Kunde kommit till tidigt

Jag fick gott om tid för att planera möjliga kategorier och lämpligt namn på en ny blogg, som skulle handla om enbart Gotland. Insekter dök upp tidigt i tankarna. Jag kunde haft det som en huvudgrupp och sedan haft olika undergrupper. Då kunde nyckelpigor fått vara en av dem. I tidigare block (har ett för varje bloggår) kan jag följa mina tankegångar, som jag fortfarande kan ha nytta av. Ibland i helt nya sammanhang.

Troligtvis hade det blivit glest med bidrag med enbart trollsländor. 😉

Med facit i hand kan du besökare, i spalten över våra kategorier, konstatera att enbart fjärilar har en egen. Vår förhoppning är att bidragen ska bli fler i kategorin FJÄRILAR under säsongen 2022. Frågan är bara hur vi exempelvis ska få citronfjärilar att sitta vackert, i mer en tre sekunder? Undra om det dessutom går att övertala dem att fälla ihop vingarna så det blir foton från både ovan- och undersida. Jag lämnar över ansvaret till Solveig. Det är hon som leker med macroobjektivet.

Istället har det blivit att insekterna dyker upp i inläggen i flera olika kategorier; Gotländska ängen, Botaniska Trädgården, Med macro, Naturreservat, Rosornas ö m.m.

Jag är ingen expert. Vet inte vad det rör sig om för sorts insekt. Däremot är jag skaplig på matematik. Jag kan räkna till både två och sex. Undra om det är okej så här på offentlig plats? Tror jag för ordningens skull slår 113 till Skogspolisen 😉

”Morgonstund har guld i mund”

Botaniska trädgården i Visby, även kallad ”Botan” är utnämnd, av oss, till en av Visbys vackraste och trevligaste platser. Återigen kommer vi att besöka ”Botan” en gång i månaden – den här gången med ett macro.

Tidig söndagsmorgon, solsken och vindstilla. Vad kan då vara bättre än att ta en tur ner till Botaniska trädgården? Inget, tror jag.

Så här i juli finns det blommor av alla de slag…

… i olika färger…

… och former…

Var och en vacker på sitt sätt, om man tittar noga.

”Botan-katten” som brukar dyka upp ibland vid våra besök verkade inte speciellt intresserad av att hamna på bild. Den var mer intresserad av att smaka på bladen.

Spindeln hade ett enorm nät men tycktes inte ha haft tur med att fånga in morgonens frukost…

Runt den lilla dammen upptäckte jag några små trollsländor. En av dem var vänlig nog att sätta sig en kort stund så att jag hann ta några kort. Visst är den söt?

Är definitivt ingen expert på fjärilar. En kålfjärilshona?

Nyckelpigan fick jag vänta på ett tag. Den kröp under, bakom, uppochner… innan den äntligen kom på rätt håll.

Det där med skärpa är ett kapitel för sig… Men ordspråket håller än. Den som går upp tidigt hinner med mycket.