Profilbild för Okänd

Om http://bosseliden.wordpress.com

Författare till "Mina fotsteg i ditt hjärta" och "Minnen som stannat kvar". Medförfattare till "Skimrande ögonblick - och dagar i grått". Bor i Visby. Startar den 1 januari 2019 en blogg som enbart ska handla om Gotland.

Det fjärde offret

Fast text:
Jag tänkte hedra Mari Jungstedt (1962-) med att göra något liknande som jag gjorde med Kurt Wallandersviten på min blogg ”Bloggäventyr med Bosse Lidèn”.
https://bosseliden.wordpress.com/2016/12/28/elfte-boken-i-serien-om-kurt-wallander-handen/
Här handlar det om kriminalromanerna om Anders Knutas på Gotland.

Nionde boken i Anders Knutas sviten:
Det fjärde offret, 2011, 350 sidor. Albert Bonniers Förlag

Boken är tillägnad:
Till Sebbe med love

Bosses alternativa titel: 😊
De tre bokstäverna


Klintehamn räknades som en av Gotlands tätorter med omkring femtonhundra invånare och var tillräckligt stort för att inhysa ett bibliotek.

Personligt:
Jag blev rörd av mötet mellan Karin och Hanna, där sista tegelstenen i muren mellan dem monterades ner. Det hade tagit nästan trettio år och orsaken till det vilade inte hos någon av dem.  
Bra Cliffhangers genom hela boken.

Tidsintervall:
Slutet av augusti 2008 och några veckor framåt, in i september.

   

”Nu kommer vi fram till Högklint, där uppe är det som sagt en fin utsikt över Visby.”

Huvudkaraktärer:
Anders Knutas: Kriminalkommissarie. Gift med den, sociala barnmorskan Line som spelar Gasolin högt. Paret har tillsammans tvillingarna Petra och Nils 18 år.
Karin Jacobsson: Biträdande chef. 46 år. Fortfarande ihop med fotografen Janne Widén.   
Johan Berg: Reporter på Regionalnytts lokalredaktion i Visby. 
Emma Winarve: Gift med Johan. Två barn med honom. Två med sin förra man Olle. Bor kvar i villan i Roma. Har börjat jobba som lärare igen.

Kollegor till Knutas och Karin:
Erik Sohlman: Kriminaltekniker. Rött hårsvall.
Thomas Wittberg: Yngst i teamet. Alltid en ny tjej på G.
Lars Norrby: Presstalesman.
Birger Smittenberg: Åklagare

Förstärkningar utifrån:
Legenden Martin Kihlgård och två av hans kollegor i släptåg dyker upp på sidan 219. Martin bullrade som vanligt in på kriminalavdelningen.  

Kollega till Johan Berg:
Pia Lilja: Fotograf.    

”Tofta, vet du var det ligger? Det är väldigt känt eftersom Gotlands mest berömda strand ligger där.”

Bokens dos av kärlek/brist på kärlek:
Knutas hade undrat över sin danskfödda hustru Lines ihärdigt inbjudningar av middagsgäster. Funderade på om hon medvetet försökte slippa vara ensam med honom. Hon har också börjat prata om att hon längtar till Danmark. Till slut fäller hon en bomb och inget blir igen som de vanliga rutinerna.

Det är tunt också med kärleken mellan Johan och Emma. Emma vill hålla allt glödande när tillfällen ges. Gensvaret är svalt. På gränsen till kallt. När det ljusnar kommer nästa mörka moln insvepande, med döden i sin hand.

Knutas och Karin börjar mer och mer att prata om sina privatliv. Förr var det bara Knutas som bjöd på fragment.

Plötsligt märkte Knutas att han grät.

Knutas blev varm inombords och något knäsvag. Rodnade upp över öronen som en skolpojke.

Pensionat Warfsholm låg någon kilometer utanför Klintehamn på en udde vid havet.

Karaktärssvagheter/hemlighetsmakeri:
Karin tycker illa om att bli påmind om sin yrkessvaghet, att se döda människor.
Karins avskydde när de där tankarna trängde på. Ibland drog de henne ner i det djupaste mörker. De svarta hålen.
Karin orkade inte med några djupare relationer, då man förr eller senare blev sårbar, tvingades lämna ut sig själv, bry sig för mycket.
Karin tänkte inte alls övernatta på soffan.
Knutas sträckte ut handen mot Lines sida av sängen och strök den sakta över lakanet. En känsla av tomhet kom över honom. Samtidigt tänkte han på Karin.
Knutas har fortsatt med sitt smygrökande på sitt kontor.
Rastlösheten kröp i Knutas kropp. Han är sotis på Janne Widén och börjar bli fåfäng framför speglar och fantiserar om sex.

Johan saknar Stockholm av många orsaker. När Emma somnat ligger han där i mörkret och tänker på det.
Johan börjar tänka djupa tankar om livet.

”Jag döptes i Tofta kyrka, och vi bor bara en liten bit därifrån.”

Hälsa/Ohälsa:
Knutas konstaterade att han gått upp minst tre kilo under sommaren. Orsaken var för många grillkvällar med goda viner.

Knutas drabbas av panik. Blir yr och illamående.

Knutas simmar sina tusen meter i badhuset.

Johan är trött efter alla ”barnnätter”.

Bil:
Knutas har kvar sin älskade Mercedes av årsmodell 1965 med sina slitna röda vinylsäten och den benvita ratten och växelknoppen i bakelit.  Bilen har ingen luftkonditionering.

Knutas favoritmusik i denna bok:
Han petade in sin favoritskiva Graceland med Paul Simon i cd-spelaren, den enda modernitet bilen var utrustad med.

”Det visade sig att bilen har hyrts ut av Avis på flygplatsen den tjugonde augusti”.

Nyckelspår & Villospår:
Stringtrosor, tre bokstäver inristade på handleden, Mc-klubben Road Warriors, fyra olika skospår, skogsbrand, en sedelväska, ett ögonvittne med en lindrig form av Aspergers syndrom.

Kopplingar till tidigare böcker:
Petrov & Norrströmfallet tas upp igen. Hade skavt i fyra år.

Grodor i boken:
Ett litet ”kvackande” om ovanstående fall. Knutas hade knappast känt några varma känslor och varit glad när Karin knackade på dörren och kom in i dörröppningen. Vilket annat ”Cold Case” som helst, men inte detta laddade och hemliga fall.

Åldrar följer inte i serien vanlig tidräkning. Karin verkar se lika ung ut som vanligt. Men hennes nämnda ålder sedan sist är extrem. Hon får tydligen blåsa tårtljus några gånger varje år – istället för en gång som oss vanliga. 

Emmas två barn som var 10 respektive 11 år förra året har plötsligt blivit tonåringar.  

Handlingen borde varit ifrån slutet av augusti 2008. Men i boken nämns texten, sexton år senare än de otäcka familjemorden 1994, då landar tiden på 2010.

Hotellet låg i hamnen, alldeles ovanför terminalen till färjorna som gick till fastlandet.

Kuriosa:
Olle bor kvar i Roma men har en flickvän i Visby.

Jag gillar Knutas musiksmak – men min är betydligt bredare.

Citat och stycken som jag uppskattar extra:
Förhöret med Svante Hedström som såg förväntansfull ut när han gick in i förhörsrummet. Härligt kapitel.

De korsade Almedalen och promenerade ner mot hamnen.

Humor/svart humor:
När Knutas klev in genom dörren till polishuset morsade han på vakthavande i sin glaskur och möttes av en intelligent fråga.
”Är du uppe så här tidigt?”

När jag som läsare förstår Wittbergs inflikande replik ”Som tennisspelaren Djokovic (rankad etta i tennis) och Kihlgård svarar med ”Vad?”

Wittbergs alla chanser att få prata med damer, under arbetstid.

Kihlgårds kommentar när han reste sig från sammanträdesrummet i polishuset. ”När i herrans namn blir det mat på det här stället?”

Solen steg över hamnen i Visby, båtarna guppade, vattnet glittrade. Ännu dröjde sig sommarvärmen kvar.

Privat sorg:
Emmas lycka byts mot dess motsats när hon och hennes två första barn får reda på trafikolyckan.

De hade gått till en tatueringsstudio i Visby och sedan firat efteråt med att dricka öl nere i hamnen och jämföra sina inskriptioner.

Antal mord/dödsfall:
7 st

Sista tre meningarna:
Den välbekanta, glada rösten gjorde att värmen spred sig i kroppen. ”Hallå? Nu är jag hemma.” Han gick ut i hallen för att ta emot sin hustru.

Bosse Lidéns betyg:
5/5

Baksidestext:
En stilla sensommarmorgon begås ett väpnat rån mot en värdetransport i den slumriga idyllen Klintehamn på Gotlands västkust. Rånarna försvinner på motorcykel och tar sin tillflykt till ett ödetorp på landsbygden. När polisen letar sig fram till gömstället hittas en av rånarna mördad och dådet beskrivs i medierna som en ren avrättning…

Fotnot:
I denna kategori har jag valt att svara på eventuella kommentarer med en symbol av något slag. Annars skulle jag säkert kunnat prata om Anders Knutas och Gotland i många timmar. En tid som jag inte har längre. Men jag läser gärna snälla och intressanta personliga reflektioner.

54. Fole kyrka

Inget landskap i Sverige har så många medeltida kyrkor som Gotland, 92 stycken och dessutom 3 ödekyrkor. Vår plan är att åka runt till dem alla och med kamerans och fantasins hjälp förflytta oss många hundra år tillbaka i tiden. Säkrast är att besöka kyrkorna den 15 maj till 15 september för då är de öppna dagtid.
Vilken fantastisk kulturskatt. Tack ”snälla” Valdemar Atterdag för att du inte gav dig på dem också, som du gjorde med alla, utom S:ta Maria, i Visby. 😉

Fole kyrka är byggd under tre olika perioder, invigd 1280.

Det finns en blandning av gotisk stil och övergångstidens stil med ömsom runda, ömsom lätt spetsiga valvbågar. Trist nog finns det bara spår av kalkmålningar i långhuset och koret, efter alla putslager genom åren. 😦

Triumfkrucifixet är från mitten av 1200-talet, men tyvärr okänsligt övermålat på 1800-talet.

Runt cuppan finns de tolv apostlarna. På foten syns fyra hörhuvuden och djur- och människofigurer i relief. Funten är tillverkad i början av 1200-talet.

Den omtalade ”Johan Målare” Bartsch utförde 1654 altarmålningen.

Predikstolen är från 1751 och målades samma år av Johan Hernell.

I koret står en korbänk från slutet av 1600-talet.

Tänkvärda ord:
”Tanklösa ord kan såra som svärd,
men den vises tal ger läkedom.”
Ordspråksboken

Fröjel kastal

Strax norr om Fröjel kyrka finns en grusväg ner till Fröjel kastal.

Du ser kyrkan på bilden. Båda byggnaderna är troligen från 1100-talets mitt.

Ett perfekt ställe att sitta på och njuta av solnedgång och medhavd fika. ❤

Det kan inte ha varit lika trevligt för dem som stod här en tidig julimorgon 1361 och beskådade hur Valdemar Atterdags danska flotta närmade sig stranden. Varken han eller hans krigiska män var inbjudna till Gotland. De kom objudna och tog över ön som blev dansk i nästan trehundra år.

Allt som allt finns det nio kastaler kvar på Gotland. Tidigare fanns det betydligt fler.

Kastaler var både en skyddsplats och en förvaringsplats för olika varor. Kastalernas grundform var antingen kvadratisk eller cirkelformad. Det fanns bara en ingång och den satt alltid flera meter över markytan. Orsaken var att försvåra för angripare.
När det gäller Fröjel kastal vet ingen hur hög den var en gång i tiden. Men det finns tydliga spår av flera våningar.
Vill du kombinera historia med vacker havsutsikt mot Karlsöarna har du kommit rätt. Glöm inte kyrkan och en labyrint precis öster om kyrkan. En sista fakta. Innan Visby hamn tog över nästan all skeppshandel fanns på vikingatiden den största hamnen i Fröjel.

Dörrarnas färg; akt 3-9

Dörr 1

Dörr 2

Dörr 3

Fototävlingen 2021 består av nio akter. De tre sista är av finalkaraktär och för med sig en justering i poängsystemet och upplägget.

Regler/Poäng:
Tävlingstid: Från inlägg till månadens sista minut, 23:59.
Din uppgift är att gissa färgen på de tre enfärgade dörrarna eller välja livlina, som garanterar en baspoäng/dörr.  
De sju färgerna som du kan välja på är:
BLÅ, RÖD, GUL, GRÖN, BRUN, SVART och GRÅ.

Skriv tydligt färgerna eller ordet livlina. Här är fyra exempel:
Blå, grön, svart
Gul, livlina, röd
Livlina på alla tre dörrarna
Röd på alla tre dörrarna

Den som först svarar rätt färg på en dörr får 3 poäng.
Alla som därefter svarar rätt färg på samma dörr får 2 poäng.
0 poäng för fel färger.
Ordet livlina ger 1 poäng/dörr.
Väljer du en ”åttonde färg” får du minuspoäng.  
Maxpoängen i mars är 9 poäng.

Aktuell tabell efter mars 2021:
(Otroligt mycket kan hända för de som fortsätter eller börjar delta. Slutvinnaren kanske inte har börjat tävla ännu.)

Pl.NamnPoängRanking
1Gunilla W754
2Lisbeth640
3Eva R655
    
4Tove420
5Wiolettan318
6Eva-Lotta319
7Znogge324
8Sven-Arne327
9Börje235
10Gunnel237
    
11Maj248
12Kerstin264
13Anki A147
14Ditte149
15Anna026
16Laila031
17Anita039
18Åse041
18Blomsterbönan041
20Lena042
20Louise042
22Ethel046
23Ing-Britt047
24Betty050
25Ingela052
    
26Gillas056
27Susie058
28Primrose059
29Marit062
30Ola064
31Marie-156
32Karin-163
33Alla andra 69



Facit, akt 3:
Dörr 1: BLÅ
Dörr 2: BLÅ
Dörr 3: BLÅ
Bilderna i färg finns nu på mitt Facebook konto.

Priser:
Den som har FLEST rätt i sluttabellen är FOTOMÄSTARE 2021
Alla tre på pallen får var sin Skrap-Kryss.
Dessutom lottar jag ut 2 st Skrap-Kryss bland övriga som deltagit i minst 5 akter. Det betyder att ex. den på plats 31 kan bli miljonär. Sug på den karamellen. 😊

Vid samma antal poäng i sluttabellen:
Den som svarat fortast under tävlingstiden och därmed har lägst ranking bedöms först. Spelar ingen roll om deltagarna haft rätt eller fel. Har man inte deltagit får man siffran bakom sista deltagaren i aktuell månad. Som rättvis domare vill jag inte hamna med en fot klämd i dörren. 😉

Domarens funderingar vid planerandet av årets fototävling:
En mix av följande krävs för att nå pallen 2021:
Bloggbesök, en skriven kommentar, bloggföljare, tur, taktik, listighet, mod, skicklighet, kyla, snabbhet, beslutsamhet och tålamod. Vad enkelt det låter. Enkelt och snabbt är det i alla fall att deltaga i år. Vem vet? Årets vinnare kanske inte ens har börjat delta ännu. 😀

Vallhagar

Vi åkte väg 140 söderut från Visby och strax innan Fröjel kyrka körde vi in till vänster på en grusväg. Efter 4 km var vi framme vid Gotlands största bosättning från äldre järnålder. En lärka välkomnade oss med sitt drillande.

Vallhagar består av 24 husgrunder till mellan 6-8 gårdar. Under minst 500 år bodde det människor här. Några av husen har eldhärjats och en människa har brunnit inne i ett hus.

Människorna levde av jordbruk och boskapsskötsel. Ängarna gav foder åt djuren. Det var vid den här tiden som de numera populära gotländska ängarna uppstod.

Just i detta hus bodde människorna i norra änden och djuren i den södra.
Det finns en upptrampad stig att följa som leder till fem stationer med informationstavlor.

Vete, korn och råg odlades på åkrarna. För att öka på hushållet ägnade de sig åt jakt och fiske. Säl, gäss och rapphöns infångades. Det fanns också en sjö där byborna fiskade.

Jag ler lite snett när jag läser att människorna ända in på 1800-talet trodde att Sverige förr var befolkat av jättar. Orsaken var naturligtvis de jättestora gravarna och de stora stenarna ovanför. I folkmun hette det ”Kämpgravar”. Inte konstigt att fornbyn i Vallhagar i många århundraden bar på många olösta gåtor. Under åren 1946-50 fick en hel del gåtor sina svar.

Under ledning av Mårten Stenberger undersöktes de 24 husgrunderna, under de fem åren. De deltagande arkeologerna kom från alla de nordiska länderna. Fynden av keramik, redskap och personliga tillhörigheter gav en inblick i livet i byn. Det fastslogs vid analyser av djurben och växtrester att det viktigaste djuret var får, men det fanns även kor, hästar och höns. När det gäller det sistnämnda var hönsbenen bland de äldsta spåren i Sverige. Det kan tilläggas att människorna i Vallhagar även höll sig med katt.
Mannen på bild är inte Mårten. Inte ens hans kusin. 😉 Vad skönt det var med solens strålar, under vinterns sista dag.

Sammanfattning: Fornbyn byggdes på 100-talet e.Kr och övergavs på 500-talet e.Kr. Orsaken var katastrof eller härjningar.

Årets andra ”bilfika” intogs vid en annan historisk plats, som gotlanduppochner har berättat om tidigare. Gannarve skeppssättningar finns givetvis med i kategorin HISTORISKA PLATSER. Då blommade blåelden. Fördelen med foton jämfört med verkligheten är att blåelden inte vissnar och blir ful.

Sämre utsikt går att ha. Vi läste nyss i tidningen att även årets båttrafik med turister till Karlsöarna är inställd. Öarna ligger förhoppningsvis kvar 2022. Jag gillar att längta efter vissa saker. När det handlar om liv och död är tålamodet kortare.

Vattenfallet i Fridhem

Kategorin där vi besöker samma plats vid fyra olika tillfällen under året och tar en bild varje gång.

Vår
Sommar
Höst
Vinter

Små tankar om de fyra årstiderna:
Första vårdagen 2021 är ett perfekt tillfälle för denna nya kategori. 😊

Vi visste att det skulle låta rejält om våren och vara snustorrt på sommaren.
Förhoppningen om vackra höstfärger på träden blev inte uppnådd. Däremot blev vinterbilden bättre än den vi hade sparat från vårt decemberbesök. Tack vare ett inlägg på Instagram blev vi nyfikna på att åka dit igen i februari. Det var mäktigt att få se och höra.

Vårvibbar i februari

Botaniska trädgården i Visby, även kallad ”Botan” är utnämnd, av oss, till en av Visbys vackraste och trevligaste platser. Återigen kommer vi att besöka ”Botan” en gång i månaden – den här gången med ett macro.

För bara en vecka sedan låg snön vit över stora delar av Visby. Idag när vi kom innanför grindarna kände vi vårvibbar direkt. All snö har smält undan och våren är på frammarsch.

Som små glada solar lyser vintergäcken i den mörka jorden. Inte helt utslagna än, men på god väg.

Trollhasseln är en ny bekantskap för oss. Har aldrig sett den tidigare i något av de landskap vi bott i. Förra gången vi var i Botan fångade den gula varianten vår uppmärksamhet direkt. Idag fick den konkurrens av den röda. Visst är den helt magisk där den blommar på bar kvist!

Vild cyklamen, eller? Jag glömde att titta efter på skylten. Den andra bilden får vara med trots att skärpan saknas. Vilken läcker färg!

En av världens mest tåliga blommor måste väl ändå vara snödroppen.

.

Favorit i repris. Kunde inte låta bli att titta närmare på en av julrosorna idag.

Fikon.

Krokusar såg vi på flera olika ställen, både i gräsmattan och i rabatter.

Det är svårt att tro att det var helt vitt här om vi gått hit förra veckan och rejält kallt för lite mer än en vecka sedan. Tänk att färgerna kan ”explodera” fram så snabbt…

När vi kommer tillbaka om en månad ska jag ha med mig ett stativ. För oj vad svårt det är att hålla kameran helt stilla. Jag blir helt trött på mig själv när jag märker hur det darrar till precis samtidigt som jag tar bilden. Hoppas att jag lyckats förmedla lite vårfeeling, speciellt till er som fortfarande har vinter utanför fönstret.

Text och foto: Solveig Lidén

Den röda baronen

Det var en gång en extremt stor rödvit hankatt med stor integritet. Katten hette Knäcken och blev i över tio en stadsprofil runt Stora torget i Visby. Knäcken gick även under de två namnen ”Den röda baronen” och ”Kungen av Visby”.

Det finns massor av anekdoter om vad han hittade på när han inte låg på sin favoritplats, elskåpet utanför livsmedelsaffären Torgkassen. Han tassade vant in bland krogarna & restaurangerna. Rätter uppkallades efter honom. Knäcken blev expert på att spela hemlös inför turister för att tigga till sig godsaker. Ibland tog han sig en tupplur i brödhyllan i Torgkassen. Andra gånger smet han in och la rabarber på kattmat.

De sista åren levde Knäcken i Stockholm. Det var också i vår huvudstad, som han somnade in som fjortonåring, i maj 2013.
En kvinna som heter Andréa Gadd grundade Knäckens facebooksida, med syftet att få ihop pengar till en staty. Många ställde upp och gruppen fick ihop över 40 000 kr. Det var dock bara hälften av målet som var satt till 80 000 kr. Konstnären Sanna Laurin avstod sin ersättning och statyn i brons kom på plats i oktober 2014. En skön solskenskatthistoria. ❤
Kommer du till Visby någon gång, kan du vid ett besök vid Stora torget tänka dig in var Knäcken gjorde sina bus.

Från en ny synvinkel

I populära Lickershamn har familjen badat, spelat minigolf, ätit, vandrat, klättrat och köpt saker i fiskeboden. Då har vi alltid parkerat bilen vid hamnen. Enligt Mari Jungstedt har Anders Knutas en sommarstuga en bit norr ut på grusvägen.

Nu var det inte just den stugan jag fiskade efter. Istället var det en källmyr som lockade. Inte för att besöka nu, men till sommaren. Alltför mycket snö i tallskogen och brist på skylt bidrog till att tanken släpptes för stunden. Innan vi körde fast och skulle behöva störa fiskarna vände vi och parkerade bilen en bit bort.

Med den här utsikten blir det perfekt att fika om en halvtimme. Först en uppfriskande promenad.

Första gången vi såg denna vyn. Tänk att vi satt däruppe vid Jungfrun och åt frukost i somras. Det var tungt att bära upp, men värt varje steg.

Det ska finnas en led att gå för att nå den yttersta spetsen. Ibland kan det vara praktiskt att vara en fågel.

Jag såg en man som förberedde sig för en fisketur. Senare hörde och såg jag skutan ge sig ut på havet. Hoppas han blev nöjd med morgonens fångst.

Vi är båda ”svaga” för Gotlandstun. ❤

Det här var i söndags. Nu finns säkert ingen snö kvar på stenarna.

En fröställning får avsluta ”bilderiet”.
Själva sökte vi oss tillbaka till kaffe och dopp. Inte i ”stenbottenviken”. Men våra döttrar älskade att bada på denna plats.
Helt klart njutbart att fästa blicken mot havet. Alltid händer det något intressant. Ibland för spännande, med tanke på att kameran låg inlåst i kofferten. Självklart behöver den också vila från allt tryckande.

Fotnot:
I nästa inlägg ska du få träffa en katt. Inte vilken katt som helst.

Elinghems ödekyrka på vintern

Tionde inlägget i kategorin FAVORITER I REPRIS. Fick Bara ödekyrka vara med måste såklart Elinghems ödekyrka göra sällskap. 🙂 Efter den lyckade morgonturen till Fridhems vattenfall följde vi upp dagen efter, med en lika tidig tur norrut. Denna gång fick kaffekorgen följa med. Första gången 2021.

Vi hade ett, än så länge, hemligt syfte med resan. På stora vägen var det i stort sett snöfritt. När vi vikt av mot Stenkyrka och en stund senare svängde in på en smalare väg gick hastighetsmätaren ner betydligt. Vi höll tummarna för att slippa möte med en bred bil. Inte mycket körbar väg fanns kvar. På vissa ställen ingen möjlighet att dra sig utåt kanten. Snövallarna var för höga och kompakta.

Några foton från den populära bröllopskyrkan. Kanske förekommer det även dop.

Morgonen innan mötte vi ett rådjur nära parkeringen i Fridhem. Kameran låg instängd i bagaget. Denna gång hann vi precis gå ur bilen, när ett rådjur visade sin vighet över ett staket. Då ägnade jag min vighet åt att få på mig ”rätt kläder”.

Tiden var fortfarande för tidigt för fika. Först ville vi ut till havet och gå en promenad på ”ny mark”. Testa en vägsträcka och planera för framtiden. Skön känsla att aldrig ha långt till kusten. Från väg 149 ”duggar” det tätt – ner till många fina platser. Vi hade ex. inte många km till en plats som jag längtar efter att besöka för första gången. Men först vill jag ha blåeld som en fond och att Solveig går med på att ha en svart bindel för ögonen en stund, medan hon njuter av musik och jag sakta och säkert tar oss ner för branten och drömmer om en mötesfri kvart. Alternativet är ”bergsklättring”. Hm. Tror Solveig röstar på andra alternativet.