Vinterkylan har satt sina spår

Botaniska trädgården i Visby, även kallad ”Botan” är utnämnd, av oss, till en av Visbys vackraste och trevligaste platser. Återigen kommer vi att besöka ”Botan” en gång i månaden – den här gången med ett macro.

Att bo på Gotland året om är verkligen en annan upplevelse än att bara tillbringa några varma sommardagar på ön. Vår första vinter med snö infann sig redan 2018. Vi som kom från Skåne hade inga dubbdäck, men efter att ha kasat omkring med bilen på isiga gator, likt Bambi på hal is, var det bara att ge upp och köpa nya dubbdäck trots att det egentligen inte var något fel alls på de gamla vinterdäcken.
För ett par veckor sedan var det dags för en ny period av vinter med snö, kyla och isiga gator. Att cykla var inte att tänka på längre. Å andra sidan har det känts som en utmaning att gå till jobbet och hem igen också. Det är först idag som jag har kunnat gå utan att vara rädd för att halka.
När vi tog oss till Botan i helgen som gick låg snön fortfarande som ett vitt täcke överallt.
Det märktes att all växtlighet påverkats av de sista dagarnas kyla. Men efter att ha letat en stund hittade vi spår av de blommor som fortfarande inte riktigt gett upp.

Vad drömmer den här knoppen om? Har den insett att det är kört eller är den en sann optimist som väntar på varmare dagar?

Den här gången har jag valt att sätta lite extra färg på några av bilderna. Jag brukar försöka att låta mina bilder ha sin ”naturliga” färg, men tyckte att de här behövde piffas till lite.

Spinosissimarosens ”frukter” liknade små elaka bläckfiskar. Får återvända hit till sommaren och se hur ”Single Cherry” ser ut i blomning. Det låter i alla fall som att det är en vacker röd ros.

Kärleksörten fick också en extra färgdusch i bildredigeringsprogrammet. Och plötsligt drömde den om sommaren igen.

Vinterståndare i färg…

Vinterjasminen såg lite smått frusen ut.

Avslutar med ett av naturens egna små konstverk. Färgduschad och fin!

/Solveig

Naturen i färg; brunt

Naturen i färg är bloggkategorin då vi under två månaders tid ser oss omkring utomhus och, med kamerans hjälp, fångar in allt som har en viss färg
.

Det sägs att färgen brun inger lugn och trygghet och står för en närhet till jorden.
Mina känslor för denna färg är delade. På 70-talet, då brun var en modefärg, var den även min favorit och jag vill minnas att jag till och med virkade bruna dukar till mitt rum.
Första egna lägenheten, på studieorten Jönköping, möblerades med en liten matgrupp där stolarna hade brunt tyg och sängöverkastet matchade. De virkade dukarna var förstås på plats.
Numera är brunt en färg som sällan eller aldrig dyker upp i hemmet men som jag uppskattar när jag möter den i naturen, för där passar den in.

Har aldrig tidigare sett den här konstruktionen av fågelholkar men antar att det finns fåglar som tycker om att bo nära varandra…

Det är något visst med bänkar som står utplacerade. Vet inte om det är särskilt många i Visby men jag tycker att vi lyckas med att fånga ovanligt många på bild. Det är något speciellt med lövtäckta gräsmattor också. Och ljudet när man ”vadar” genom ett tjockt täcke med löv! Tur att jag hann med att fotografera innan snön kom.

Vinterståndare – vackert ord och perfekta fotoobjekt.

Ett ensamt slånbär som en färgklick bland många bruna nyanser.

Eller varför inte ett nypon?

Ormbunken krumbuktade sig framför kameran.

Jag älskar boklöv på våren. Finns inget som slår deras ljusgröna färg. Men de är inte så tokiga på hösten heller, speciellt inte då solen får spegla sig i dem.
Avslutningsvis kan jag tillägga att det finns många nyanser av brunt. Jag har bara lyckats presentera några av dem. Jag lärde mig förresten ett nytt ord för en brun färg häromsistens – taupe. Den är riktigt snygg faktiskt. Jag kanske ska ta och virka några nya dukar 🙂
/Solveig