Gotlands största skeppssättning

Publicerad den av
20


Tidigare har jag lagt in ett inlägg om det fina fiskeläget i Gnisvärd. Om man tar av den norra infartsvägen, från väg 140 mot Gnisvärd, når man efter ca 1 km Gotlands största skeppssättning.

Skeppssättningen syns från vägen. Den ligger i en uthuggning i skogen. Det går att parkera på höger sida. Skeppet är 47 meter långt och 7 meter brett och tillhör ett av öns bäst bevarade. Sammanlagt är det omkring 100 resta stenar i skeppet. Stävstenarna är ca 1.3 meter höga. (Detta foto är taget från andra hållet.)

50 meter längre in i skogen finns ytterligare ett skepp. Det är byggt med fritt lagda stenar med något större block som markerar stävarna.


Det finns två mindre runda stenringar. Undra vad de betyder?

Det har även byggts för hand i skogen av lekfulla människor.

Himlens krafter har lämnat spår.

Alla myror drar sitt strå till stacken. Det spelar ingen roll att det är en helgdag.

Den som skapade träden har också lekfull fantasi.
Det var så lugnt, fridfullt och soligt under vårt besök. Vi stannade till i en större glänta och insåg att här har kanske en gång legat en bostad. Vilka levde där? Var de lyckliga? Hur var deras vardag? Träden runt omkring viskade tyvärr inga berättelser. Min ”nyfikenhetsådra” fick inga svar.

Häftig avslutning. Först nådde vi havet och körde söder ut en bit. Vad snopen jag blev när det visade sig att jag skulle ratta mellan fiskebodarna. Plötsligt var vi tillbaka på platsen som vi gick på i augusti. Då när vi tagit en paus i allt uppackande på hemmaplan och njöt på stranden.

Extrainfo till de som vill veta lite mer:
Det var under den yngre bronsåldern som det började byggas gravar i form av stora skepp. Den döde brändes på bål, benen krossades, tvättades och placerades i ett lerkärl. I skeppen lades ofta gravgåvor av brons.
På Gotland finns ca 350 skeppssättningar som är synliga och bevarade. Från början fanns det många fler.

 

 

 

 

 

 

Rullstol och sista kakan

Publicerad den av
16

Det var en kylig och mörk vårkväll och vi bestämde oss för att se något på ”burken”. Till slut valde vi det första avsnittet från första säsongen av den engelska deckaren ”Vera”. Jag minns att jag gillade ”premiärboken” och jag brukar alltid uppskatta brittiska skådespelare och deckare.

Skådisarna var skickliga och skolade som vanligt. Men vi störde oss på de alltför snabba klippen mellan scenerna. Fast den största orsaken till att jag blev splittrad var att en tilltalande kvinna dök upp i rutan. Missförstå mig nu inte. 😉
”Har du sett henne innan?” Jag fick ett jakande svar från soffan.
Allteftersom handlingen fortskred och skådisen syntes fler gånger blev det alltmer stökigt på mitt hjärnkontor.
Det måste alltså röra sig om något som vi sett tillsammans. Inte alla mina spännande och ibland otäcka serier på Netflix. Var hon polis? Ett offer? Solveig trodde att hon var en mamma. Borde vara en engelsk film. Där var jag nästan helt säker.
Mina tankar lekte pingpong mellan att gissa vem som var mördaren i avsnittet och lösa gåtan var jag sett kvinnan tidigare. En tanke var att titta igenom alla våra DVD-omslag och tänka runt handlingen i filmerna. Ett evighetsarbete för en envis åsna.

Jag hade kommit fram till att hon i den okända filmen var fint klädd i en mörk dress. Samma frisyr. Troligtvis inomhusscen. Kanske rörde det sig om en fest av något slag. Längre kom jag inte.
”Det kommer inte att bli någon sömn för mig i natt.”
Medan jag bar ut fikabrickan bad jag Solveig stanna filmen när rollistan dök upp.
Den rullade på så fort att hon fick göra om momentet några gånger. Till slut fick hon ett efternamn till Ginna – McKee var det. Solveig googlade och när hon läste första filmen var vi båda ”hemma”. Hon såg ju exakt likadan ut som i ”Notting Hill”.
Där var hon en kompis till Hugh Grants rollfigur. När de fem personerna var på väg att avsluta kvällsbjudningen fanns det bara en kaka kvar på fatet. Den skulle den person få som det var mest synd om. Den här stiliga kvinnan satt i rullstol, men hade ingen chans att vinna kakan mot de två huvudpersonernas skäl till att de var värda sötsaken. Minns du vem som fick kakan? 😊 Julia Roberts såklart. Eller snarare Anna Scott.
Vad gott jag sov när jag visste att kvinnan inte skulle kunna få någon kaka om de gjorde om leken. För nu kunde hon gå igen. 😀

Ps. Har det hänt dig att du kört fast i en sådan här ”banal” sak istället för att njuta av filmen/programmet som pågår framför din näsa. Nu var vi inte helt fängslade. Annars hade jag släppt det, tills rollistan dök upp. Så proffsig brukar jag vara.

Ginna McKee är född samma år som min fru. En bra årgång.  ❤

Fyra blev tre

Publicerad den av
20

Nästan varje gång som jag åkt den branta Gutevägen förbi Hällarna i södra Visby har jag varit sugen på att gå en promenad där ovanför klinten. Men den stora parkeringen har varit avstängd av någon anledning.

Nu var ”betongklumparna” borta och vi parkerade som enda bil. När vi kom tillbaka såg vi att det kostade pengar, men vi såg ingen parkeringsautomat.
Någonstans har jag läst om detta gamla hus. Minns inte var. Skulle varit intressant att veta dess historia.

Tur att ingen färja lagt till nyss. Då kan det nämligen vara en bilkaravan som genar och som ska in till Visby.
Jag gillar kvarnar, men tänker med medkänsla tillbaka på det tunga och slitsamma jobb som mjölnarna hade.
Detta är Kärringen. Den, liksom de andra två kvarnarna under vår promenad på området, är från 1800-talet.

Självklart blir jag sugen på att se vad som finns bakom dörren. Samtidigt inte. Efter att ha läst ett reportage om en ”inventerare” som var inne i en av de tre kvarnarna för några år sedan har mitt intresse milt sagt avtagit markant.

Intressant att jämföra olika typer av vingar.

Inte långt ifrån Kärringen står Lågan.

Ser du att Lågans vingar inte ser likadana ut?

Jag kan inte tyda årtalet. Kan du? Solveig antydde att jag inte på några villkor fick klättra upp och kolla. Jag blev inte klok på om hon var rädd om mig eller kvarnen. 😉

En lockande stig mot utsikten från klinten. Otroligt mysigt med vårframstegen i växtligheten. ❤

Det var soligt, men kyligt denna dag. En mindre blåsig dag skulle det vara trevligt att sitta och spana en stund över havet. Kanske finns det då en stor färja i blickfånget. Till vänster ser man till Högklint, till höger finns hamnbassängen. Om du har knivskarp syn kan du ana fastlandet. Om du inte ser Västervik behöver du inte boka synundersökning.  😉

Till slut vände vi. Om du tittar noga ser du tre kvarnar på fotot (en utan vingar). Från havet måste det vara tilltalande att se trion som vackra riktmärken mot södra Visby. ”Nu är vi hemma”, säger kanske öborna som besökt fastlandet.

På andra sidan Gutevägen gick vi vidare till Plågan. Vingarna är nermonterade av skälet rasrisk. Trist med människor som inte fick tillräckligt med kritor och block när de var små. Detta klottrande fick mig att avstå från att fotografera intressanta detaljer. Sorgligt också att läsa om att kvarnarna förfaller sedan länge. Takpapp och brädor lossnar. Byggnaderna är gröna av mossa. Pengar, pengar, pengar… Ibland önskar jag att de använts på ett annat sätt än vad som ibland görs.

Extra ord för den historiskt intresserade:
På tal om min månadstävling. Svaret var kvarnen Högan som låg en bit från Lågan på Hällarna.
Högans sista mjölnare var A J Petterson som köpte kvarnen 1931 och gav upp verksamheten strax efter andra världskrigets utbrott. Därefter stod kvarnen tom ett tag innan den blev ett kafé i slutet av femtiotalet. 1966 blev Högan en mycket populär ”Diskokvarn”. Åtskilliga svenska trubadurer har uppträtt på bottenvåningens livescen. En trappa upp låg discot. På nästa våning fanns en pub och allra högst upp ett Hångelrum. Vilken våning hade du helst besökt? Börjat nerifrån och fortsatt upp? Sedan avslutat med att ta en vinge ner? 😉
Grannarna till Diskokvarnen var inte lika förtjusta. Vilket är förståeligt. Byggnaden låg nära ett villakvarter.
Lucianatten 1976 märkte någon att det brann i en markis. De 25 brandmännen insåg snabbt att kvarnen inte gick att rädda. Den fick brinna ner till grunden. De fick istället se till att elden inte spred sig. Sju år senare brann det i en annan Visbykvarn.
Personligen undrar jag om det fortfarande, 43 år senare, finns någon i livet som inte har rent mjöl i påsen.

Konditori Norrgatt från1947

Publicerad den av
16


Detta är ett riktigt klassiskt konditori som genom åren nämnts i många artiklar och sammanhang. Neonskylten är kvar sedan starten.
Det var väldigt många personer som var skeptiska till att det skulle funka med ett fik ”på vischan”. Utanför ringmuren! Dömt att misslyckas ansågs det, när dörren slogs upp 1947.

Tänk vad tvivlarna fick fel. En bidragande orsak var att en av de första Tv-apparaterna på Gotland inköptes till konditoriet. Det lär ex. ha varit ”knökat” där, när Sverige spelade VM-final mot Brassarna 1958. Trots att det blev 2-5 i baken. En ung spelbegåvad Pelé slog igenom med dunder och brak. Synd jag inte var född då och fick uppleva idrottsögonblicket.

För mig har det stor betydelse att direkt mötas av en trevlig och glad anställd. Lotta hade just det som får mig att trivas. 😀

Undra om radioapparaterna funkar fortfarande? Ser att Bruce har fått en hedersplats på hyllan.

Nostalgihylla av rang. Jag går igång på sådant här. ❤

Inredningen är till stor del original i 50-talsstil. Vad synd att jukeboxen var på reparation. Den hade varit pricken över i:et.
Tillägg: När vi var och fikade där för tredje gången, början på juli, noterade jag att den var på plats. Men jag hade inga femkronor på mig. Vågade inte prova med mitt kort. 😉 Däremot lusläste jag informationen om hits-utbudet. 😀

Jag lekte flygplan och tog ett flygplansfoto från ovan. Här finns rejält mycket att välja på. Minns att vi köpte en god tårta här i höstas. Biskvin var den bästa jag ätit, än så länge på ön, och då har de andra varit goda.

Vi var här förra lördagen. Då när det var varmt vårväder. Därför valde vi utomhusfika. Idag hade det definitivt blivit inomhusfika. Det regnar, snöar och är råkallt.

Ingen dålig vy. Ringmuren, havet och vårgrönskan.

Detta var åttonde fiket som kvalificerade sig till tävlingen – årets fik 2019. Åtta pärlor med det ”lilla extra”. ❤

 

 

FÖRST till kvarn med RÄTT svar vinner

Publicerad den av
15

Kuriosa: Nionde låten är klassikern ”Jag och Bosse Lidén” 🙂

Femte månadstävlingen:
Fråga:
Jag vill ha ett namn på fem bokstäver. Alla bokstäver måste sitta på rätt plats. En månadstitel och en Skrap-Kryss ligger i potten. Endast en gissning per person. Jag svarar med ordet FEL eller RÄTT – när jag befinner mig nära datorn.

Tio pusselbitar i olika storlekar – som du handskas med precis som du själv vill:
”Kees”       Vingar          Snön smälte bort på marken

”Living Thing” med ELO var ”Veckans smash hit” i Poporama

Lucianatt               Fred Åkerström                   25 brandmän

Hångelrum            107:åring                Markis

Lycka till både gamla & nya deltagare. 😀

Ps. Åldersuppgiften: Måste få in det gamla bibliotekarietänket igen. Att ALLTID kolla på minst 3 ställen. Tidskrävande.
Facit:  Högan

Efterord: Många kända svenska trubadurer uppträdde på scenen på första våningen i diskoteket.
Det handlade om en KVARN (inbyggt i min bloggtitel)
Det började brinna i en markis vid tvåtiden på Lucianatten 1976.
”Kess” var Cornelis smeknamn.
Kvarnvingar.
Taskig start innan de 25 brandmännen från hela ön fick reda på att det brann i den gamla kvarnen.

Nämner kanske lite mer fakta i nästa blogginlägg.

VINNARNA 2019:
Januari: Louise Pettersson
Februari: Anne Bondin
Mars: Ditte Akker
April: Ditte Akker
Maj: Gunnel Moberg
Juni:
Augusti:
September:
Oktober:
December: Stormästaren ska koras.

Fakta:
 Månadens Gotlandstävling kommer att läggas in tio gånger under året. Juli och november är ”lediga”. I december tävlar bara de som vunnit minst en månadstitel under året.
Jag redovisar facit och vinnare i detta blogginlägg. Oftast första dagen i nästa månad. Är tävlingen avgjord tidigare kommer jag att berätta det i detta inlägg.  Allt beror naturligtvis på vilken variant av fråga som jag lagt in. Denna gång avslutar jag när rätt svar kommit in.

Fyra personliga tankar:
Går det supersnabbt? Inte riktigt.
Stannar lotten kvar hos mig? Nix
Ska Ditte vinna tre titlar/gånger på ”rauken”? 😉 Nix
Vem svarar först? Den som vann.

 

S:t Olofs kyrkoruin

Publicerad den av
20

När kyrkorna byggdes var Wisby rikt, berömt och hade makt. Tiden var början av 1200-talet och Wisby var en av de största städerna i Europa. Nu är det bara domkyrkan kvar i staden, från glansåren. De som är ruiner ska presenteras i denna kategori.

I det sydöstra hörnet av Botaniska Trädgården finns en ruin under gömman av murgröna.
S:t Olovs kyrkoruin var en av Visbys största och mest påkostade kyrkor. Den byggdes troligen i början av 1200-talet. Kyrkan hade formen av en basilika. Vilket innebar ett högt mittskepp och längre sidoskepp.
Det enda som går att beskåda ovan mark våren 2019 är delar av kyrkans västtorn.

Klart jag var frestad av de två orden ”ovan mark”, men vågade inte gräva djupare i den sista informationen. Hade ju valt kamera istället för spade i bagaget. 😊 Om du bloggbesökare tittar noga ser du en skymt av en annan av Visbys berömda ruiner längre upp i staden. Den ligger nära ett hotell där jag har framtida planer på att sova en natt.

När jag stod där och betraktade grinden och ruinen gick mina tankar till en otäck story som jag läste i en bok. Tidpunkten var i mitten av trettonhundratalet. Detta hemska århundrade när den ”svarta döden” (Digerdöden) härjade på ön. De stackars människor som blev smittade insjuknade snabbt och det var bara femtio procents chans att överleva. Givetvis rådde panik bland invånarna som försökte skydda sig. En orgelspelande galning berättade på sin dödsbädd att han förgiftat brunnar. En annan person hade låtsas spela präst och erkände att han före en mässa i S:t Olof förgiftat en linneservett som användes vid offertoriet vilket innebär att alla besökare som vidrört servetten med läpparna dog. Bland de döda fanns tre präster, kyrkoherden i S:t Olof och många borgare. Galningar har alltid funnits. I olika skepnader.

Nu har jag flyttat mig till andra sidan ruinen. Vad ska jag berätta mer?
Jo. Detta är den av Visbys alla ruiner som det är minst bestående delar kvar av. Orsaken är att kyrkan utnyttjades flitigt som stenbrott till andra byggnationer.

Jag skulle gärna vilja ha nycklarna till grindarna. På sista inlagda bilden sträcktes kameran så långt fram som jag vågade. Därmed blev det en ”glimt” av det inre taket.

Namnet måste jag skriva om. Kyrkan är uppkallad efter ett norskt nationalhelgon; Olof den helige. Det anses att denna man bidrog till att Gotland kristnades. Därför finns hans bild i många gotländska kyrkor.
Olav II Haraldsson av Norge levde mellan 995 och 1030, årtalet då han stupade vid slaget vid Stickelstad. Redan som 11-åring gav han sig ut på sitt första vikingatåg. Oj vad han hann med att härja. Han plundrade i Mälaren, i Östersjön och runt Danmarks kuster. I England förstörde han London Bridge för att nämna några av hans ”meriter”.

I Normandie blev vikingen Olav kristen. När han kom tillbaka till hemlandet tog han makten och blev kung. Metoderna för att få kristendomen att slå rot var en aning råa för min smak. Lydde inte landsmännen blev gårdarna nerbrända. De oskyldiga människorna dödades på de mest bisarra och hemska sätt.
Svårt att förstå att någon som burit sig så illa åt sedan kunde bli helgonförklarad…

 

Åhsbergska hagen

Publicerad den av
28

Ofta upplever jag våra bilresor som resor inom olika världar. Bara på några minuter når vi medeltidsmuren som sätter igång mina ”äldre tankar”. Till höger har jag ruinen St: Göran med sin sorgliga historia (som jag skrivit om tidigare). Tittar jag rakt fram finns mitt älskade hav, som verkar ha gått in i ett ebb-tillstånd sista veckan.

Denna eftermiddag följde vi bara havet en liten bit. Sedan blinkade vi in på en grusparkering. Då befann vi oss under den branta klinten och framför en badplats. Brukar du läsa information innan du går vidare? Eller vill du direkt vidare/in?

När vi passerat grinden nåddes vi direkt av ett lugn som tog tag i oss. Luften upplevdes friskare. Fåglarna sjöng välkomnande för oss. En grön större glänta syntes på håll och plötsligt var jag tacksam över både livet och chansen att få uppleva detta härliga. Det var så jag fick lust att nypa mig i armen. Istället höll jag kvar i en välbekant hand.

En farbror som hette Brunberg i efternamn hade ägt en del av hagen. Hans dotter Anna Åhsberg skänkte pengar till sällskapet D.B.W (Botaniska Trädgårdens grundare) Med hennes gåva följdes tre villkor; Hagen skulle hållas öppen för alla och envar. Den fick inte säljas. Den skulle bära namnet ”Åhsbergska hagen”.

Det finns ett riktigt stort grönområde med en utsikt mot ”skrytbygget” i Snäck. Denna stora gröna plats passar perfekt för idrottsgrenar som varpa och brännboll. Jag läste att Medeltidsveckan haft aktiviteter i hagen, då i skepnad av Sherwoodskogen.
Men detta foto är från ett mindre och mysigare grönområde. Där fanns flera bänkar. Någon person låg direkt på gräset och solade. Andra flanerade. Jag såg fikakorgar. (Själva hade vi vår kvar i bilen. Sedan gjorde vi ett felval som fikade vid havet. Där var vindarna i kyligaste laget.)

Den gamle och änget.

Den gamle och bänken.


Det är fortfarande vitt och blått på marken.

Måste erkänna att jag har stor respekt för den ökända giftiga Guteormen. Eller är det läge att putsa bort fantasin på glasögonen?

I hagen finns en liten våtmark. Dit ska vi gå längre fram, när det finns chans att se orkidéer. Det hade också varit spännande att träffa på den insektsätande fjälltätörten. Den finns bara i fjälltrakterna i Norrland och på Gotland. Med hjälp av de breda klibbiga bladen fångar den slugt insekter.

Vi hörde hela tiden vacker fågelsång bland träden. Enligt informationen som jag läst på innan besöket, kan man få lyssna och se på flera fågelarter. Nu vet jag inte om ringduvan och skogsduvan får en chans i nästa års Mello. Men jag hade gärna sett och plåtat Sveriges näst minsta fågelart; gärdsmyg. Gotlands landskapsfågel halsbandsflugsnapparen finns också i hagen. Hanen är svart-vit med vitt halsband och honan är brun på ovansidan med smutsvit undersida och vit vingfläck. Smutsvit låter inte så vackert. Vilken landskapsfågel har du i ditt landskap? Finns det landskapsfåglar, blommor och annat i våra grannländer? Vet att Kanada har kanadagäss, kan Ada-vitsar och lönnsirapsblomma som… Nu tramsar jag för mycket. Inget ovanligt alls. Jag önskar dig besökare en fin inledning på sista vårmånaden. ❤

 

Vi mellanlandade i en solig berså

Publicerad den av
29


Om man kör kustvägen från Visby ca 1.5 mil kommer man till Tofta. På vänster sida syns den vackra kyrkan. Vid avtagsvägen till kyrkan ligger detta gamla baptistkapell från 1894.

Nu skulle vi inte sjunga psalmer utan fika på vår familjeutflykt, som sedan skulle bära vidare till Högklint. För i det historiska huset huserar sedan sommaren 2011 Berså Butik & Café.

Utanför har de krukor och…

… växter till försäljning.

Mäktigt när jag öppnade dörren.

Det är färgglatt och jag blir faktiskt lätt till sinnet.

Mycket fint finns det att köpa till hemmet. Det är en marockansk och orientalisk touch över det hela. Välkända varumärken som ex. Syster P, Tine K, Lidby Living och mycket annat.

Det är många olika färger. Tjusigt uppställt. Men efter fotograferandet är jag ännu mer kaffesugen.

Sitta inne eller ute?

Eftersom Berså har öppet året om får stunden med utsikten mot Tofta Kyrka vänta tills höstvindarna för mig in i värmen och mysigheten. Jag är övertygad om att vi återkommer och sitter vid det här bordet och tänker tillbaka till sommaren 2019. Förhoppningsvis med flera ljusa minnen.

Nu blev det 4-0 i omröstningen mellan utomhus i bersån och inomhus i Berså. 😉 Samma beslut hade andra gäster tydligen valt. Vårsolen värmde behagligt, men det var skönt med mjuka dynor på stolen.
Nyttiga sötsaker med läcker dekoration av hallon och citronmeliss. (?)

Detta var sjunde fiket som kvalificerade sig till tävlingen – årets fik 2019. Sju pärlor med det ”lilla extra”. ❤

 

Fönster mot gården – april månad

Publicerad den av
8

James Stewart gjorde det 1954. Nu är det Bosse Lidéns tur 2019.
Yrkesfotografen tittade mot fönster. Jag håller mig istället till vad som händer utomhus på gården, under en timmes tid varje månad. Dessutom är jag inte rullstolsbunden och har tyvärr inte Grace Kelly till hjälp.
Jag använder heller inte kikare och är tacksam om jag slipper hemskheter som ”Jeff” råkade ut för.
Här kommer fjärde rapporten. Ögna du också igenom siffrorna. För det är troligt att det blir din tur en gång att… 😉

Månad: April
Datum/veckodag: 190402/Tisdag
Väderlek: Sol och blåsigt.
Temperatur: +8.4
Tidpunkt:  13:30-14:00

Människor:
Kvinnor: 11
Män: 28
Barn/ungdomar: 9                                       TOTALT: 48

Djur:
Hundar: 3
Katter: 0                                                       TOTALT: 3

Fordon:
Privatbilar: 1
Firmabilar: 8
Cyklar: 6                                                       TOTALT: 18
Flygplan: 3

Hjälpmedel:
Rollator: 0
Rullstol: 0
Käpp: 0                                                         TOTALT: 3
Krycka/kryckor/gåstol 1
Mobilanvändare: 2

Aktiviteter:
Lekplatsbesök: 3
Grillen: 0                                                       TOTALT: 3
Mattpiskaren: 0
Bus: 0

Personligt:
A) ”Säkert” sjöng frasen ”Du har ett hus på Gotland…” på Spotten och Solveig kom gående rakt in i statistiken. Jag tyckte väl det var något bekant med den snygga kvinnan i grön vårjacka.

Hela året 2019
Januari: 46 träffar
Februari: 49 träffar
Mars: 54 träffar
April: 75 träffar
Maj:
Juni:
Juli:
Augusti:
September:
Oktober:
November:
December:
Totalt/snitt:

Ps. Glöm inte bort månadens tävling som pågår hela månaden och redovisas 1 maj.

 

 

 

Stora Torget

Publicerad den av
20

Alla städer har sina torg. En del mer än ett. Jag ska i tre inlägg berätta om tre olika torg i Visby innerstad. Först ut är Stora Torget.


Vilken fördel det är att starta tidigt på morgonen. Under 40 minuter, sedan vi rattat in på Stora Torgets parkering, såg vi inte en enda annan människa. Bara en rullande bil på avstånd.
Samtidigt gäller det att passa på av trafikskäl. Under sommaren får ingen ”vanlig” bil parkera på Stora Torget. Likadant vid andra speciella tillfällen som ex. marknadsdagar och under adventsveckorna.
Dessutom går det knappt att gående vifta på öronen, utan att slå i någon turist under högsäsongen eller lite dumt trampa av skorna på en timid dam.
Publikhavet är häftigt att uppleva max en timme. Helst sittande med en kall dryck. Sedan längtar jag till en lugnare oas. Annat var det kanske när jag var 26 år minus och mina bruna ögon sökte sig till ögongodis. 😉 Nu har jag bara ögon för någon med gröna ögon. ❤

Lite kort historik. 1831 blev detta torg Visbys gemensamma marknadsplats med vattenpump och offentligt våghus. Runt torget fanns det gott om butiker och hantverkslokaler.
Affären på bilden är större än vad man tror från utsidan.

En sak är fortfarande kvar sedan åtskilliga århundrande. Byggnaden med två namn, ruinen som jag ska skriva om vid ett annat tillfälle. Den är värd ett eget inlägg, i rätt kategori – ruiner.

Runt torget dominerar i nutid mat, dryck och musik. Både inomhus och utomhus på den varma årstiden.

På detta ställe är det mest franskt på menyn. Borde jag testa någon gång. Jag gillar fransk mat.

I det gamla stenhuset är det fullt ös under sommarveckorna. Här samlas mest yngre människor. Stureplansgruppen tog över ”skeppet” 2008. På de 900 kvadratmeterna i tre plan finns det 10 barer, 3 dansgolv och 2 scener.

Detta klassiska året-runt-stället nämns i flera skönlitteratur-böcker, där handlingen är förlagd till Visby. Stenhuset med valv inhyser restaurang, barer och flera dansgolv. Jag såg på en affisch att Rigmor Gustafsson ska uppträda här ikväll.

Jag skulle gärna vilja veta byggåret för de två stenhusen ovan och deras historia. Har det förekommit en helt annan verksamhet, där människorna blev svettiga av annan fysisk aktivitet än dans och närkontakt? Skulle vara spännande att få reda på riktigt gammal ”dammig” fakta.

Om någon pub-gäst ramlat dumt från barstolen eller någon gjort olämpliga rörelser på de tre dansgolven och inte tagit hänsyn till flydda år finns det hjälp att få. I alla fall i min fantasihjärna.

Till Bakfickan ska du gå som gillar fisk och skaldjur. Namnet Bakfickan förknippar jag med Björn Hellbergs böcker. För där på hörnet av torget, i den pittoreska lilla staden Laholm, ligger haket som serverar lite billigare husmanskost och en kall pilsner.

Vilken utsikt de måste ha från husen på klinten. Förhoppningsvis har de inte ont av oljud från torget och kan njuta fullt ut av havets olika temperament.

Jag kommer troligtvis att gå till Stora Torget någon julidag, bara för att se och känna på torgets puls. Sedan styr mina fötter till … vilken av de fem ”pilskyltarna” hade du bloggläsare valt att gå till först?
Jag gör en spontan uppställning på svar som kommer in. För att se vilket alternativ som vinner. Jag slutar när månaden är till ända. ”The Eagle has Landed”. Min röst har redan landat. ❤

Almedalen, x röster
Domkyrkan, 1 röster
Södertorg, X röster
Botan, 8 röst
Österport, x röster