I bakgrunden syns Boge kyrka som har siffra 37 i kategorin Medeltida kyrkor. Den gången för två år sedan var vi på väg hem från Slite och gjorde en kort avstickare till kyrkan. Nu tänkte vi premiäråka den mindre vägen mellan väg 147 och 148. Hela fyra stopp ämnade vi stanna till vid, på den under en mil ”långa sträckan”.
Det var som att komma in i en ny värld när vi rattade ner mot parkeringen. Under de cirka tvåhundrafemtio meterna mot målet gick vi ner i varv och tog in behagliga intryck.
På medeltiden var det gott om olika slags kvarnar på Gotland. Vid mitten av 1600-talet fanns det 134 förtecknade kvarnar på ön, hundratalet var vattenkvarnar. Av väderkvarnarna fanns de flesta på Sudret. (längst ner på ön) Men i samband med myrdikningarna under 1800-talet försvann den viktiga ingrediensen, som stavas V-A-T-T-E-N.
Nu finns det endast två vattenkvarnar kvar på Gotland som är brukbara. Aner vattenkvarn vid Boge, som byggdes i slutet av 1800-talet, är en av dem. Kvarnen byggdes i resvirke och bulteknik. Den har faltak och är två våningar hög.
En guldstjärna till hembygdsföreningen ❤ vars insatser räddade kvar kvarnen, dammarna och vallarna vid Aner. Om vattentillgången är tillräcklig i dammen brukas kvarnen vid två tillfällen om året.
Hjulet som driver kvarnen är ungefär 6 meter i diameter. En tjusig koppling, av en slump, till hästkrafter. 😉
Vad trevligt att dörren var öppen till detta museum. Välkommen in kära bloggbesökare.
I kvarnhuset finns dubbla kvarnstenspar.
Jag stod en stund och försökte tänka mig in hur det skulle varit att besöka kvarnen under dess ”glansdagar”. Insåg att ljudet säkert hördes långt innan kvarnen syntes. Jag hade därefter antagligen noterat bruset av strömmen. När jag öppnat dörren borde bullret varit rent öronbedövande. Gick det att föra en dialog? Såg man något genom den vita dimman? Hur var det att ta sig uppför trappan? Här någonstans började jag tänka på en scen från svartvita Kullamannen och steg för steg började ett bokmanus ta form i min halländska hjärna. Eller snarare en scen till ett manus, som ligger och vilar i en malpåse. Fortsättningen till Mina fotsteg i ditt hjärta. För jag hade flera hemliga skäl till att jag ville bo på Gotland. 😉
(Inga fler kommentarer om ämnet)
Numera är platsen privat. Vilken ynnest det är att vi 2021 har möjlighet att få ta del av historien. Få en inblick i vardagen förr. Då de flesta gårdarna var självhushåll och det ofta fanns en kvarn på tomten, där det maldes under vår och höst. Om vattenflödet samarbetade med människorna.
De här två söta hästarna var säkert mer nyfikna på vårt fika än oss. Jag ger högsta poäng till fikaplatsen, när det gäller väder, vyer, godsaker och sällskap. Just nu hade jag inte velat sitta där. För det regnar i Visby idag.
gotlanduppochner 
Det finns två eller tre vattenkvarnar, som jag vet, i jobb-byn. Den ena ägs av min kompis A, chefens dotter. Den fungerar som vattenkraftverk nu, de har lagt åtskilliga timmar på att få det i bruk.
Regn och halvsoligt om vartannat här idag.
GillaGilla
Vad häftigt. Knappast något som fixas på en kafferast. Jag uppskattar att de får en chans att leva vidare. För de är en sevärdhet i ”naturen”. Jag har sett ganska många kvarnar, men det går inte att parkera var som helst. Kanske samlar jag ihop ett större gäng i ett inlägg någon gång.
Idag var det första gången som jag cyklade ut på morgonen denna säsong. Sedan blev det en andra gång, eftersom det lovade regnet bara blev svagt stänk. Enligt min app ska det bli kanonväder nästa helg, när vi har våra namnsdagar och det är Sveriges dag. Måste komma på en bra rutt. Är bara så svårt att välja rätt ordning. I-problem. 😉
GillaGilla
Nä, det tog tid. Men de har el till båda hushållen därifrån. Kom på att jag ljög. Den ena är inte en vattenkvarn.
GillaGilla
Bra sätt att fixa el. Kanske är det en väderkvarn eller en pratkvarn. 😉
GillaGilla
Jamen där dök det upp väderkvarnar, jag skrev ju häromdagen att det skulle jag också kunna tänka mig! Väldigt fin!
Hästaputtarna har det bra i sin hage, en egen liten ö på öjn!
GillaGilla
Det kan vara så att jag sett fler väderkvarnar än kyrkor på Gotland. Men de är lägre och syns inte lika snabbt. Är också svårt att kunna stanna bilen och fota dem. En del ligger en bra bit in från vägarna. Undra om Öland eller Gotland vinner när det gäller antalet som finns kvar. För ”Holland” är väl inte samma sak som Halland? 😉
Jag tror att stora råttor också kan tänka sig att bo i en kvarn. 😉
Jag har aldrig ridit på en häst men är ändå förtjust i dem. Ett tag var det kanske mest tjejerna som höll på med dem, som lockade mig mest. 😉
GillaGilla
Hinner jag med en resa till ,-)) Har läst ikapp ,-))
Skulle nog behövt vara där själv, behöver gå ner i varv lite.
Vilka häftiga vattenhjul!
Så många kvarnar det fanns! Bra att det finns två kvar alla fall.
Det skulle vara intressant att komma in och få se och höra hur det var på den tiden, behåll manuset i huvudet, och vem vet, kanske kan jag få tillfälle att beställa den boken ,-)) Jaha det blir en fortsättning på din bok Mina fotsteg i ditt hjärta. ,-) Kul!
Jaha ja ni har regn ni också, Tyckte att hästarna hade lite väl mycket vatten omkring sig!Ha det jättefint KRAM Primrose ,-)
GillaGilla
Bloggtempot är uppskruvat. Men först gäller det att njuta och uppleva på plats. Min lista blir längre och längre över stopp på öjn.
De har en hel damm.
Helgkram
GillaGilla
Så roligt att det finns två fungerande vattenkvarnar kvar i alla fall för de är ju en del av vår historia.
Så det är tänkt en fortsättning på boken. Då är det läge att plocka fram manuset nu. Eller det är kanske bättre att spara det till vinterhalvåret kanske. November kan väl vara en passande månad 😉
Kram
GillaGilla
Tusen tack. November blir kanon. Med hjälp av skohorn går det att pressa in mellan 01:00-04:00. 🙂
GillaGilla
Dessa fantastiska byggnader och konstruktioner. Underbart att se dom i gott skick.
GillaGilla
Det är så jag nästan blir rörd, när jag möts av möjligheten att på plats se bevis på flydda dar.
GillaGilla
Inser att jag måste avsätta riktigt lång tid vid nästa besök på Gotland. När det nu blir. Tack för en vacker tur hit till Aner och området runt kvarnen och med vackra bilder- . Väldigt roligt att också få veta mer. Du berättar så lättsamt så det känns nästan som om jag är på plats.
Roligt att två vattenkvarnar finns kvar på Gotland och så väl bevarade.
Kram
GillaGilla
Gotland lär man inte känna på en helg eller en julivecka. (Fast det beror såklart på vilka intressen som man har.) Det tog inte lång tid innan jag insåg att det inte kommer att bli lätt med mitt ”hemliga projekt” ,som aldrig är statiskt. Ju mer jag läser eller ser fylls önskningar & möjligheterna på. Nya uppslag & idéer födds under promenader eller vakna nätter.
Vädret är självklart en viktig ingrediens av många skäl för att det ska bli så bra som möjligt. Naturen likaså. Om blåelden var viktig för mig när det gällde några platser 2020 är den superviktig denna intensiva sommar. Men främst kommer alltid hälsan. Nu längtar jag efter S sommarlov.
Blåa kramar
GillaGilla
Pingback: Kärt återbesök | gotlanduppochner