Södermur var från början sträckan från Söderport (höger på bilden) till Segeltornet, som sprängdes tillsammans med Visborgs slott. I mitten av mursträckan ser du ett av de två sadeltornen i Södermur. De två tornen har otroligt nog aldrig behövt någon stöttning, till skillnad från andra ”påhängda” sadeltorn i den ca 3,4 km långa muren.
Detta blogginlägg ska mest handla om marktornet som du ser längst bort. Låt oss komma lite närmare…

… Grå Gåsen, Grågåsen eller Gragasi som den hette långt tillbaka i tiden. På tal om det sistnämnda namnet. Den ståtliga kyrkan i Öja kallas ”Gra gasi” och ser ut så här.

Vilken bra koll de hade längst upp i tornet. De kunde se långt i förväg när det nalkades faror av olika slag. Både från land och ”sjön”.
Det gröna piffar upp intrycket. Blandar det hemska med historia, krig, död, lidande med något slags ”naturhopp”. Styrkan hos många växter är fascinerande. Den är jag ödmjuk för.

Livs levande fågel, ditsatt sten eller en inkilad sten som den i Sankt Göransporten? Jag drar till med ett X. Vad tråkig jag är. 😉

Nu har vi gått in genom en port och tagit oss till baksidan av Grå Gåsen. Här var det mer grönt och häftigare. Dessutom lugnt. Jag skulle kunna se mig spela utomhusbadminton, som jag hade bra vindstilla barndomsmöjligheter att göra, i vår skyddade trädgård i Halmstad.

Jag uppskattar när det finns möjligheter att titta in lite extra. Vad bra att vi nästan alltid har visitkort att dela ut om vår blogg gotlanduppochner. För det går inte att komma ifrån att en del undrar – även mitt på ljusa dagen.
Muren skvallrar om orostider från förr. Jag önskar att det bara var gammal dammig historia – som ”den lilla människan” borde ha lärt sig mer om. Behandla dina medmänniskor som du vill bli bemött själv. ❤