Den sista akten

Fast text:
Jag tänkte hedra Mari Jungstedt (1962-) med att göra något liknande som jag gjorde med Kurt Wallandersviten på min blogg ”Bloggäventyr med Bosse Lidèn”.
https://bosseliden.wordpress.com/2016/12/28/elfte-boken-i-serien-om-kurt-wallander-handen/
Här handlar det om kriminalromanerna om Anders Knutas på Gotland.

Tionde boken i Anders Knutas sviten:
Den sista akten, 2012, 311 sidor. Albert Bonniers Förlag
Boken är tillägnad:
Till Maria S och Hindi Z
Bosses alternativa titel: 😊
Kvinnan som pratade med sin häst.

Poliserna följde teatermannen över gårdsplanen förbi souvenirbutikerna bort mot klosterruinen.

Personligt:
I denna bok får läsaren följa två fall. Dels det nya på Gotland. Dels dramatik på Gran Canaria när det gäller ett gammalt fall, där mördaren kom undan för fem år sedan. 
Tidsintervall:
Under Almedalsveckan i juli 2009 framtill något som ej nämns.
Dessutom en tillbakablick som startar elva månader tidigare och krymper mot nutid. 

Solen var på väg att sjunka ner i havet som låg likt en glittrande matta.

Huvudkaraktärer:
Anders Knutas: Kriminalkommissarie. Snart skild. (Tvillingarna Petra och Nils har gått ut gymnasiet och skaffat sig jobb.
Karin Jacobsson: Biträdande chef.  Knutas närmaste kollega. 46 år.  
Johan Berg: Reporter på Regionalnytts lokalredaktion i Visby. 
Emma Winarve: Gift med Johan. Småskollärare på den lilla Kyrkskolan i Roma. Nu har hon ett långt sommarlov som är det tuffaste hon någonsin haft.
Kollegor till Knutas och Karin:
Erik Sohlman: Kriminaltekniker. Avskyr att bli avbruten.
Thomas Wittberg:  Kriminalinspektör. Polishusets charmknutte.
Lars Norrby: Presstalesman. Tar alla chanser att ge Karin ett och annat nålstick som tack för att hon fick den tjänst som han tyckte var vigd åt honom. Han är som en elefant. Glömmer aldrig.
Birger Smittenberg: Åklagare. Närmar sig 65 år. Alltid korrekt klädd i skjorta och mörk kavaj. Gift med Anita.
Förstärkningar utifrån:
Glädjespridare Martin Kihlgård ansluter som vanligt från Stockholm. Denna gång på sidan 123. 😉
Kollega till Johan Berg:
Pia Lilja: Fotograf med stort kontaktnät på ön. Hon har fortfarande ambitionen att komma från Gotland och ut i stora världen.

Klockan 00.46 hade kvinnan från room service knackat på dörren.

Bokens dos av kärlek/brist på kärlek:
Emma får ingen egentid med Johan. Småbarnen går till sängs vid sju-åttatiden. De två äldsta är uppe lika länge som Emma och Johan. Sexlivet är helt dött efter att ha varit dåligt även innan trafikolyckan. Knutas känner sig så ensam i dubbelsängen att han hämtar katten för att få lugn och finna sömnen.

Knutas och Karin betedde sig som två rodnande vilsna tonåringar när de träffas på tu man hand.

Det brann till i magen när hon hörde hans röst.

”Sköt om dig”, sa båda i munnen på varandra. När Karin lade på luren kände hon det alldeles klart och tydligt. Hon var hopplöst förälskad i sin chef.

Utsikten bjöd på Coops stora parkering vid Östercentrum, en bit av grönområdet Nordergravar, ringmuren och bortom den en strimma av havet.

Karaktärssvagheter/hemlighetsmakeri:
Johan är fortfarande svag för Madeleine Haga. Den lilla söta mörka kollegan i Stockholm som dyker upp under Almedalsveckan.

När Johan surar och är trött på Emmas egotänkande tackar han ja till Maddes förslag om att gå ut och ta en öl.

Knutas måste fånga dubbelmördaren Vera Petrov. Rättvisan måste få ha sin gång efter han varit tyst om sanningen.

Vilken brist det var att inte kunna språket, tänkte Knutas bedrövat. Under hela samtalet hade han känt sig utanför och bortkommen.

Johan känner sig inte bekväm med ö-livet. Han saknar att ha många arbetskamrater omkring sig, att man tog del av varandras arbete. Pulsen i Stockholm är en annan viktig sak han längtar efter. Nu när inte Olle lever längre och den gemensamma vårdnaden är slut var de inte längre bundna att bo på Gotland. Än så länge hade han inte vågat berätta om sina tankar och sin längtan, för Emma. Han var konflikträdd och risken för bråk var alltför stor. När han väl sa det blev det just så. Då hann han inte ens säga ett enda ord till försvar.

Slammer hördes från restaurang Donners Brunn som säkert haft sin mest inkomstbringande vecka under hela året.

Hälsa/Ohälsa:
Emma sliter hårt med fyra barn och sorgen efter sin exmake Olle. Nu finns inga pauser varannan vecka, när Olle hade deras gemensamma barn hos sig. Nu röker hon öppet inför barnen. Hon funderar på sin egen fråga. ”Skulle hon aldrig få stabilitet i livet?”

Den stora scenen i parken var övergiven och bland de tomma bänkraderna spatserade några måsar och pickade i sig smulor.

Nyckelspår & Villospår:
Teaterbiljett, fotografi, hårstrå, spermier, kepstext, makadam, alibi, silverkedja och berlock
Kopplingar till tidigare böcker:
Repris sedan förra gången/boken. Vera Petrov-fallet. Nu med färska uppgifter.

Lines vikariat på Rigshospitalet i Köpenhamn ett år tidigare.

Emma minns tillbaka till då hon för första gången träffade Johan och hans fotografkompis efter mordet på hennes bästa väninna.

Det var Olle som gjort en slarvig omkörning och frontalkrockat med den mötande bussen.

Grodor i boken:
Nog borde Karins pojkvän Jannes öde nämnas i skrift. Här har dessutom hennes och Knutas tu man hand stunder pågått i över ett år. Knutas tvillingar har i denna bok gått ut gymnasiet flera år tidigare. I förra boken var de 18 år. Hm!

Karin som åldrades ruskigt snabbt i förra boken har fastnat på 46 år och hoppade över årets högtidsdag i april. 😉

Emma arbetade som småskollärare på den lilla Kyrkskolan i Roma och hade ett långt sommarlov.

Kuriosa:
Tommy Körberg och Allan Svensson är två av besökarna i publiken när Trettondagsafton framförs på Romateaterns utomhusscen.  

Paret Vera Petrov och Stefan Norrström har setts på en restaurang på Gran Canaria. Paret som är Knutas karriärs största misslyckande. Nu är det dags för revansch.
 
Citat och stycken som jag uppskattar extra:
Huvudskakningar och nekande mummel. Ingen i teaterensemblen verkade ha träffat Erika Malm. Eller också spelade de bara väldigt bra teater.

Dialogen mellan Knutas och Karin under bilresan till flygplatsen.
Ett evigt besvarande av en fråga med en fråga. Trots att Karin var född och uppvuxen på Gotland och hade bott där i nästan hela sitt liv tröttnade hon aldrig på öns skönhet. Det var vackert vart man än åkte, utefter de långa klapperstenstränderna, raukområdena eller längs slingrande grusvägar som skar genom det bördiga landskapet där ladugårdar med präktiga kreatur i hagarna, vallmofält och kyrkor i kalksten avlöste varandra.

Gillar Jungstedts spegelvändningsledtråd i AMOR som baklänges blir ROMA.

Jag njuter av Karins replik till Norrby. Där hon snabbt ger igen för gammal ost. Hon tyckte det var riktigt skönt att ge igen. Inte en dag försent.

En stund senare klev de in genom entrén till Strand hotell där Madeleine bodde. I hissen sade de ingenting.

Humor/svart humor:
Jag uppskattar författarens möjligheter att låta sina vänner hälsa på i handlingen utan att det stör det minsta. Extra krydda är när hon själv dyker upp lite anonymt. Då ler jag stort.

Kihlgårds aptit för sötsaker har fortfarande inte tröttat ut mig som läsare.

Långsamt lade färjan ut från kajen i Visby. Solen stod högt på himlen. Stadens silhuett visade sig från sin allra vackraste sida.

Privat sorg:
Knutas tårar brände bakom ögonlocken när han tänkte på att han inom en snar framtid hade en exfru. Alla tjugotvå års scener målade sina personliga färger när han minns milstolpar längs deras krokiga gemensamma liv. Större delen av hans vuxna liv. Löftena som de lovat varandra kändes viktlösa.

Den medeltida Hellvi kyrka på norra Gotland var fylld till bristningsgränsen.

Antal mord/dödsfall:
6 st
Sista meningen:
Hon vände sig aldrig om.
Bosse Lidéns betyg:
4/5
Baksidestext:
MITT UNDER DEN MYLLRANDE Almedalsveckan i Visby hittas journalisten Erika Malm mördad på sitt hotellrum…

Fotnot:
I denna kategori har jag valt att svara på eventuella kommentarer med en symbol av något slag. Annars skulle jag säkert kunnat prata om Anders Knutas och Gotland i många timmar. En tid som jag inte har längre. Men jag läser gärna snälla och intressanta personliga reflektioner.

Det fjärde offret

Fast text:
Jag tänkte hedra Mari Jungstedt (1962-) med att göra något liknande som jag gjorde med Kurt Wallandersviten på min blogg ”Bloggäventyr med Bosse Lidèn”.
https://bosseliden.wordpress.com/2016/12/28/elfte-boken-i-serien-om-kurt-wallander-handen/
Här handlar det om kriminalromanerna om Anders Knutas på Gotland.

Nionde boken i Anders Knutas sviten:
Det fjärde offret, 2011, 350 sidor. Albert Bonniers Förlag

Boken är tillägnad:
Till Sebbe med love

Bosses alternativa titel: 😊
De tre bokstäverna


Klintehamn räknades som en av Gotlands tätorter med omkring femtonhundra invånare och var tillräckligt stort för att inhysa ett bibliotek.

Personligt:
Jag blev rörd av mötet mellan Karin och Hanna, där sista tegelstenen i muren mellan dem monterades ner. Det hade tagit nästan trettio år och orsaken till det vilade inte hos någon av dem.  
Bra Cliffhangers genom hela boken.

Tidsintervall:
Slutet av augusti 2008 och några veckor framåt, in i september.

   

”Nu kommer vi fram till Högklint, där uppe är det som sagt en fin utsikt över Visby.”

Huvudkaraktärer:
Anders Knutas: Kriminalkommissarie. Gift med den, sociala barnmorskan Line som spelar Gasolin högt. Paret har tillsammans tvillingarna Petra och Nils 18 år.
Karin Jacobsson: Biträdande chef. 46 år. Fortfarande ihop med fotografen Janne Widén.   
Johan Berg: Reporter på Regionalnytts lokalredaktion i Visby. 
Emma Winarve: Gift med Johan. Två barn med honom. Två med sin förra man Olle. Bor kvar i villan i Roma. Har börjat jobba som lärare igen.

Kollegor till Knutas och Karin:
Erik Sohlman: Kriminaltekniker. Rött hårsvall.
Thomas Wittberg: Yngst i teamet. Alltid en ny tjej på G.
Lars Norrby: Presstalesman.
Birger Smittenberg: Åklagare

Förstärkningar utifrån:
Legenden Martin Kihlgård och två av hans kollegor i släptåg dyker upp på sidan 219. Martin bullrade som vanligt in på kriminalavdelningen.  

Kollega till Johan Berg:
Pia Lilja: Fotograf.    

”Tofta, vet du var det ligger? Det är väldigt känt eftersom Gotlands mest berömda strand ligger där.”

Bokens dos av kärlek/brist på kärlek:
Knutas hade undrat över sin danskfödda hustru Lines ihärdigt inbjudningar av middagsgäster. Funderade på om hon medvetet försökte slippa vara ensam med honom. Hon har också börjat prata om att hon längtar till Danmark. Till slut fäller hon en bomb och inget blir igen som de vanliga rutinerna.

Det är tunt också med kärleken mellan Johan och Emma. Emma vill hålla allt glödande när tillfällen ges. Gensvaret är svalt. På gränsen till kallt. När det ljusnar kommer nästa mörka moln insvepande, med döden i sin hand.

Knutas och Karin börjar mer och mer att prata om sina privatliv. Förr var det bara Knutas som bjöd på fragment.

Plötsligt märkte Knutas att han grät.

Knutas blev varm inombords och något knäsvag. Rodnade upp över öronen som en skolpojke.

Pensionat Warfsholm låg någon kilometer utanför Klintehamn på en udde vid havet.

Karaktärssvagheter/hemlighetsmakeri:
Karin tycker illa om att bli påmind om sin yrkessvaghet, att se döda människor.
Karins avskydde när de där tankarna trängde på. Ibland drog de henne ner i det djupaste mörker. De svarta hålen.
Karin orkade inte med några djupare relationer, då man förr eller senare blev sårbar, tvingades lämna ut sig själv, bry sig för mycket.
Karin tänkte inte alls övernatta på soffan.
Knutas sträckte ut handen mot Lines sida av sängen och strök den sakta över lakanet. En känsla av tomhet kom över honom. Samtidigt tänkte han på Karin.
Knutas har fortsatt med sitt smygrökande på sitt kontor.
Rastlösheten kröp i Knutas kropp. Han är sotis på Janne Widén och börjar bli fåfäng framför speglar och fantiserar om sex.

Johan saknar Stockholm av många orsaker. När Emma somnat ligger han där i mörkret och tänker på det.
Johan börjar tänka djupa tankar om livet.

”Jag döptes i Tofta kyrka, och vi bor bara en liten bit därifrån.”

Hälsa/Ohälsa:
Knutas konstaterade att han gått upp minst tre kilo under sommaren. Orsaken var för många grillkvällar med goda viner.

Knutas drabbas av panik. Blir yr och illamående.

Knutas simmar sina tusen meter i badhuset.

Johan är trött efter alla ”barnnätter”.

Bil:
Knutas har kvar sin älskade Mercedes av årsmodell 1965 med sina slitna röda vinylsäten och den benvita ratten och växelknoppen i bakelit.  Bilen har ingen luftkonditionering.

Knutas favoritmusik i denna bok:
Han petade in sin favoritskiva Graceland med Paul Simon i cd-spelaren, den enda modernitet bilen var utrustad med.

”Det visade sig att bilen har hyrts ut av Avis på flygplatsen den tjugonde augusti”.

Nyckelspår & Villospår:
Stringtrosor, tre bokstäver inristade på handleden, Mc-klubben Road Warriors, fyra olika skospår, skogsbrand, en sedelväska, ett ögonvittne med en lindrig form av Aspergers syndrom.

Kopplingar till tidigare böcker:
Petrov & Norrströmfallet tas upp igen. Hade skavt i fyra år.

Grodor i boken:
Ett litet ”kvackande” om ovanstående fall. Knutas hade knappast känt några varma känslor och varit glad när Karin knackade på dörren och kom in i dörröppningen. Vilket annat ”Cold Case” som helst, men inte detta laddade och hemliga fall.

Åldrar följer inte i serien vanlig tidräkning. Karin verkar se lika ung ut som vanligt. Men hennes nämnda ålder sedan sist är extrem. Hon får tydligen blåsa tårtljus några gånger varje år – istället för en gång som oss vanliga. 

Emmas två barn som var 10 respektive 11 år förra året har plötsligt blivit tonåringar.  

Handlingen borde varit ifrån slutet av augusti 2008. Men i boken nämns texten, sexton år senare än de otäcka familjemorden 1994, då landar tiden på 2010.

Hotellet låg i hamnen, alldeles ovanför terminalen till färjorna som gick till fastlandet.

Kuriosa:
Olle bor kvar i Roma men har en flickvän i Visby.

Jag gillar Knutas musiksmak – men min är betydligt bredare.

Citat och stycken som jag uppskattar extra:
Förhöret med Svante Hedström som såg förväntansfull ut när han gick in i förhörsrummet. Härligt kapitel.

De korsade Almedalen och promenerade ner mot hamnen.

Humor/svart humor:
När Knutas klev in genom dörren till polishuset morsade han på vakthavande i sin glaskur och möttes av en intelligent fråga.
”Är du uppe så här tidigt?”

När jag som läsare förstår Wittbergs inflikande replik ”Som tennisspelaren Djokovic (rankad etta i tennis) och Kihlgård svarar med ”Vad?”

Wittbergs alla chanser att få prata med damer, under arbetstid.

Kihlgårds kommentar när han reste sig från sammanträdesrummet i polishuset. ”När i herrans namn blir det mat på det här stället?”

Solen steg över hamnen i Visby, båtarna guppade, vattnet glittrade. Ännu dröjde sig sommarvärmen kvar.

Privat sorg:
Emmas lycka byts mot dess motsats när hon och hennes två första barn får reda på trafikolyckan.

De hade gått till en tatueringsstudio i Visby och sedan firat efteråt med att dricka öl nere i hamnen och jämföra sina inskriptioner.

Antal mord/dödsfall:
7 st

Sista tre meningarna:
Den välbekanta, glada rösten gjorde att värmen spred sig i kroppen. ”Hallå? Nu är jag hemma.” Han gick ut i hallen för att ta emot sin hustru.

Bosse Lidéns betyg:
5/5

Baksidestext:
En stilla sensommarmorgon begås ett väpnat rån mot en värdetransport i den slumriga idyllen Klintehamn på Gotlands västkust. Rånarna försvinner på motorcykel och tar sin tillflykt till ett ödetorp på landsbygden. När polisen letar sig fram till gömstället hittas en av rånarna mördad och dådet beskrivs i medierna som en ren avrättning…

Fotnot:
I denna kategori har jag valt att svara på eventuella kommentarer med en symbol av något slag. Annars skulle jag säkert kunnat prata om Anders Knutas och Gotland i många timmar. En tid som jag inte har längre. Men jag läser gärna snälla och intressanta personliga reflektioner.

Den mörka ängeln

Fast text:
Jag tänkte hedra Mari Jungstedt (1962-) med att göra något liknande som jag gjorde med Kurt Wallandersviten på min blogg ”Bloggäventyr med Bosse Lidèn”.
https://bosseliden.wordpress.com/2016/12/28/elfte-boken-i-serien-om-kurt-wallander-handen/
Här handlar det om kriminalromanerna om Anders Knutas på Gotland.

Sjätte boken i Anders Knutas sviten:
Den mörka ängeln, 2008, 318 sidor. Albert Bonniers Förlag

Boken är tillägnad:
Till Bosse Jungstedt,
älskade bror – alltid i mitt hjärta

Bosses alternativa titel: 😊
Det oönskade barnet

Kongresshallen skulle sätta Gotland på konferenskartan och hjälpa till att locka folk till ön under hela året.
Personligt:
Mari Jungstedt har kvar ribban på samma nivå som sist. Hon skapar parallella historier som får mig att tänka vidare efter jag slagit ihop romanen. Nästa gång som jag sitter och fikar med en Latte på det speciella stället vid ”Botan” kommer jag att hålla utkik över glaset.

Tidsintervall:
Från nyckfulla aprilvindar till vackra maj 2004.
Dessutom en epilog.  


Man befarade ett nytt Snäck, en satsning på hotell- och andelslägenheter strax norr om stan som hade gått åt fanders och kostat kommunen mångmiljonbelopp. När anläggningen gick i konkurs tvingades kommunen sälja hela klabbet till en lokal entreprenör för en enda futtig krona.

Huvudkaraktärer:
Anders Knutas: Kriminalkommissarie. Han är gift med danska Line som han anser är ett socialt geni. Själv har han fått rejäla problem med umgänget med sina tvillingar. Helst med sonen Nils.
Karin Jacobsson: Biträdande chef. Fyller 40 år i april.
Johan Berg: TV-reporter på Gotland. Äntligen gift med Emma.
Emma Winarve: 38 år. Bor i villa i Roma. Jobbar som lågstadielärare på den lilla skolan Kyrkskolan, i samma socken.

Kronholmens golfbana var vackert belägen på en udde med havet runt omkring. Idyllen hade dessvärre ingen positiv effekt på stämningen.
Kollegor till Knutas och Karin:
Erik Sohlman: Kriminaltekniker.
Thomas Wittberg: Kriminalinspektör. 30 år. Ständiga kvinnoaffärer.
Lars Norrby: Presstalesman. Har tagit ledigt i två månader för att segla till Västindien med sina barn.
Birger Smittenberg: Åklagare. Gift med vissångerskan Erika från Ljugarn.

Förstärkningar utifrån:
Grupp från Rikskriminalen i Stockholm. I spetsen en intetsägande typ vid namn Rylander.


När Karin och Knutas var framme vid Hamra krog stannade de till…

Kollegor till Johan Berg:
Pia Lilja: Fotograf. 26 år. Har precis träffat en fårbonde på Sudret. Hon har sex syskon och ett kontaktnät i nästan varenda socken på Gotland.
Max Grenfors: Regionalnytts redaktionschef som styr och ställer från Stockholm som vanligt.

Bokens dos av kärlek/brist på kärlek:
Knutas och Line verkar inte ha någon gemensam tid ihop.

Johan längtar efter att få komma hem till Emma och Elin. Han älskar att andra väntar på honom och behöver honom. Han har ändrat vanor rejält. Jobbet slukar inte honom längre. Han kan mitt under arbetet börja fundera på vad Elin sysslar med på dagis och längtar hem till Emma och familjelivet i villan. Annat var det förr.


En bit ut i havet syntes den lilla ön Heligholmen.

Karaktärssvagheter/hemlighetsmakeri:

Knutas ogillar kallprat och hurtfrisk kärvänlighet vid stora tillställningar. Hans fru Line är precis tvärtom. Hon älskar att komma ut bland folk.
Han röker sin pipa på kontoret – trots rökförbud.
Han är hund och hästrädd.
Han drabbas av personligt dåligt samvete mitt under ett förhör med ett vittne. Ord från en anhörig gjorde honom rädd för vad han såg framför sig.
Knutas drabbas av en stor skuld som nästan var övermäktig att bära.

Något har hänt Karin sista halvåret. Hon har blivit om möjligt ännu mer tillknäppt och inbunden. Hon blir känslig av en neutral replik från Knutas som får henne att dra en vals. Ett annat samtalsämne får henne att inte klara av att kontrollera sig själv.
På Mosebacke i Stockholm får Knutas äntligen reda på vad som hände i en båthytt förra sommaren och en koppling tjugofem år bakåt i tiden.

Emma har börjat röka som är ett tecken på inre problem. Hon har upptäckt en sak som hon vill behålla för sig själv.

Johan gick sekundsnabbt från ilska och svartsjuka till en märklig känsla av samhörighet när det gällde Olle.


Före Holmhällars pensionat tog han av in på en liten skogsväg.  
Hälsa/Ohälsa:
Emma. Trött av sömnbrist.
Martin Kihlgård sjukskriven. Har varit inlagd på Karolinska en vecka för provtagningar.
Knutas son Nils har ont i magen. Ett känsligt organ för olika bakomliggande orsaker.
Knutas tvingas hänga på Lines nya trend; GI-metoden.
Knutas spelar en golfrunda med sina tvillingar. Det ångrar han bittert efteråt. Inga bollar i rätt väg. Varken de i luften eller i koppen.
Knutas simmar tidigt på morgonen i simhallen.
Karin är inte sig själv sedan förra mordutredningen förra sommaren. Hennes ryggsäck är full av stenar. Både ”ettårs-stenar” och av betydligt äldre årgång.

Bil:
Knutas gamla rossliga Merca hänger med.

Nyckelspår & Villospår:
En alkoholfri strawberry daiquiri, kaliumcyanid, hemlig älskarinna, gamla & nya ovänner, fingeravtryck, hjärnspöken, Armaniglasögon, brandhärdar, bensindunk, bittermandeldoft och flera trasor.


Sandstranden formade sig i en mjuk båge och nådde ända bort till fyren, Fårös yttersta utpost.

Kopplingar till tidigare böcker:
Knutas vänskap med familjen Almlöv som fick ett abrupt slut.

Johan som äntligen fick sin Emma på riktigt. Hon kom en halvtimme försent till kyrkan med sin brudtärna. De hade fått punktering och lämnat mobilerna hemma.

Karin som nämner förra sommarens mordutredning som väckte gamla minnen till liv.

Emma som råkar vara på fel plats igen. Dramat på Fårö nämns.

Grodor i boken:
Knutas ålder är sedan tidigare i otakt.

Afrodite vann med låten ”Never Let It Go” två år tidigare än vad som nämns.


Hon bodde i ett litet, vitt, putsat hus som såg ut att ha byggts kring förra sekelskiftet. Det var tomt på gatan.

Kuriosa:

Intressant att läsa om samhällskritik på ön. Exempel på felinvesteringar från kommunens sida.

Det ökade våldet ner i åldrarna som jag själv funderat mycket på genom åren. Sorgligt ämne med många bottnar. Likaså ungdomsfylla bland tolvåringar.

Något Knutas ser på TV får honom att gråta. Det har han inte gjort på flera år.

Citat och stycken som jag uppskattar extra:
Man får den relation till sitt barn som man är värd.

En människa kan aldrig rädda en annan, tänkte Knutas bittert. Människan måste rädda sig själv.


Bedrövad parkerade hon på Stora torget, köpte cigaretter och en kvällstidning på Ica och promenerade ner till Botaniska.

Humor:
”Förlåt, väckte jag dig?”
”Nej då, jag sover.”

Scenen där Sten Bergström lägger sig ner på golvet efter Knutas och Karin precis förhört honom. Orsaken är ryggbesvär.

Jag sätter en slant på att Mari hade en känd Thomas (med Fåröanknytning) i tankarna när hon planterade ”Det var något magiskt över den där mannen som i sin blonda kalufs…” 😊 och lät Johan Berg visa upp en svartsjuk sida.

Privat sorg:
Karin går och bär på ett inre mörker.


Plötsligt upptäckte hon att det skramlade till borta vid bordet där paret satt. Eller suttit.

Antal mord/dödsfall:
4 st

Sista två meningarna:

Jag ska hålla min älskade i handen när jag dör.
Så är jag inte ensam.

Bosse Lidéns betyg:
5/5

Baksidestext:
… Den mörka ängeln är en gastkramande psykologisk thriller och en skildring av de ödeläggelse ett föräldraskap kan leda till.

Fotnot
I denna kategori har jag valt att svara på eventuella kommentarer med en symbol av något slag. Annars skulle jag säkert kunnat prata om Anders Knutas och Gotland i många timmar. En tid som jag inte har längre. Men jag läser gärna snälla och intressanta personliga reflektioner.

I denna ljuva sommartid

Fast text:
Jag tänkte hedra Mari Jungstedt (1962-) med att göra något liknande som jag gjorde med Kurt Wallandersviten på min blogg ”Bloggäventyr med Bosse Lidèn”. https://bosseliden.wordpress.com/2016/12/28/elfte-boken-i-serien-om-kurt-wallander-handen/ Här handlar det om kriminalromanerna om Anders Knutas på Gotland.

Femte boken i Anders Knutas sviten:
I denna ljuva sommartid, 2007, 316 sidor. Albert Bonniers Förlag

Boken är tillägnad:
Till Ewa Jungstedt, allra käraste syster

Bosses alternativa titel: 😊
Den instängda hemligheten


Uppe vid Sudersands campingplats på norra Fårö rådde ännu lugn trots att den var fullbelagd så här mitt i sommaren.

Personligt:
Trevligt med en avstickare till Gotska Sandön och att Karin fick basa en stund när Knutas hade semester på Fyn. Det var med denna bok som Mari Jungstedt klev över min betygströskel och landade på sin första femma i betyg.

Tidsintervall:
Från 10 juli till 19 augusti 2003.
Epilog: När turistsäsongen var förbi. En bit in i september 2003.


Just när hon passerade Alis grillkiosk utanför Österport ringde telefonen.

Huvudkaraktärer:
Anders Knutas: Kriminalkommissarie.
Karin Jacobsson: Utsedd till biträdande chef.
Johan Berg: TV-reporter.
Emma Winarve: Bor i villa i Roma. Strular med Johan.


Hon började gå bort mot Almedalen. Den vackra parken låg alldeles utanför Visby ringmur, en oas mellan staden och hamnen.

Kollegor till Knutas och Karin:
Erik Sohlman: Kriminaltekniker.
Thomas Wittberg: Kriminalinspektör.
Lars Norrby: Presstalesman. Svårt att ta att Karin fick tjänsten.
Birger Smittenberg: Åklagare.

Förstärkningar utifrån:
Martin Kihlgård: Rikskriminalkommissarie. Väger en bra bit över hundra kilo till sina ca 190 centimeter. Matvrak. Släpper bomben om manligt sällskap och då släpper Knutas hemliga svartsjuka.
Nytt rekord när Martin dyker upp redan på sidan 78. 😊

Kollegor till Johan Berg:
Pia Lilja: Fotograf. Vill ut i världen. Känner ”alla” på Gotland vilket är en stor fördel för Johan.
Max Grenfors: Regionalnytts redaktionschef.
Madeleine Haga. Reporter på riksnyheterna. Farligt söt.
Peter Bylund. Fotograf. Comeback. Var med i första boken.


Madeleine Haga och fotografen Peter Bylund hade just anlänt till Gotland och bodde på Strand hotell.

Bokens dos av kärlek/brist på kärlek:
Knutas älskar sin fru Line men under våren har äktenskapet gått på tomgång. Han ser henne mest som en skön fåtölj man har hemma. De verkar ständigt gå om varandra.

Johans förhållande med Emma är noll och ingenting när boken börjar. Både Johan och Emma mår dåligt. Var och en på sitt håll.
Gränsen mellan svartsjuka och hemliga tankar är extra snäv i denna roman när det gäller Johan och Emma.
Johan börjar strula med kollegan Madeleine.

Emma har en brist i sin personlighet. Vid svårigheter flyr hon. Hon är medveten om sin svaghet, men saknar förmåga att bryta mönstret.

Karin bär på en ryggsäck av oslipade tunga gråstenar.


Han tog vägen förbi Österport och köpte en mjukglass i kiosken.

Karaktärssvagheter/hemlighetsmakeri:
Johan orkar inte vänta på Emmas känslor.
Knutas blir inte klok på sina känslor för Karin.
Knutas hinner inte med att sköta sitt hus och trädgård.

Hälsa/Ohälsa:
Emma har börjat röka igen. Likaså håller Johan och Karin på med giftpinnarna.
Emma har gått ner rejält i vikt sedan i våras.

Knutas tar sig tid att morgonsimma i Simhallen. Han har börjat lägga på sig hull vid midjan.

Johan tappade livslusten under våren och gick in i något som liknade en depression. Han fick ta hjälp av en kurator.

Bil:
Knutas kör vidare med samma gamla Merca som saknar luftkonditionering. Han klarar ändå inte av att skiljas från sin fyrhjulade vän. Däremot hade Line fått nog och köpt en splitterny Toyota som stod i carporten, när Knutas kom hem från jobbet en kväll.  Han blev överraskad men kunde inte klandra henne.


Strax var han ute ur stan och Knutas hade fortfarande förmågan att njuta av den gotländska idyll som han körde igenom.

Nyckelspår & Villospår:
Spår efter en typ av gympasko i storlek 41. Rysk ammunition och vapen från 1926, svartjobbare, svartsprit, antidepressiva tabletter, anonyma telefonsamtal, Campingplats på Fårö, Cementa i Slite och Gotska Sandön. Tre helt olika platser som alla bär på sina hemligheter & sanningar.

Kopplingar till tidigare böcker:
Kidnappningsdramat under vårvintern.
Mördarjakten på Fårö.


Han slog numret till Emma medan han stolpade iväg mot Adelsgatan, samtidigt som han såg på klockan.

Grodor i boken:

Knutas ålder haltar vidare och det har spridit sig till hans tvillingar. 😉 Likaså när något nämns bakåt, ex. Fotografen Peter Bylund hade jobbat tillsammans med Johan en sommar flera år tidigare. Den sommaren han träffade Emma.
Nja. 25 månader sedan är för mig två år. 😉
Att Wittberg blivit sambo och lugnat ner sig något år tidigare var inte helt korrekt. Det ryms inte inom den ålderstabell jag lagt upp.
I tre års tid har jag gjort allt för att det ska bli vi två, men vad har det tjänat till? För 3 år sedan visste inte Johan och Emma om varandra. 😉
Bilmärken börjar med versal. En bagatell. 😉


Knutas kördes till lasarettet för en undersökning.

Kuriosa:
Jag börjar bli nyfiken på Martin Kihlgårds kollegor från rikskrim som ofta följer med till Gotland. Vilka är de? Syns de inte bakom Kihlgårds kroppshydda? 😉
Karins kakadua Vincent är tvåspråkig. Han blandar svenska och engelska.
Äntligen får vi läsare reda på vilken gata som Knuts bor på; Bokströmsgatan, strax utanför muren i Visby. (Finns inte på riktigt)
Alla i polishuset retade Knutas för att han körde runt i sin gamla Merca och lät ögonen tåras till ”Bridge Over Troubled Water”.

Citat och längre stycken som jag uppskattar extra:
När natten övergick i morgon körde en ensam bil norrut på huvudvägen som skar genom Fårö. Regnet hade upphört. De tunga molnen låg kvar som grå sjok över himlen. Fåglarna hade varit igång sedan klockan tre, gryningsljuset spreds över åkrar och ängar. I diset skymtade enbuskar, krumma martallar och stengärdesgårdar. Som planlöst utslängda låg bondgårdar i gotländsk kalksten och enstaka väderkvarnskroppar vars vingar saknats sedan länge. Flockar av svarta får syntes i hagarna. Makligt reste de sig upp, ett efter ett, och började beta av det magra gräs som den karga jorden erbjöd.
Vilken tjusig inledning. Författaren har fångat mig direkt som läsare. Perfekt start av boken. Sedan var jag extra förtjust i denna sekvens i inlagan.
Strax var han ute ur stan och Knutas hade fortfarande förmågan att njuta av den gotländska idyll som han körde igenom. Välgödda kreatur betade i hagarna vid bondgårdarna han passerade, vägkanterna var fulla av rödglänsande vallmo och blå cikoria. Då och då glimmade havet till längs vägen. Böljande sädesfält och kritvita kyrkor. Han älskade sin hemö och kunde inte tänka sig att flytta härifrån.


Nere vid Stora Torget stannade han till på en bar, slog sig ner och drack en kall öl.

Humor:
Kihlgårds intag av mat och sötsaker sker under komiska situationer som vanligt.
Hans personliga sätt att äntligen berätta om sin franska pojkvän.

Privat sorg:
Karin går och bär på en tung sorgsten sedan många år.

Antal mord/dödsfall:
3 st


De stora fabriksbyggnaderna dominerade samhället som låg på Gotlands nordöstra sida.

Sista två meningarna:
Åskan mullrade ute över havet. Regnet kom långsamt, en droppe i taget träffade hennes ansikte.

Bosse Lidéns betyg:
5/5


Kyrkklockorna började ringa. Klockan var fyra. Varför kom hon inte?

Baksidestext:
En tidig sommarmorgon skjuts en gotländsk snickare och småbarnsfar kallblodigt ihjäl under sin joggingrunda vid Sudersands badstrand uppe på Fårö. Mordet sker alldeles intill den campingplats där offret semestrat med sin familj och det väcker stor uppståndelse, både bland turister och Fåröbor…

Fotnot:
I denna kategori har jag valt att svara på eventuella kommentarer med en symbol av något slag. Annars skulle jag säkert kunnat prata om Anders Knutas och Gotland i många timmar. En tid som jag inte har längre. Men jag läser gärna snälla och intressanta personliga reflektioner. Just nu lyssnar jag intensivt på 80-tals musik i bakgrunden, som ska vara med i ”tjugo” månadstävlingar på andra bloggen. 😉

I denna stilla natt

Fast text
Jag tänkte hedra Mari Jungstedt (1962-) med att göra något liknande det jag gjorde med Kurt Wallandersviten på min andra blogg https://bosseliden.wordpress.com/
Här handlar det om kriminalromanerna om Anders Knutas på Gotland.


Andra boken i Anders Knutas sviten:
I denna stilla natt, 2004, 341 sidor. Albert Bonniers Förlag

Boken är tillägnad:
Till min man Cenneth Niklasson – älskade bästa vän

Bosses alternativa titel: 😊
Den du minst anar

Personligt:
Nu byts sommar ut mot en mörkare tid på året, på Gotland. Vissa av huvudkaraktärerna börjar att sätta sig djupare. Karin är däremot än så länge hemlig. Både för mig, Knutas och de andra poliserna.

Tidsintervall:
11 november till 26 december 2001. Epilog i början av 2002.

Huvudkaraktärer:
Anders Knutas: Kriminalkommissarie. Bor i en villa ett stenkast utanför Visbys ringmur. Gift med danska barnmorskan Line som snart ska fylla 47 år. Tillsammans har de tvillingarna Petra och Nils, nyss fyllt 12 år.

Karin Jacobsson: 37 år. Kriminalinspektör. Knutas närmaste kollega. Liten till växten, mörkhårig och brunögd. Envis och orädd. Kunde vara ettrig som en terrier. Dolt privatliv. Bor i en stor trea på Mellangatan med havsutsikt. Hennes manliga sällskap är kakaduan Vincent. Karin spelar fotboll i division tre.

Emma Winarve: 35 år, lärare på Kyrkskolan i Roma. Har två barn. Sara 8 år och Filip 7 år. Har stannat kvar hos maken Olle för barnens skull.

Johan Berg: 37 år, lång och välbyggd. Bruna ögon och mörklockigt hår. Bor i lägenhet i Södermalm i Stockholm. Fem minuters promenad till redaktionen i TV-huset. Där han mest jobbade som kriminalreporter och med bevakning på Gotland.

Johan passerade Jungfrutornet, ett av ringmurens många försvarstorn.

Kollegor till Knutas och Karin:
Erik Sohlman: Kriminaltekniker. Intensiv, temperamentsfull och ivrig som en spårhund, samtidigt oerhört systematisk. Fotbollsintresserad.
Thomas Wittberg: 27 år. Kriminalinspektör. Ser ut som en surfare med sitt blonda hårsvall och vältrimmade kropp. Festprisse. Ständigt nya damer på G. Suverän som förhörsledare.
Lars Norrby: Närmar sig 50 år som Knutas. Var Wittbergs motsats. Lång, mörk och noggrann, på gränsen till omständlig. Polisens presstalesman och biträdande chef för kriminalpolisen.
Birger Smittenberg: Chefsåklagare. Stockholmare från början.

Förstärkningar utifrån:
Martin Kihlgård: Utredare på rikskriminalen. Munter och trivsam. Tar mycket plats. Äter jämt och ständigt vid alla tider på dygnet.
Martin dyker upp på sidan 140 i denna andra bok. 😊
Hans Hansson: Magerlagd. Lågmäld. Första besöket på Gotland.

Kollegor till Johan Berg:
Max Grenfors: Redaktör i det statliga TV-huset. Kör hårt med sina underordnade.
Peter Bylund: Fotograf. Följer med till Gotland som han gjorde i somras.

Bokens dos av kärlek/brist på kärlek:
Äktenskapet hade varat i fjorton år och Knutas ångrade inte en dag.
Knutas har en slags ömsesidig kärlek till sin Mercedes Benz. Många minnen och upplevelser var insuttna i de gamla bilsätena.

När hon hörde Johans röst öppnade bröstkorgen eld.

Knutas karaktärssvaghet i denna roman:
Han sitter och blir påverkad av en kvinnas utseende mitt under ett samtal med en anhörig till en mördad man.
Han glömmer att göra hemsysslor och ärenden åt barnen.
Är dålig på att köpa presenter.

En gång för många år sedan hade Knutas snattat ett paket kalsonger i en affär. Bara för att känna hur det skulle kännas. När han var så långt utanför butiken att han insåg att han kommit undan tittade han på förpackningen bara för att upptäcka att han valt fel storlek.

Johans karaktärssvaghet/hemlighetsmakeri:
 Kan inte släppa tankarna på Emma.

Emmas karaktärssvaghet/hemlighetsmakeri:
Hon har efter familjens resa till Grekland fått brev från Johan. De har därefter träffats i smyg.
Hon fortsätter att ljuga för Olle. Lever dubbelspel. Börja trassla in sig.
När hon stod i duschen läste Olle ett SMS på Emmas mobil. ”Hur mår du? Längtar efter dig. Puss/Johan.”
Hon hade inte insett att hon lekte med elden.
Emma stirrade på stickan i handen. Två blå streck i kors. Behåller hon barnet kommer det att bli skilsmässa hade Olle sagt. Vad hon än bestämde sig för skulle det bli fel.

Karins karaktärssvaghet/hemlighetsmakeri:
Brukar spy vid mordplatser. Röker när hon har problem.

Hälsa/Ohälsa:

Knutas simmade regelbundet på Solbergabadet alla årstider.

Knutas får ångest över sitt rökande när han tänker på ålderdomen.

Knutas kände värken tydligt. En molande, kittlande smärta i armveck, kring handleder och baksidan av knäna som vittnade om väderomslag. Det var besvär han levt med så långt tillbaka han kunde minnas.

I bilen på väg ut till flygplatsen började Knutas kallsvettas och greps av ett så häftigt illamående att han var tvungen att köra in till sidan av vägen och stanna en stund. Det flimrade för ögonen och han kände ett hårt tryck över bröstet. Det hände att han drabbades av lättare panikanfall, en sorts ångest, men det var länge sedan nu.

Johan spelade innebandy och har blivit kedjerökare av den situation han befinner sig i.

Emma har det tufft med alla spretande tankar. Hon röker också på tok för mycket.

Bil:
Knutas kör omkring med en gammal Merca, (Mercedes Benz) trots att Line brukade klaga över hans envishet och de hade råd med en ny bil.

Knutas favoritmusik i denna bok:
Han spelade Simon & Garfunkel så det dånade i bilen.
  

En gång påträffades Dahlström inne i tolvhundratalsruinen Sankta Karin mitt på Stora Torget i Visby. Han låg i en trång trappa och sov när han upptäcktes av en förskräckt guide med tillhörande amerikansk turistgrupp.

Nyckelspår & Villospår:
Fimp, skoavtryck, hammare, cykel, dagen-efter-piller, svartbygge, kvinna med vilande hund i knäet.

Kopplingar till tidigare böcker:
En seriemördare hade under sommaren härjat på ön och satt skräck i både turister och gotlänningar.
I samband med sommarens mordfall hade Karin Jacobsson blivit föremål för en internutredning om tjänstefel.

Emmas liv från i somras rullas upp. Massor av scener som nu satt henne i en omöjlig situation.

Knutas känt sig misslyckad och grubblade över varför polisen inte sett sambanden mellan offren tidigare, varför flera unga kvinnors liv hade behövt gå till spillo.

Han gick före henne in i porten. Huset låg på en av de där fina gatorna nära Södertorg innanför muren. Det fanns ingen hiss, så de fick traska de fyra trapporna. Väl uppe var hon andfådd och hade en stigande känsla av obehag i bröstet.

Grodor i boken: 🙂
Hårfärgen på Thomas Wittbergs huvud har ändrats sedan förra boken. Nämns inget om färgning. Mörklockigt har blivit blont sedan i somras.

Personlighetsdragen för Lars Norrby har förändrats lite väl mycket på dessa få månader. Med tanke på att han och Knutas jobbat ihop i massor av år.

Knutas tyckte också bra om Martin Kihlgård som hjälpt dem med utredningen den gångna sommaren, men förhållandet var inte helt okomplicerat. ”Tyckte också bra om” stämmer inte helt med episoden, som urartade under bilresan i somras.

Sedan undrar jag om Karins hund har gått upp i rök eller förvandlats till en kakadua. 😊 Okej! Det framkommer att Karin kan vara ettrig som en terrier.

Vissa kolleger glunkade om självmord. Det var en teori Knutas inte trodde på, men rutinmässigt hade han låtit kontrollera några utvalda platser. En av dem var Högklint utanför Visby, en klippa stupade brant ner mot havet.


Kuriosa:
Knutas favoritmånad är solröda oktober. Emmas november. Emma avskyr symaskiner sedan skoltiden.

Det var tillåtet att röka i förhörsrummet på polishuset.

Karins kakadua Vincent kunde spela pingis med näbben och morra som en hund för att skrämma bort ovälkomna gäster.

Knutas äter gratis hos sin vän Leif Almlöv som äger ”Klostret”.

Knutas talar gotländska, men låter som en dansk. Det gör även hans tvillingarna.

Knutas lyckas inte speciellt bra med födelsedagspresenten till Line.

På Stora Torget såldes julgotter och hemslöjd. Det bjöds på varm glögg och pepparkakor.


Citat och stycken som jag uppskattar extra:
Att omfamna henne var som att komma hem.

Hon kände sig som en främling inför besöket – en gäst i sitt eget hem.

Humor:
”Men tjenare Knutte, ropade Kihlgård hjärtligt och klappade om hans axlar. Hur är läget, gamle gosse?”
Han låter som kapten Haddock i Tintinböckerna, tänkte Knutas.

”Hallå”, kan man få lite uppmärksamhet? röt, Knutas. ”Ska vi jobba eller ni kanske vill ägna dagen åt social verksamhet?”
”Strålande idé, utropade Kihlgård. ”Kan vi inte stanna inne, hyra en bra videofilm och poppa popcorn? Det är så ruggigt väder – jag fryyyser.”

Knutas drömde om att Kihlgård mumsade på fläskkotletter serverade av åklagare Birger Smittenberg.

De passerade Tofta badstrand och Knutas fascinerades över ödsligheten. De böljande sanddynernas tomhet var väsensskilda från sommarens myller av badgäster. Tofta var i särklass den populäraste stranden på ön. Sommartid låg badlakanen så tätt att man knappt kunde se sanden emellan.


Privat sorg:
Olle har slängt ut Emma och ringt runt till hela släkten och berättat.


Vid skylten mot Gnisvärd tog Karin av och fortsatte en mindre väg ner mot det gamla fiskeläget.


Antal mord/dödsfall:
3 st

Sista två meningarna:
Tre måsar flög på låg höjd, strax ovanför vattenytan. Havet var ovanligt stilla och det nya året hade börjat.

Bosse Lidéns betyg:
4/5.


Kapellet låg för sig självt ute vid Koviks fiskeläge på öns västsida. Kapellet var tillägnat de sjömän som drunknat ute till havs.

Baksidestext:
Det börjar närma sig advent och snön faller redan över det vindpinade Gotland. Fjortonåriga Fanny Jansson försvinner spårlöst en kväll på väg hem från stallet.

När kriminalkommissarie Anders Knutas och hans kolleger vid Visbypolisen börjar utreda Fannys liv växer bilden fram av en ensam flicka med ett för stort ansvar för hemmet – en alkoholiserad mamma, en frånvarande pappa och en påtaglig avsaknad av vänner. Men någon har Fanny träffat i hemlighet.

Har hennes försvinnande något samband med det besinningslösa mordet på den avdankade fotografen Henry Dahlström i en källare ett par veckor tidigare? Anders Knutas söker intensivt efter beröringspunkter, pressad av bristen på ledtrådar men också av mediedrevet vars intresse växer för varje dag som går utan att Fanny hittas. En av journalisterna är TV-reportern Johan Berg, tillbaka på ön för att bevaka händelserna. Där återser han Emma Winarve som han försökt glömma.

Gotlänningarna pyntar för jul, men i ljusens skuggor vandrar en mördare.

Fotnot

I denna kategori har jag valt att svara på eventuella kommentarer med en symbol av något slag. Annars skulle jag säkert kunnat prata om Anders Knutas och Gotland i många timmar. En tid som jag inte har längre. Men jag läser gärna snälla och intressanta personliga reflektioner.

Den du inte ser

Jag tänkte hedra Mari Jungstedt (1962-) med att göra något liknande det jag gjorde med Kurt Wallandersviten på min andra blogg https://bosseliden.wordpress.com/
Här handlar det om kriminalromanerna om Anders Knutas på Gotland.

Första boken i Anders Knutas sviten:
Den du inte ser, 2003, 414 sidor. Albert Bonniers förlag

Boken är tillägnad:
Till min mamma Kerstin Jungstedt som
lärt mig att se det ljusa i mig själv och i livet.

Bosses alternativa titel: 😉
Sår som inte syns

Personligt:
Jag blev berörd av Maris dedikation till sin mamma. ❤

Tv-journalisten Mari Jungstedt kom in som en frisk fläkt i den svenska kriminalromanvärlden och blev snabbt min personliga favorit av de många duktiga svenska kvinnliga spänningsförfattarna. Att hon hade förlagt handlingen till min favoritö Gotland gjorde inte saken sämre. Skrev hon bra skulle jag kunna äta direkt ur hennes hand.

De första mötena mellan Knutas och Johan Berg är dynamiska och intressanta. Det skapas efterhand en ge och ta-relation, trots yrkeskontrasterna. En respekt för den andres levebröd.

Tidsintervall:
4 juni till 26 juni 2001

Strax utanför ringmuren ligger Visbys polishus. Det är en sällsynt ful byggnad. En fyrkantig länga i ljusblå plåt som mer liknar en fiskfabrik någonstans i Sibirien än ett polishus i den vackra medeltida staden. Huset kallas Blåkulla i folkmun.

Huvudkaraktärer:
Anders Knutas: 49 år, kriminalkommissarie vid Visbypolisen. Gift med danska barnmorskan Line. Paret har tillsammans tvillingarna Petra och Nils som ska fylla 12 år i sommar.

Karin Jacobsson: 36 år, kriminalinspektör. Bollplank till Knutas. Smart. Hon har en glugg mellan framtänderna. Är endast 155 centimeter. Lever ensam med sin flat-coated retriever Spencer. Annars förtegen om sitt privatliv.

Johan Berg: Reporter på statliga SVT; Regionalnytt, med Gotland som bevakningsområde. Brunögd. Han har tre yngre bröder. Bor i en liten lägenhet i Stockholm.
Johan gillar regn som gör honom lugn.
Han är envis och målinriktad.

Emma Winarve: Lärare, bor i en villa i Roma. Har två barn, Sara, 7 år, och Filip, 6 år, tillsammans med maken Olle som hon varit gift med i sex år. Hon är lång och har axellångt, sandfärgat hår och mörka ögon. Hon är rökare.

Kollegor till Knutas och Karin:
Tolv personer jobbar på kriminalavdelningen efter alla nedskärningar.
Erik Sohlman: Kriminaltekniker. Hetlevrad.
Birger Smittenberg: Luttrad chefsåklagare.
Thomas Wittberg: 27 år. Mörklockigt hår. Duktig på förhörsteknik.
Lars Norrby: Frånskild, nästan två meter lång, duktig på att hantera pressen.

Förstärkningar utifrån:
Martin Kihlgård: Utredare på rikskriminalen. Bred kroppshydda. Trivsam och bullrig, skicklig. Kan stoppa in kexchoklad i munnen samtidigt som han studerar de mördade kvinnorna på projektduken. Han äter på alla möjliga och omöjliga tider. Gillar ”eftermatenlur”.
Martin dyker upp på sidan 94 denna första gång. 😊
Björn Hansson: Kriminalinspektör. Formell.
Det var fortfarande ljust när planet landade på Visby flygplats.

Kollegor till Johan Berg:
Max Grenfors: Redaktör i det statliga TV-huset.
Peter Bylund: Fotograf. Första gången han besöker Gotland.

”Vad häftig muren är!” Peter hade aldrig varit på Gotland förut.
”Den byggdes på 1200-talet”, berättade Johan. ”Den är över tre och en halv kilometerlång och en av Europas bäst bevarade ringmurar. Du ser hur många torn den har.”

Bokens dos av kärlek/brist på kärlek:
Knutas älskar Line över allt annat. Han tittar på henne med en blick fylld av ömhet. Han ger henne en smekning över den solbrända, fräkniga kinden. Hon var den fräknigaste människa han hade sett och han älskade varenda prick på henne.

Johan tyckte Emma var vacker, när han åkte ut för att intervjua henne i Roma. I soffan tänkte han att hon var underbar.

Han såg Emma inne på ett italienskt café på Hästgatan och gjorde sig ett ärende in. Vad var det med den här tjejen som påverkade honom så? Vid hennes bil blev det en försiktig sekundkyss.

Vid nästa mord och Gotlandsbesök ringde Johan Emma och de gick och åt på en italiensk restaurang.
För första gången hade Johan träffat en kvinna som skakade om honom på riktigt. Kröp under skinnet på honom.

Emma grälat med Olle. Tyckte inte han var förstående.

Hon kröp upp i Johans famn. Tillsammans formade de en gemensam kropp.

När Emma körde hemåt insåg hon att hon var förälskad.

Stora och Lilla Karlsö såg exotiska ut där de stack upp ur havet. Klippformationerna syntes tydligt, åtminstone på Lilla Karlsö. Stora Karlsö smög fram bakom Lilla, plattare och mera avlägsen.

Knutas karaktärssvaghet i denna roman:
Det fladdrar till i magtrakten av upphetsning vid mord. Han stoppar pipan när han sitter ensam på kontoret och tänker. Oftast donar han mest med pipan. Röker sällan.

Han kan få för sig att äta en handfull kakor när han kommer hem sent.

Har en tendens att bli för otålig. Ex på pressen eller när inget händer som för utredningen framåt.

Han börjar känna av en revirstrid mot Kihlgård som doftar storebrorsattityd. Lilla Visby mot stora Stockholm. Klimax nås när han på midsommardagen kör bilen med Karin och Kihlgård i baksätet. Meningen ”Det här var precis vad vi behövde” blev droppen över bägaren. Knutas tvärstannar. Slet upp bakdörren och drog ut sin manliga kollega. ”… att det var bra att en ung kvinna mördas av …”
Knutas stänger in sig på sitt rum. Han är förbannad. På allt och alla.

När han är ensam dricker han kaffe på fat, precis som sin far. Sörplar i sig kaffet med sockerbiten mellan tänderna.
 De passerade Tofta skjutfält och Tofta kyrka med sitt klädda torn innan de saktade ner genom det lilla samhället Västergarn.

Johans karaktärssvaghet/hemlighetsmakeri:
En pensionerad polis i Nynäshamn förser honom med heta tips vid två mord på Gotland.

Inleder en uppvaktning av en gift kvinna. Känner skuld för det, ibland. Var han så misslyckad att han inte kunde hitta någon som var ledig?

Han röker cigaretter.
De gick ner till Strandgatan och fortsatte genom en öppning i muren…

… och ut till Almedalen, en stor, öppen plats med parkbänkar, fontäner, gräsmattor och en uppbyggd scen.

Emmas karaktärssvaghet/hemlighetsmakeri:
Hon ljuger för Olle och säger att hon ska äta lunch med en väninna. Annars hade hon alltid varit ärlig mot sin man.

Kan inte få Johan ur tankarna. Går över gränsen redan i bilen när hon låter tungorna leka med varandra i en öm brottningsmatch.

Hon drar en vals för sin svärmor som är på besök i trädgården när Johan ringer. Den om att en väninna behöver tröstas omedelbart. Sanningen hinner hon inte tänka på, i ett låst hotellrum i Visby.

På midsommar lever hon dubbelliv. För inombords var det kaos. Mitt bland kubb, pensling av biffar och badande ihop med familj och släkt.

”Vad är det med dig?” frågade Olle. ”Jag vet inte.” ”Du har varit fullständigt främmande i flera veckor nu. Ända sedan Helena dog. Vad är det?”
Jag vet inte”, upprepade Emma.
”Du vill inte kramas, inte kela, vi har inte haft sex på hur länge som helst. Har du någon annan?”
”Nej”, sa hon snabbt och dolde ansiktet i händerna.

Lögnerna inför Olle börjar stapla sig på hög.

Karins karaktärssvaghet/hemlighetsmakeri:
Har svårt för att se mord i verkligheten.

Hälsa/Ohälsa:
Klockan är sju på morgonen. Knutas simmar meter efter meter i Solbergabadet. Ensam i bassängen. 1000 meter. Bröstsim och ryggsim. Bastu och kalldusch.

Det blir mycket hämtpizza till möten.
Knutas försöker undvika lungcancer genom att inte tända pipan. Bara stoppa den och suga på den otänd. Men ibland blir det precis tvärtom.

Karin tränar judo flera gånger i veckan, varvat med Friskis & Svettis, och betecknas som en träningsnarkoman av vännerna.

Chockas svårt vid en dödsskjutning.

Bil:
Knuta har en gammal Merca utan luftkonditionering.

Knutas favoritmusik i denna bok:
Nämns inget i denna volym. Men den som väntar på något gott… 😉


På vägen till skolan blev värken i magen starkare. För varje steg han tog blev den värre. När han vek in på Brömsebrovägen och såg Norrbackaskolans röda tegelfas kände han det gamla trycket över bröstet som gjorde det svårare att andas.

Nyckelspår & Villospår:
Instuckna trosor i munnen, skoavtryck  av storlek 45, en blodig yxa och en inhalator för astmasjuka.

Kopplingar till tidigare böcker:
Nix, omöjligt.

Grodor i boken:
Karin är 37 år på sidan 44. På sidan 176 skulle hon fylla 37 senare. I sjätte boken står det att hon fyller år i april. 😉

Lite luddigt på sidan 329 i replikerna mellan Knutas och Karin.

Kuriosa:
Stockholmaren Birger Smittenberg hade träffat en gotländsk vissångerska och förälskat sig både i henne och ön. Bott på Gotland i 25 år.

Jag älskar det engelska ordet Ladybird för nyckelpiga. Just dessa djur dyker upp lite då och då i boken. Både ensamma och i flock. 😉

Knutas mamma bakar ett tunnbröd på föräldragården i Kappelshamn, som kan få folk att resa till Gotland enbart för att köpa brödet.

Långt borta såg de två turister som stretade i motvinden på cykel ut till fyren på Närsholmen. Johan visste inte mycket om När, förutom att det var sånggruppen Ainbusk Singers hemtrakt.

Citat och stycken som jag uppskattar extra:
Hennes mjuka röst gjorde honom liten.

Han satte sig på kajkanten och tittade ut över havet som blänkte i solen. Drog in den friska luften djupt i lungorna. Vad bra han mådde av det. Närheten till havet. (Kunde handlat om mina personliga tankar)

”Vill du ha ett potatisland med mig?”

Humor:
Knutas tog en slurk kaffe ur porslinsmuggen prydd med AIK:s emblem. En present från hans bror. Den retade gallfeber på kollegan Erik Sohlman som var djurgårdare sedan födseln.

Knutas brukar säga god morgon och fråga hur den kraftiga vita pelargonian i kontorsfönstret mår. Den vanan behöll han för sig själv.

Kihlgård satt vid ena bordsändan med en kopp kaffe och en enorm limpsmörgås med ost på en alldeles för liten tallrik. Knutas stirrade bestört och tänkte att han måste ha skurit längs med långsidan på limpan.

Privat sorg:
En spricka uppstår mellan Emma och Olle efter mordet på Emmas bästis. Sprickan växer och växer.

Jag är en kringvandrande abort.

Emma stod i fören på bilfärjan och såg Fårö komma allt närmare. Färden över sundet tog bara några minuter, men hon ville andas in havsluften och njuta av utsikten.

Antal mord/dödsfall:
5 st

Sista fyra meningarna:
Han reste sig och tittade ut över den soldränkta parkeringsplatsen. En nyckelpiga kröp på fönsterbänken. Han lät den krypa upp på fingret och öppnade fönstret. Den spärrade ut sina vingar och flög iväg.

Bosse Lidéns betyg:
4/5. Jag spikade mördaren lite för tidigt i boken. Men det är en lyckad debut som smakar mersmak.

Baksidestext:
DET ÄR BLOMSTRANDE FÖRSOMMAR i Visby. Gotland inväntar turistsäsongen. Efter att ha bråkat med sin pojkvän på den årliga sommarfesten med vännerna går Helena Hillerström ut med hunden. På den dimmiga stranden möter hon någon. Hon återfinns brutalt mördad.
När småbarnsmamman Frida Lindh efter en kväll på krogen hittas mördad på ett liknande sätt, också hon med trosorna intryckta i munnen, står det klart för kriminalkommissarien Anders Knutas att han har med samma gärningsman att göra. Någon som säkerligen kommer att mörda igen. Mediauppbådet är stort. Paniken sprider sig och är på väg att lamslå hela ön. Väljer mördaren slumpvis, eller finns det en plan – och i så fall, vem blir nästa offer?

Fotnot:
I denna kategori har jag valt att svara på eventuella kommentarer med en symbol av något slag. Annars skulle jag kunnat prata om Anders Knutas och Gotland i många timmar. Men jag läser gärna intressanta och personliga reflektioner.