Tionde inlägget i kategorin FAVORITER I REPRIS. Fick Bara ödekyrka vara med måste såklart Elinghems ödekyrka göra sällskap. 🙂 Efter den lyckade morgonturen till Fridhems vattenfall följde vi upp dagen efter, med en lika tidig tur norrut. Denna gång fick kaffekorgen följa med. Första gången 2021.
Vi hade ett, än så länge, hemligt syfte med resan. På stora vägen var det i stort sett snöfritt. När vi vikt av mot Stenkyrka och en stund senare svängde in på en smalare väg gick hastighetsmätaren ner betydligt. Vi höll tummarna för att slippa möte med en bred bil. Inte mycket körbar väg fanns kvar. På vissa ställen ingen möjlighet att dra sig utåt kanten. Snövallarna var för höga och kompakta.
Några foton från den populära bröllopskyrkan. Kanske förekommer det även dop.
Morgonen innan mötte vi ett rådjur nära parkeringen i Fridhem. Kameran låg instängd i bagaget. Denna gång hann vi precis gå ur bilen, när ett rådjur visade sin vighet över ett staket. Då ägnade jag min vighet åt att få på mig ”rätt kläder”.
Tiden var fortfarande för tidigt för fika. Först ville vi ut till havet och gå en promenad på ”ny mark”. Testa en vägsträcka och planera för framtiden. Skön känsla att aldrig ha långt till kusten. Från väg 149 ”duggar” det tätt – ner till många fina platser. Vi hade ex. inte många km till en plats som jag längtar efter att besöka för första gången. Men först vill jag ha blåeld som en fond och att Solveig går med på att ha en svart bindel för ögonen en stund, medan hon njuter av musik och jag sakta och säkert tar oss ner för branten och drömmer om en mötesfri kvart. Alternativet är ”bergsklättring”. Hm. Tror Solveig röstar på andra alternativet.
gotlanduppochner 
Den är magisk även i vinterskrud! Men kallt att ha dop där vid denna årstid. Även bröllop, men det är iaf vuxna människor.
GillaGilla
Då har de fodrade overaller med gutefåröron. 😉 Tror inte de har dop och bröllop vid den kyliga tiden på året. Men där fanns ”bevis” på att det varit någon verksamhet ”nyligen”, marschaller.
GillaGillad av 1 person
😂😂😂
GillaGilla
Kyrkan ser väldigt ensam ut i kylan. Den slitna dopfunten tilltalat mej.
Kramar från oss
GillaGilla
Sist vi var där, var den höstfin. Jag tog då ett extravarv för att leta efter min libra. Hm. Som låg kvar i bilen under en jacka.
Kram
GillaGilla
Ett spännande ställe!! Skräckvackert! Bild nummer 3: Jag ser två människor som kysser varann! Vilka bilder!
Kram
GillaGilla
Jag var tvungen och visa fotot för Solveig. Du har helt rätt. 😀
Tack ska du ha.
Kram
GillaGilla
Den ödekyrkan har vi bara vid en gång – och det som då vår allra vackrast var ett fält med blåblommande lin. Helt fantastiskt…..
KRAM/Susie
GillaGilla
Vi har våren kvar. Hoppas det finns blommande lin då också. Annars har vi sett de andra tre årstiderna där. Ett fint stopp. Men vi skulle valt en annan väg dit. Hade vi fått möte skulle det blivit struligt. Det var helt rent på vägen från Tingstäde. Eller så kunde vi åkt en bit till norr ut och tagit samma väg från det hållet.
Kram, Bosse
GillaGilla