Vi väntar på att återigen få ge oss ut och leta ”fotoobjekt” runtom på Gotland. Kanske kan detta året bjuda på nya bekantskaper. Högst upp på listan står ett flugblomster.
Vi hoppas på att fjärilarna är mer samarbetsvilliga i år. Att de kan tänka sig att sitta kvar en stund så att det går att få till en bra bild med macroobjektivet.
Givetvis kommer vi att återvända till Botan, lite då och då. Med några års erfarenhet i bagaget vet vi att det går att hitta blommor där, nästan året runt.
Redan förra helgen gav vi oss ut med våra kameror, till Brucebo, för att leta upp årets första blåsippor. Det gick sådär… eller om sanningen ska fram… det gick inte alls. Två små frusna blommor var det enda vi hittade och de vägrade att fastna på bild trots alla mina försök att ”gräva fram” dem så att de skulle synas lite bättre.
Gårdagens utflykt till Högklint och dagens utflykt till Lummelunda gav ett bättre resultat.
Fast jag måste erkänna att vi höll på att missa att de fanns där igår. Det var tack vare mitt förslag att vi skulle lämna den utstakade leden, och ge oss ut i det okända, som vi upptäckte att det faktiskt fanns många blommor bara vi tog oss tid och tittade efter bland alla bruna löv och torrt gräs.
Det är minst sagt rogivande att titta in i blåsippornas små ”ansikten”. För en kort stund glömmer vi all vår oro för det som händer i världen och fyller på med lite hopp.
Var och en är unik, på sitt sätt, precis som det är med oss människor.
Vi vet så lite vad som ligger framför. Allt vi kan göra är att göra det bästa av den stund som vi har just nu.
Kram från Solveig
Kan det vara möjligt? Vi har kommit en vecka in i mars och det var först i lördags som vi kom iväg till Botan…
Alla blombilder, blir blommor i repris. Det är numera svårt att hitta några som jag inte redan fotograferat.
Krokusar kan väl aldrig vara helt fel? En sådan fantastisk färgexplosion så här tidigt på våren, när vi inte är bortskämda med färger efter en lång, mörk vinter.
Glömde titta på den gröna skylten. Hm… cyklamen… men heter den något mer?
Snödroppar måste väl vara en av de tåligaste blommor som finns. De brukar leva upp till sitt namn, till hälften begravda i snö, men här var det snöfritt. Det är jag glad för!
Snöklocka (tack bloggläsare som hjälpte mig med namnet i ett tidigare inlägg) Snäppet mer detaljerade än snödroppar. Här i en något diffus variant.
Vintergäck – de gäckar mig när jag ska få till skärpan… Så många raderade bilder!
Avslutar årets första Botan-besök med ännu en krokusbild. Urvalet av blommor är trots allt ganska begränsat så här tidigt på året.
Ha´ en fin vecka! / Solveig
Botaniska trädgården i Visby, även kallad ”Botan” är utnämnd, av oss, till en av Visbys vackraste och trevligaste platser. Återigen kommer vi att besöka ”Botan” en gång i månaden – den här gången med ett macro.
Att bo på Gotland året om är verkligen en annan upplevelse än att bara tillbringa några varma sommardagar på ön. Vår första vinter med snö infann sig redan 2018. Vi som kom från Skåne hade inga dubbdäck, men efter att ha kasat omkring med bilen på isiga gator, likt Bambi på hal is, var det bara att ge upp och köpa nya dubbdäck trots att det egentligen inte var något fel alls på de gamla vinterdäcken.
För ett par veckor sedan var det dags för en ny period av vinter med snö, kyla och isiga gator. Att cykla var inte att tänka på längre. Å andra sidan har det känts som en utmaning att gå till jobbet och hem igen också. Det är först idag som jag har kunnat gå utan att vara rädd för att halka.
När vi tog oss till Botan i helgen som gick låg snön fortfarande som ett vitt täcke överallt.
Det märktes att all växtlighet påverkats av de sista dagarnas kyla. Men efter att ha letat en stund hittade vi spår av de blommor som fortfarande inte riktigt gett upp.
Vad drömmer den här knoppen om? Har den insett att det är kört eller är den en sann optimist som väntar på varmare dagar?
Den här gången har jag valt att sätta lite extra färg på några av bilderna. Jag brukar försöka att låta mina bilder ha sin ”naturliga” färg, men tyckte att de här behövde piffas till lite.
Spinosissimarosens ”frukter” liknade små elaka bläckfiskar. Får återvända hit till sommaren och se hur ”Single Cherry” ser ut i blomning. Det låter i alla fall som att det är en vacker röd ros.
Kärleksörten fick också en extra färgdusch i bildredigeringsprogrammet. Och plötsligt drömde den om sommaren igen.
Vinterståndare i färg…
Vinterjasminen såg lite smått frusen ut.
Avslutar med ett av naturens egna små konstverk. Färgduschad och fin!
/Solveig
För några veckor sedan damp ett reklamblad från LIDL ner i vårt postfack. De annonserade om planterade amaryllislökar – till ett pris under femtiolappen. Billigt med andra ord. Kanske lite för billigt…? Men, värt att pröva. Jag cyklade dit och valde ut en lök där det syntes två knoppar. Slog in den lite slarvigt med ett blomsterpapper och satte ner den i min cykelkorg. Funderade på under hemfärden om det var för kallt att cykla omkring med en amaryllis.
Väl hemma placerades den i ett fönster för att så småningom flyttas till köksbordet.
Amaryllis är en av våra vanligaste julblommor eftersom den är ståtlig, lättodlad och hållbar läser jag på Plantagens hemsida. Julens primadonna kallas den av ”Allt om trädgård”.
Våra tidigare amaryllisar har blivit höga och gängliga, men inte den här. Den första knoppen sprack upp och visade sig innehålla inte mindre än fem blommor. Och höjden? Precis lagom! Ungefär 25 cm. Det såg ut som om någon doppat spetsarna på blombladen i vit färg.
Och på varje blads baksida fanns en vit rand.
I mitten av varje blomklocka fanns ett mönster av röd ”sammet”.
Andra bilden och ovanstående bild är tagna idag. Det visade sig att den andra stängeln innehåller sex klockor som just nu kämpar för att få plats när de slår ut. Vi har njutit av denna julprimadonna under flera veckor. Ibland kan billigt bli riktigt bra!
/Solveig
Botaniska trädgården i Visby, även kallad ”Botan” är utnämnd, av oss, till en av Visbys vackraste och trevligaste platser. Återigen kommer vi att besöka ”Botan” en gång i månaden – den här gången med ett macro.
Förra helgen gjorde vi återigen ett besök i Botan. Eftersom vi varit där med kameran så många gånger nu är det svårt att inte upprepa sig. Rosor är tacksamma fotoobjekt. Men, visst är det fantastiskt att de kan vara det även i november?
Får väl erkänna att de inte är så många som blommar numera, men betydligt fler än de jag valde att fotografera.
Att röda rosor symboliserar kärlek är väl ingen nyhet, men vad betyder de andra färgerna? Som vanligt får jag ta google till hjälp…
Vill du visa någon din tacksamhet och uppskattning så ska du satsa på att ge bort rosa rosor.
Vill du visa uppskattning för vänskap så är det gula rosor som gäller. Men det räcker tydligen inte med att välja rätt färg. Antalet har också betydelse…
För den som vill fördjupa sig i blomsterspråket finns det en hel del att upptäcka på nätet.
Där finns förklaringar till vad varje blomma betyder. Snödroppen står för ”Mitt hjärta är rent”.
Vi lämnar blomsterspråket och övergår till färg och form istället. En halv vallmo mot en bakgrund som delats mitt itu.
Ringblommorna färgstarka som få.
Ett ensamt löv i kontrast mot den mörka jorden.
Måste såklart avsluta med en av mina favoritblommor. Så många gånger jag beundrat den hemma i min barndoms trädgård. När allt annat vissnat och fruset – då dök den upp i våra rabatter. Nu när hösten går mot sitt slut och vintern tar vid – då lyser den upp. Magnifik!
Botaniska trädgården i Visby, även kallad ”Botan” är utnämnd, av oss, till en av Visbys vackraste och trevligaste platser. Återigen kommer vi att besöka ”Botan” en gång i månaden – den här gången med ett macro.
Omväxling förnöjer, sägs det. Det gäller väl även väderleken tänker jag. Vi har haft några stormiga och regniga dagar i Visby den här veckan. En av dagarna hade jag glömt mina regnkläder hemma (eftersom det inte regnade på morgonen) och fick därför cykla hem och finna mig i att bli genomblöt…
Men, när vi var i Botan förra veckan hade vi sol, uppehåll och lite lagom med blåst. Tur var väl det, för annars hade det inte blivit några bilder att skriva om. Tilläggas kan att solen har återvänt idag, men fortfarande blåser det ordentligt… Enkel trädgårdsdahlia får inleda dagens bildsvit. Varför den ska kallas enkel kan ju diskuteras. Jag får en känsla av att den är både färgglad och elegant.
Min assistent (Bosse) fick till uppgift att fotografera alla skyltar med sin mobilkamera. Den här gången tänkte jag att det kunde vara kul att berätta vad det är jag har fotat. Brokpilörten har lika dekorativa blad som den har speciella ”blomsterpinnar”. När sedan mitt macro får för sig att ”skruva till det” kan det bli riktigt dekorativt.
Pastellröllika.
En liten minifluga passade på att vila benen på en oktoberkrokus. Inte kunde den väl ana att den skulle hamna i en blogg.
Ny bekantskap – Taiwanskugglilja. Trots många försök fick jag inte bättre skärpa än så här.
Hur kunde det plötsligt dyka upp en giraff?
Blå gräsfibbla – lite tilltufsad men fortfarande blå.
Höstcrocus – hoppfullt att tänka på att om nåååågra månader så blommar deras ”kusiner” igen.
Månviol – Påminner mig om ”Judas silverpenningar” som fanns i min barndoms trädgård.
Antagligen började assistenten bli trött. För de sista bilderna i hans mobilkamera är svåra att tyda. Detta kan vara kinesisk gräslök eller också är det något annat… Som små stjärnor ser den i alla fall ut och påminner om att det bara är två månader till jul. Men än så finns det mycket som blommar i Botan.
Botaniska trädgården i Visby, även kallad ”Botan” är utnämnd, av oss, till en av Visbys vackraste och trevligaste platser. Återigen kommer vi att besöka ”Botan” en gång i månaden – den här gången med ett macro.
Sista helgen i september… och dags att bege sig till Botan för att fotografera med mitt macro, innan en ny månad tar vid längre fram i veckan. Vilken tur att denna helg bjuder oss på sol och fint fotograferingsväder.
Under veckan som gått har jag hunnit med ett besök i Stockholm. För första gången på drygt ett och ett halvt år satte jag mig i ett flygplan och lämnade ön. Det var ingen nöjesresa… Målet var att äntligen få ordning på mitt ena öga, där jag lyckats få ett ”sår” på hornhinnan”, något som skulle rättas till med en laserbehandling. Själva lasern kände jag inte av, men efteråt…
Trots att jag blivit förberedd på att det skulle göra ont så hade jag inte förstått att det innebar SÅ ont. Den här helgen har synen börjat återvända till ögat, men fortfarande ser jag inte klart och är väldigt ljuskänslig.
Eftersom Botan är en plats att njuta av och må bra på, kändes det helt ok att samla ihop sina krafter och bege sig dit trots allt.
Luftfuktigheten var hög denna söndagsmorgon. Alla växter såg ut som om någon gått runt med en stor sprayflaska och duschat dem.
Som små pärlor låg vattendropparna utspridda…
Det är som att sommarens blommor kämpar för att hålla sig kvar…
Förra året blommade det rosor till och med på julafton. Hur det blir i år återstår att se.
Här är i alla fall en av alla knoppar som är på gång.
Men, samtidigt blir hösten alltmer påtaglig. Här och där har den gröna färgen fått ge vika för gult, orange, brunt eller rött.
Glaspärlevinets bär börjar få färg.
Det är något visst med frön. Visst har det blommat färdigt för i år, men nya frön väntar på att få gro och då vet vi att det kommer att blomma på nytt i Botan.
Botaniska trädgården i Visby, även kallad ”Botan” är utnämnd, av oss, till en av Visbys vackraste och trevligaste platser. Återigen kommer vi att besöka ”Botan” en gång i månaden – den här gången med ett macro.
Sedan vi flyttade hit har vi lärt oss att det gäller att spara på vattnet när man bor på Gotland. I somras var det till och med så att det tog helt slut på vissa håll och då fick man förstärka med tankbilar. Det är därför jag, numera, försöker att inte gnälla så mycket över om det regnar. För vi behöver vatten! Och vattendroppar är det kul att försöka fotografera.
Jag skriver försöka, för oj vad det är svårt att få skärpan på rätt ställe…
Ljudet av porlande vatten är rogivande.
Mönstret i dammen ändrade sig allteftersom i virvlarna.
Ringblommor förknippar jag med sensommaren. De var tacksamma att så, minns jag från barndomens trädgård. Hade man sått en gång så självsådde de sig sedan, år efter år…
Smultronplantor i Botan står i full blom. Hur ska de hinna med att bära frukt?
Körsbärsbenved… Tänk att vi inte sett den förut.
Svart hagtorn…
En fluga som inte hade bråttom och som inte stördes av att jag försökte fånga den på bild. Titta vilket fantastiskt mönster den har på sina vingar! Och färgen, grön metallic! Det är troligtvis en spyfluga, och dem kan man tycka mindre om när de susar in i köket.
Färger och färgkombinationer har jag skrivit om förut. Här är en färgkombination som verkligen tilltalar mig.
Dahlior hör också sensommaren till. Det finns minst 55000 olika namngivna sorter läser jag på nätet. Ursprungligen kommer den från Mexico där den också är nationalblomma. Den finns i många olika färger, allt från vitt till nästan svart, men det finns inga dahlior i blått. Däremot finns det de som är tvåfärgade eller flerfärgade.
Avslutar med denna färgklick och önskar er alla en fin vecka!
Kram: Solveig
På vår balkong har det varit både varmt och torrt den här sommaren. Trots utfälld markis har det ibland varit så hett att vi vänt i dörren… Det som funnits på balkongen har alltså fått utstå en hel del.
Kanske var det därför som den dahlia vi köpte, ganska snabbt förvandlades till ett par torra pinnar. Turligt nog passade jag på att fotografera blommorna redan från början 🙂 Numera är krukan bara förvaringsplats för de keramiksvampar som vi en gång köpte som souvenirer från Bornholm.
Borstnejlikorna förgyllde den första delen av sommaren.
Så var det även med årets lavendel. Ljuvlig färg, underbar doft…
Men även lavendeln gav upp alltför tidigt och är numera utbytt av höstaster.
Jag sådde luktärter tidigt och har sedan tålmodigt väntat på att de skulle börja blomma.
På Instagram ser jag bilder på överflödigt blommande luktärter. Mina är mer sparsamma med sin blomning. Kanske för att jag ska uppskatta varje blomma mer? Så fort en blomma slår ut är jag där och drar in doften. Helt underbar!
Mest fantastisk av alla blommor i år är hortensian. Den har stått kvar på balkongen över vintern på en frigolitplatta med bubbelplastinslagen kruka. Redan tidigt satte den fart och sedan har den blommat hela sommaren. I skrivandets stund är den fortfarande helt översållad med blommor.
Mårbackapelargonian – en flyttpresent från en f.d. kollega. Pelargonian har numera fått flera ”barn” av satta skott. Det är något visst med färgen, eller hur?
Årets tomatplanta har vuxit på höjden. Häromdagen, när vinden låg på, så vek den sig på mitten. Tydligen var det fortfarande liv i stammen för jag testade att tejpa ihop den med maskeringstejp. Igår såg jag att de första tomaterna hade fått lite färg. Snart så!
Det har blivit ”små minnen” från resor och platser vi bott på. Igelkotten är ett sådant minne.
Den första sköldpaddan råkade Bosse köra över med gräsklipparen när vi bodde i Ystad så den fick vi ersätta med en ny.
Katten blev ett minne från ett ställe på Österlen vars namn jag glömt… Jag tror den har spanat in något som rör sig i Mårbackapelargonian. Kanske är det den lilla marodör som äter hål i bladen. Den är inte inbjuden utan har kommit till vår balkong på egen hand.
Om jag träffar på den önskar den nog att den valt en annan balkong…
bornholmuppochner & gotlanduppochner 