80. Ala kyrka

Inget landskap i Sverige har så många medeltida kyrkor som Gotland, 92 stycken och dessutom 3 ödekyrkor. Vår plan är att åka runt till dem alla och med kamerans och fantasins hjälp förflytta oss många hundra år tillbaka i tiden. Säkrast är att besöka kyrkorna den 15 maj till 15 september för då är de öppna dagtid.
Vilken fantastisk kulturskatt. Tack ”snälla” Valdemar Atterdag för att du inte gav dig på dem också, som du gjorde med alla, utom S:ta Maria, i Visby. 😉

Vi har åkt förbi Ala kyrka flera gånger, men inte ”vågat” gå in där. Istället har vi skojat om att vi för säkerhetsskull besöker den sist av de medeltida kyrkorna. Orsaken är en notis i vår tidning för några år sedan, som jag sparat i en plastficka: Två personer gick ut från kyrkan och stängde porten efter sig. Kvar i kyrkan fanns en kvinna. Den stackars kvinnan fick inte upp den tunga regeln, som satt för högt upp för henne. Efter ett par timmar fick kvinnan nog och började ringa i kyrkklockorna. En granne hörde klockorna och kom till undsättning. ”Äntligen”, utbrast hon.
Nu stod det information om hur man skulle göra för att komma ut, om porten stängdes igen. Jag antog uppgiften att se till att porten förblev öppen helt. Min inre fantasi gjorde en egen resa…

Tornet byggdes under 1200-talet.

Det finns reliefer av människoansikten på tre ställen. Den understa bilden från södra tornportalen kallas för Globus på grund av de klotrunda formerna.

Den sjunde juni 1938 startade en brand i tornet som snabbt spred sig neråt. Nästan all inredning förstördes.

De gamla inventarierna strök med. Ett av dem var triumfkrucifixet från 1200-talet.

Dopfunten från 1200-talets mitt klarade sig från lågorna. Materialet är tåligt sedan urminnestider. (Kalksten)

Altaruppsatsen har tillhört Björke kyrka och är ett lån från Gotlands fornsal.

Efter branden framtogs kalkmålningar från 1400-talet.

Predikstolen är från 1600-talet. Inlånad från…?

Tänkvärda ord:
”Mod är väldigt viktigt. Precis som en muskel stärks modet ju mer man använder det.”
Ruth Gordon

Hallshuks fiskekapell

På en platå vid en av Gotlands vackraste kustmiljöer ligger kapellet med utsikt mot horisonten där himmel och hav möts.
När Gotland blev svenskt 1645 lät drottning Kristina, som var djupt religiös, uppföra kapellet. Under första hälften av 1800-talet var kapellet ofta använt. en stor orsak var att fiskeläget nedanför då var ett av Gotlands största.

Sedan följde en lång mörk period där pengarna sinade. De värdefulla inventarierna flyttades allteftersom till Gotlands Fornsal och lösöret såldes på auktion.
Till slut var kapellet en ruin och användes som islada för fiskarna och i en speciell del fanns en lekstuga för barnen i Hallshuk. Fiskarna förvarade även hö till djuren i ett utrymme.

Men nya ljusare vindar blåste in. Många saknade samlingspunkten som funnits i ca 300 år. Starka personligheter började samsas för nya mål. Till och med en landsomfattande insamling påbörjades 1937. Förste man som skänkte pengar var ärkebiskopen Erling Eidem. Du som läste gårdagens blogginlägg såg gåvan från Ångfartygs AB Gotland. Här låg de också i ”framfötterna” och lämnade bidrag snabbt.
Undra hur många människor som var på plats sommardagen 31 juli 1949, när det var återinvigning av kapellet?

Tio år senare var det dags för invigning av klockstapeln. Invigningstalet hölls söndagen den 13 september 1959 av biskop Anderberg.
För dig som gillar extra detaljer kan jag nämnda att klockans vikt är 42 kg och att klockan är gjuten av S.CH. Grönwall från Stockholm.
Kapellet är framför allt på sommaren populärt för både vigslar och barndop. Det arrangeras både aftongudstjänst och sånggudstjänst. När de anländer kan de njuta av klockringningen. Annat var det förr. När det var dags för gudstjänst i Hallshuk slog man på en trumma. Denna trumma finns att beskåda på Gotlands Fornsal. Vi ska försöka komma ihåg att fota den när vi kommer dit.
Det fina fiskeläget i Hallshuk kan du se och läsa om här.
https://gotlanduppochner.com/2021/06/22/hallshuk-fiskelage/

47. Källunge kyrka

Inget landskap i Sverige har så många medeltida kyrkor som Gotland, 92 stycken och dessutom 3 ödekyrkor. Vår plan är att åka runt till dem alla och med kamerans och fantasins hjälp förflytta oss många hundra år tillbaka i tiden. Säkrast är att besöka kyrkorna den 15 maj till 15 september för då är de öppna dagtid.
Vilken fantastisk kulturskatt. Tack ”snälla” Valdemar Atterdag för att du inte gav dig på dem också, som du gjorde med alla, utom S:ta Maria, i Visby.
😉

Källunge kyrka är en av Sveriges märkligaste kyrkor. Tanken omkring år 1300 var att förvandla den tvåhundraåriga stenkyrkan till en mäktig gotisk kyrka. Det hela slutade med ett stort gotiskt kor, som fortfarande samsas med ett litet långhus och ett torn från 1100-talet. Gotlands goda år tog slut. Allt byggande stannade helt upp en bit in på 1300-talet. Fortfarande går det utmed nordsidan att se grunden till det tänkta långhuset.

Den fina portalen kom i alla fall till användning.

Kapitälrelieferna är många. De skildar vardagslivet på medeltiden. Märkligt nog finns inte ett enda religiöst motiv.

Predikstolen utfördes av Visbysnickaren Christian Fedder 1707.

Det vackra altarskåpet är ett nordtyskt arbete från 1500-talets början.

Dopfunten är även i denna kyrka kopplad till anonymmästaren ”Byzantios”.

På väggarna finns bleka rester av rysk-bysantinska målningar. Här ser du korsfästelsen.

Det här är en kopia av en skeppsfröjel av brons från vikingatiden, som togs ner från kyrkans torn 1930. Originalet kan ses i Gotlands Fornsal.

En tjusig pelare.

Inte vilken Maria som helst.

Tänkvärda ord:
”Det man lärt sig att förstå fruktar man inte längre.”
Marie Curie