
A.

B.

Följande 3 st personer har gått vidare till tredje momentet:
Wiolettan, Louise och Skrivmoster. 

Moment 3: (Stängs söndagen den 16 juni 2019 klockan 22:00)
Vilken av dessa tre bilder är från Fårö?
A.

B.

C.

Följande 2 st personer har gått vidare till fjärde momentet och spelar final:
Wiolettan, och Louise

Moment 4: (Stängs måndagen den 24 juni 2019, klockan 22.00)
Vilken av dessa tre foton är från Fårö? (Ni får givetvis välja samma bild om ni tror att just ”den” är den rätta.)
A.

B.

C.

VINNARNA 2019:
Januari: Louise Pettersson
Februari: Anne Bondin
Mars: Ditte Akker
April: Ditte Akker
Maj: Gunnel Moberg
Juni: Louise Pettersson 🙂
Augusti:
September:
Oktober:
December: Stormästaren ska koras.

Fakta: Månadens Gotlandstävling kommer att läggas in tio gånger under året. Juli och november är ”lediga”. I december tävlar bara de som vunnit minst en månadstitel under året.
Jag redovisar facit och vinnare i detta blogginlägg. Oftast första dagen i nästa månad. Är tävlingen avgjord tidigare kommer jag att berätta det i detta inlägg.  Allt beror naturligtvis på vilken variant av fråga som jag lagt in. Denna gång kommer tävlingen att bestå av flera omgångar där antalet tävlande förhoppningsvis minskar efterhand och slutar med att bara en person är kvar. Svårighetsgraden kommer att öka. För jag vill gärna hinna klart i juni. 😉

 

Ebbes på Fårö


Under 20 säsonger drev skånska Fåröborna Kerstin & Håkan Ebbes. Förra året var den sista sommaren. Under flera av de sista åren hade Therese en viktig funktion. Jag kan förstå att det var naturligt att hon skulle ta över stafettpinnen.

Den glada och trevliga Therese lockade med sin sambo Johan, att gemensamt satsa helhjärtat på det vinnande konceptet med att sälja kläder, skinnprodukter, skor, hattar, lammskinn, humor, väskor, hantverk och andra användbara accessoarer.

Konceptet är som tidigare att allt ska ha hög kvalitet och kunna säljas till ett relativt lågt pris i jämförelse med konkurrensen.

Är det dags för att bli Hatt-Bosse snart? Passar du i hatt?

Denna fick följa med hem i ett stort paket. Inte växten eller krukan. Det svarta tuffa menar jag. 😉

Trots min nätta fyr-samling på hemmaplan blev det ingen ny. Det fina skeppet har vi ingen plats för.

Husen var också frestande. Troligtvis köper vi ett vid nästa besök.

De här var Solveig förtjust i.

De här kändes en aning för varma inför de kommande månaderna. Eller kommer vädret att bli helt tvärtom mot sommaren 2018? Regnkläder och paraply kommer att ta slut. De måste importera produkter från främmande länder. Det blir snöbollskrig på midsommar. Bäst att trycka av min fantasiknapp. 🙂

Rätt och läcker färg. Perfekt för att stoppa ner mindre inköpta saker. Varför köpte jag inte den? Vilken tur att vi kommer att återkomma till åttonde största ön i Sverige. Först ska alla turister få ha ön för sig själva några månader. 😉

Vi kan varmt rekommendera denna anrika Fåröbutik. 😀 Stort LYCKA TILL Therese & Johan. Glöm bara inte bort att hitta små luckor där ni kan njuta privat av sommaren. Jag och Solveig vet allt för väl vad det innebär med att ha en sommarverksamhet sju dagar i veckan. Där man ständigt ska vara till hands.