Med inslag av sol

Så länge vi satt inne och såg ut genom fönstret blev vi lurade. Vi trodde att det inte bara var soligt utan också varmt…. Sedan lyssnade vi till vinden och insåg att det blåste rätt friskt. Alltså gällde det att klä sig varmt innan vi gav oss iväg till Åhsbergska hagen.

Ganska snart dök rubriken upp i mina tankar. Solen skapade verkligen mönster i naturen, som ett inslag i en väv.

Det fanns en liten aning av vår i luften trots att det bara var den artonde februari. Åtminstone kändes det så när vi lyssnade på fåglarna.

Murgrönan är allestädes närvarande i Åhsbergska hagen. Den skapar en speciell känsla där den klättrar omkring, både högt och lågt.

Vi såg både vandrare och andra fotografer. Lite avundsjukt konstaterade vi att fågelfotografens kamera höll en helt annan klass än vår.

Efter en stunds letande så fanns de plötsligt där, årets första blåsippor. Nåja, det får väl erkännas att vi inte blev först i år heller. Har sett flera bilder med gotländska blåsippor på Instagram. Inte blev skärpan något att skryta med, men man kan ju undra vad det är för en figur vars skugga syns tydligt på blåsippsbladet.

Efter ett tag längtade både jag och Bosse efter att få komma in och värma oss. På väg hem över gården kunde jag inte låta bli att fota snödropparna. Dessa tuffa blommor som inte bryr sig om varken snö eller kyla. De bara vet när det är dags för dem att blomma ut och sprida vårkänslor till oss frusna människor.

Allting har sin tid

Dåtid – nutid – framtid – en julaftonspromenad i Botaniska trädgården… 2020 – året vi helst vill sätta inom parentes… Året då inget blev som det brukar. Vi fick fira jul utan våra döttrar, för första gången sedan 1996. För att muntra upp oss bestämde vi oss för en promenad i en av våra favoritplatser här i Visby. Jag såg fram emot att leta upp blommande julrosor, men tänkte nog att det inte skulle bli så mycket mer att fotografera. Så fel jag hade!

Visst fanns det mycket som påminde om att det inte längre är blomningssäsong…

Visst fanns det fotoobjekt som påminde oss om den höst som passerat…

Men även det som påminner oss om den tid som varit kan göra sig bra på bild.

Trädsvampen lyste verkligen upp i färgkombination med mossan.

Så kom vi fram till julrosorna, en av mina favoriter. Vacker, eller hur?

Strax bredvid hittade vi snödroppar som nästan blommat över.

Fast, vänta lite… vad är detta? Rosor, 24 december?

Jag lovar, jag har inte fuskat. Kunde väl aldrig tro att det skulle finnas fullt blommande rosor en julafton, men så var det. Det var t.o.m. svårt att välja ut vilka som skulle få vara med på bild i detta inlägg.

Vinterjasminen stod i full blom. Fast det kanske inte är så konstigt med tanke på dess namn.

En av koltrastarna ställde upp på att vara med på bild. Han hade nyss tagit sig ett julbad i den lilla bäcken.

”Hopp”. 2021 ligger framför oss. Aldrig någonsin tidigare har det legat så mycket förväntan i en önskan om ett GOTT nytt år! Det önskar jag er alla!

Text och bild: Solveig Lidén

Naturen i färg; vit

Naturen i färg är bloggkategorin då vi under två månaders tid ser oss omkring utomhus och, med kamerans hjälp, fångar in allt som har en viss färg.

Vi valde att börja med färgen vit för januari och februari. Tanken var förstås att vi skulle kunna ta några läckra bilder med snö, men så har det inte blivit. Den snö som kommit här i Visby har smält bort lika fort som den kommit ner.

Första fotoutflykten gjorde vi en blåsig januarisöndag. Varje gång vi går längs havet blir jag lika förundrad över att vi faktiskt bor här, på en ö, omgivna av Östersjön. Visst är havet vackert i sina många olika skepnader, men jag längtar inte direkt efter att ge mig ut på det. Speciellt inte när det blåser… Men fint skum blir det. Alldeles vitt!

Det sägs att svanar kan vara aggressiva. Som tur är har vi inte träffat på några av den sorten, än…

I Botaniska trädgården hittade vi den här lilla gulliga fjädern. Som på beställning låg den där. Alldeles vit!

Julros! En riktig skönhet! Blommar trots att det är både kallt och fruset. Det enkla kan också vara det vackraste.

Att hitta blommande rosor i januari hör väl inte till vanligheterna precis. Men, med den nya bloggkategorin i tankarna blev vi glatt överraskade när vi fångade in den här på bild.

Snöbär. Barndomsminnen poppar upp. Där jag gick av skolbussen fanns en trädgård och vid gränsen ut mot gatan växte just snöbär. Såklart att jag, och de andra som hoppade av vid samma hållplats, tryckte på några snöbär varje dag den tid på året då de fanns. Vem kom på idén? Ingen aning… men ser, när jag googlar, att bären även kallas smällbär eftersom de spricker med ett puffande ljud när de kläms ihop.

Snödroppar. Känns en aning oroande att snödropparna nästan har blommat klart fast det fortfarande bara är februari. Det latinska namnet betyder ”växa vid snö”. Det behöver våra snödroppar på Gotland inte göra i år.

Tusensköna. En av tusen… eller hundratusen… Kanske är det så att man måste fånga bara en för att verkligen kunna se hur vacker den är.
Den som vill slippa tandvärk under resten av året ska äta upp de tre första tusenskönorna man ser på våren (enligt gammal folktro).
Det fungerar dessvärre inte här för vi har haft blommande tusenskönor hela vintern, så vilka är vårens tre första? Hursomhelst, tusenskönor ska man inte förakta. De har medicinska egenskaper och har länge använts inom folkmedicinen.

Utanför en läckert blå dörr i Visby hade någon ställt ut en kruka med vita hyacinter. Tack för det!

Som vi väntat, inte bara på att kunna fota snö, frost eller is utan även på intensivt blå himmel med fantastiska vita moln. Kanske skulle vi inlett bloggkategorin med färgen grå istället. För årets två första månader har bjudit på många nyanser av grå himmel, grått hav och grått regn.
Så blev det till slut en solig fredag! Någonstans där uppe på himlen skymtar några cirrusmoln eller fjädermoln.

… mars/april… snart är det dags att ge sig ut och fota en ny färg.
Vilken? Det avslöjas i slutet av april. 😉
Text och foto: Solveig Lidén

Ps. Tjugoåttonde februari, så här alldeles i slutet av den kortaste månaden, vaknade vi och såg ut över en helt vit gård. Vid bilen fångade jag in spåren av någon som passerat i den orörda snön. Några fler bilder blev det inte… för när vi kom ner till Almedalen kunde vi bara konstatera att det inte alls var lika vitt där. Det blev iallafall en snöbild till sist… Ds

Redan Solveigs favoritplats i Visby

DBW (De Badande Wännernas trädgård) Botaniska Trädgården anlades 1855. Det som är speciellt med trädgården är att växter som borde vantrivas här trotsar det geografiska läget. Orsaken är att Visby ligger i odlingszon 1.

En gång varje månad under 2019 tänkte jag och Solveig besöka denna oas som kallas för ”Botan” i folkmun. Vi ser fram emot att se både exotiska växter och mycket annat ögongodis. Välkommen att följa med oss på våra utflykter till denna fantastiska trädgård.

Vilket fint söndagsväder vi fick igår på vår promenad till ”Botan”. 😀

Dvärgcyklamen ser du på fotot.

Det som händer runt lusthuset tänkte vi bevaka lite extra. Odlingsytor har förberetts för att under säsongen fyllas med gamla sorter. Vi ser fram emot att få se den unika röda tulpanen från Tofta. Chefen Anders Juhlin berättar i GA att det handlar om mycket kulturhistoria. Många av de gamla växterna har sin egen historia kopplad till personer och platser på Gotland.

En fin julros finns kvar.

Det här fina fotot tog Solveig. Vi vet inte vad det är för blomma. Vet du?

Vintergäck hade vi i vår trädgård i Ystad. Lyser upp vackert.

Regndroppar är jag också en fena på. Eller var det hageldroppar? 😉

Tänk vad fint det kommer att bli när buskpionen blommar.

Idegranarna har fått en ny design.

Det finns fortfarande överlevare kvar från säsongen 2018.

Vi bestämde oss för att vi kommer att göra fler privata besök här varje månad fram till september. Denna oas ligger så perfekt till. ❤
Nära till havet, muren, bibblan, Almedalen, innerstan m.m.