Fråga 28

Fotot är taget precis intill en av Gotlands underbara medeltida kyrkor. Vilken?

A. Sundre
B. Hogrän
C. Östergarn

På torra land: ❤ = Skrap-Kryss
1. Znogge ❤
2. Marianne ❤
3. ???
6. Nej
13. Nej

Läget i bassängen efter 28 frågor:  
Wiolettan, 1 m upp till bassängkanten

Sven-Arne, 26 m
Lena W, 29 m
Kerstin N, 29 m
Maj, 34 m
Ing-Britt, 38 m
Anita, 41 m
Laila, 48 m
Marie T, 53 m
Minton, 54 m
Blomsterbönan, 56 m
Ditte, 56 m
Thomas, 57 m
Lizzanpizzan, 60 m
Börje, 60 m
Marie K, 60 m
Gunnel, 64 m
Eva-Lotta, 65 m
Louise, 70 m
Signhild, 72 m
Eva J, 75 m
Kerstin J, 76 m
Martin, 78 m
Inger, 81 m
Gunilla W, 84 m
Mia J, 88 m
Eva R, 89 m
Primrose, 93 m
Ingela, 94 m
Emil, 95 m
Anki A, 97 m
Anne B, 99 m
Anette, 100 m
Anna T, 100 m
Susie, 100 m
Övriga befinner sig i omklädningsrummet. 😊


27. Sundre kyrka

Inget landskap i Sverige har så många medeltida kyrkor som Gotland, 92 stycken och dessutom 3 ödekyrkor. Vår plan är att åka runt till dem alla och med kamerans och fantasins hjälp förflytta oss många hundra år tillbaka i tiden. Säkrast är att besöka kyrkorna den 15 maj till 15 september för då är de öppna dagtid.
Vilken fantastisk kulturskatt. Tack ”snälla” Valdemar Atterdag för att du inte gav dig på dem också, som du gjorde med alla, utom S:ta Maria, i Visby. 😉

Längst ner på Gotlands sydkust ligger Sundre Kyrka. Det utsatta läget på ön med havet på alla sidor gjorde, att detta och några till kastaler byggdes av säkerhetsskäl. Då var det perfekt att bygga försvarstornet på kullen vid kyrkan. För därifrån ser man långt ut till havs i syd, väst och öst. Sundre kastal är byggt någon gång på 1100-talet och är ett av de bäst bevarade på ön. Ändå ska den enligt en sägen blivit belägrad av Valdermar Atterdags krigare 1361.

Kyrkogårdsmuren är hög och kraftig och till största delen medeltida.
Innan vi gick in i kyrkan var vi bara tvungna att zooma in och njuta av det vi hade sett på vägen dit, en stund tidigare.

Vallmofält är vi svaga för. Idag om exakt fyra veckor är det vårmånad. Sedan så… 

Kyrkan är en av de minsta på ön och är byggd i sandsten, som är det vanligaste materialet i de södra socknarna. Långhuset och koret uppfördes under 1200-talets första hälft. Tornet kom till lite senare. Kyrkan anses vara ett ganska enhetligt romanskt byggnadsverk.

Triumfkrucifixet tillkom först på 1400-talet.

Frismålningar av Passionsmästaren enligt tryckt text.

Träskulpturen av den sörjande Maria är från mitten av 1200-talet.

Dopfunten hittar jag ingen fakta om.

Inte heller om altaruppsatsen.

Däremot finns det en spännande äldre sägen om två röda ädelstenar som ska vara inmurade i en yttervägg i söder. Enligt storyn ska ett odjur som levde på Gotlands sydspets ibland tröttnat på vattenlivet och kommit upp på landet och lekt med en röd ädelsten. En gång lekte den för vilt och tappade leksaken som sprack i två delar. Några dagar senare hittade en bonde bitarna. Han murade in dem i kyrkoväggen. Sant är att de kan ses i fasaden. Avslutningsvis finns det en annan variant av sanningen som lät mindre intressant. 😉

Tänkvärda ord:
”Bättre vara ödmjuk bland de ringa
än dela byte med de högmodiga.”
                             Ordspråksboken

 

 

 

Hoburgs fyr


Det hade varit många klagomål från svenska och norska handelsmän som hade haft åsikter om vikten av att ha en fyr på Gotland. Så redan 1741 föreslog Carl von Linné att en fyr skulle resas på södra Gotland.

1845 lämnade Storbritanniens minister i Stockholm en framställan till Kungliga Majestätet om behovet av en fyr på Gotlands södra udde.

Förslaget godkändes och medel beviljades för byggandet. Fyren är byggd i kalksten och hela fyrplatsen kostade 44 620 kronor. 1 oktober 1846 tändes den för första gången.

Jag tog ett sista foto ut mot bukten Rivet innan jag lämnade över kameran till ”någon” som saknade höjdrädsla och inte hade ont i en fot.

Detta är den trevliga fyrguiden Margareta som gärna berättade fakta om fyren för Solveig. Hoburgs fyr var Gotlands andra bemannade fyr (Östergarnsholm var den första redan 1806). Tornets höjd över marken är 21,7 meter.

Först installerades rovoljelampor. De byttes senare ut mot fotogenlampor för att därefter ersättas, 1915, av luxljus. 1951 blev fyrbelysningen elektrisk. 1978 blev den automatiserad och därmed avbemannad. Det är Sjöfartsverket som äger och driver fyrtornet.

Solveig erkände att det var lite läbbigt med ”klättringen” längst upp. Vet inte om det berodde på spiraltrappan eller fyrtroll. 😉

Den observante kan se både mig och ”den lilla blå”.

Fin utsikt över vidderna.

Sundre Kyrka hade vi precis besökt tidigare.

När det var dimma och det inte gick att uppfatta fyrljuset varnades skepp om närheten till land genom knallskott. I mitten av femtiotalet slutade skjutandet och ersattes av en mistlur.

Fyrbetjäningens bostadshus.

Här njöt vi extra av blåelden innan vi hoppade in i ”vår lilla blå” och fortsatte vår resa… ❤