Pusslet på plats

Det här motivet fick jag på ett pussel för två år sedan. Jag gillar Helgumannens fiskeläge på Fårö, Sveriges åttonde största ö.

Det är trevligt när saker blir av. Igår läste jag, av en slump, det första inlägget i kategorin FAVORITER I REPRIS. Där tog jag upp platser som jag ville besöka eller återkomma till. Vid läsningen insåg jag att vi redan hunnit med de flesta. En av mina önskningar var att ta med cyklarna till Fårö och göra ett ”rauksafari på två hjul” upp till det berömda fiskeläget. Kan det rent av röra sig om världens mest fotograferade fiskeläge? Säkert bland tio-i-topp.

Gistgarden fanns inte på plats när vi besökte Fårö i maj 2019. På en skylt bredvid går det att läsa följande: År 2020 återuppsattes gistgarden med medel skänkta till minne av Sverker Hagberg.
* En gistgard är ställningar där strömmingsgarnen hängdes på tork.

Det var betydligt blåare himmel vid detta andra besök. Vill du jämföra bilderna och läsa mer text om Helgumannens fiskeläge trycker du på den blå länken. https://gotlanduppochner.com/2019/06/12/helgumannen/

Sädesärlan väntar nog på att vi ska försvinna så att den kan mata sina ungar… .

Med både tacksamhet och en dos av vemod var det dags att trampa iväg igen…

Var är alla människor?

Bloggrubriken idag, och den igår, är väl valda. Vi behövde inget svar på dem och vi klagade absolut inte. Det är bara en extra krydda som gör att det är möjligt att njuta fullt ut. Helst när vi trampade på, på den slingrande vägen, och ”badade i historiska naturverk”. Konstnären har verkligen lyckats.

Kombinationen av att förflytta sig med cyklar och parkera dem vid olika ”stenstationer” och övergå till klättrande bland raukarna är suverän.

Sedan är det alltid trevligt med en färgklick då och då. En tistel som signalerar om att den i högsta grad är en levande ”sak”.

Fick du någon personlig favoritrauk? Noterade du tre S? Segelbåt, svan och skum.

Vårt slutmål på två hjul var det berömda fiskeläget. Det kommer att få ett eget inlägg i kategorin FAVORITER I REPRIS. Minns/kan du namnet? Första bokstaven är H. Det går att tjuvkika i förra inlägget. 😉
Här är vi på väg tillbaka till ”Den lilla blå”.

Solveig stannade till en stund och tog fram sitt macro. Purpurknipprot – en gammal bekantskap från ett besök i Ireviken.

Jag vet inget om stenmurens historia. Vet bara med bestämdhet att Fårö inte varit uppdelat i två bitar. Däremot skulle det gå att beskriva Fårö som ett Gotland i miniatyr. Sedan skiljer öarna sig åt på flera sätt. Det är mer kargt här och inte samma möjligheter att odla. En annan skillnad är att Gotland har inte haft någon Ingmar Bergman boende hos sig.

Här går det att skåda en husbil som stod parkerad vid en av P-platserna längs leden. Inget dumt val av nattlogi – för dem.

”Den lilla blå” hade heller inget att klaga på utsikten. Framför står bordet där vi åt vår medhavda frukost. Den här resan var planerad i detalj. I alla fall så gott det gick. Huvudmålen blev avklarade. Visst sneglade jag på klockan vid ett senare stopp vid ett ”nytt” fiskeläge, som visade sig vara ännu en pärla. I ett annat läge skulle vi stannat kvar en stund till och satt oss på en sten vid havet. Nu insåg jag att det fanns en chans att hinna med nästa färja hem. När vi nådde ”stora vägen” och såg en ström av bilar komma mot oss i den kraftiga backen insåg vi att färjan snart skulle vara tömd. Skulle vi hinna? Ingen av oss trodde det. Helst inte Solveig som hann se den röda lampan börja lysa. Själv var jag lyckligt ovetande som chaufför om färgen, för när jag sneglade dit var…

…det grönt sken och jag körde ombord. Tack för att vi fick åka med!
Vi var supernöjda med vår Fårötripp… mitt i högsommaren.

Var är kön?

Hur många vänner och kompisar har vi sagt det till? Vi kommer aldrig att åka till Fårö under högsäsongen. Absolut inte i juli. När vi varit i trakten, sett kön på några kilometer och läst den vita texten i asfalten, som talar om hur lång tid det är kvar till att få rulla ombord på färjan, har jag haft ett snett leende på läpparna. Två timmar och en kvart. Stå och vänta. ”Never in my life”

Det är helt okej att ändra sig. Tänka om. För vi utgick från att de flesta inte är lika morgonpigga som vi kan vara. Dessutom åker de inte ifrån den lilla ön så tidigt. Våra nya tankar fick ”bingo”.
Vi lämnade Visby med god marginal till klockan fem. Cyklarna hade vi som vanligt satt fast bakom bilen kvällen innan. Målet var att hinna med 06.00 färjan. Vad skönt det var på morgonkvisten. Till slut kom det två andra fordon som också följde med på färjan.

Tolv minuter tar det mellan Fårösund och Fårö om inte ”styrman” kör fel. 😉
Jag gick ur bilen och njöt av utsikten. Vattnet låg så stilla. Luften var så lätt att andas. Livet kändes så härligt och enkelt att leva. På utflykt med min pusselbit. ❤

Sämre utsikt går det att ha vid utomhusfrukosten.

Vi sa förra gången att vi skulle återvända hit för att göra ett rauksafari på två hjul i Digerhuvud, Sveriges största raukområde, ca 50 meter brett och 3,5 km långt. Vi tänkte oss att cykla bort till dess norra del, Helgumannens fiskeläge.

En häftig rauktunnel. Det ska vara populärt att dyka här utanför. En orsak är att det en bit ut, vid pallkanten, finns ett undervattensstup på 50-60 meter. Faran är att det kan bildas livsfarliga undervattensströmmar. Fritidsfiskare gillar platsen extra mycket. Skälet är att fiskar trivs i det djupa vattnet. Livets kretslopp.

”Vakthunden” döper jag den närmaste rauken till.

Då får detta vara ”Vaktfågeln” för jag vet inte artens namn. Vet du?

Lite grönt bryter av…

Perfekt väder. Ingen trafik på vägen. Växelvis cyklade vi eller strövade omkring bland raukarna.

Vi kom fram till att de lagt ny asfalt sedan sist och breddat vägen en bit. Denna morgonen hade vi vägen helt för oss själva. Precis som förra gången.
Imorgon kan du läsa vidare om vår färd.

Stucks stadar

Det femtioförsta fiskeläget nådde vi smidigt, via att cykla några minuters nedförsbacke från vår hyrda stuga.

Platsen är Fårösund på norra Gotland.

Det ser avslappande ut att sitta där och njuta och vänta på att solbrännan ska landa galant på junikropparna. Är de på hemester som vi? Eller är Fårösund deras boplats sedan barndomstiden? Så lite vi vet om våra medmänniskor. Ibland kan jag inte låta bli att krydda med egenodlade kryddor. Antagligen föddes jag med en överdos av fantasi, som jag genom åren haft svårt för att göra mig av med helt. Dock är jag oftast en mästare på att behålla det mesta inom mig. Så kan det ibland uppstå ett läckage. Tror jag struntar i att söka för det. 😉

Vi tog oss ut en bit för att få ett annat perspektiv. En tanke var att få till en vacker spegelbild. Krusningarna omöjliggjorde möjligheten.

Kustvakter behövs i alla tider. Jag kan skilja ut att det inte rör sig om en fredsduva.

Några detaljbilder fick följa med dagens blogginlägg, som avslutas med den berömda senapsfärgade färjan till Fårö.

För många år sedan kallades den lilla ön norr om Gotland för Faroy, den fjärran ön.

Skäl att återvända

Sudret med sina fem sydliga socknar – Öja, Fide, Hamra, Vamlingbo och Sundre är en favoritlandtunga på Gotland. ❤ Nästa gång får cyklarna följa med på turen. ”Den lilla blå” får acceptera de extra kilona utanför plåten.

Hit vill vi också cykla en tidig sommarmorgon. För att inte trötta ut cyklarna tänkte vi låta dem åka snålskjuts den första biten från Visby. 😉

Än återstår det några nya platser att besöka vid Högklint.

Jag har alltid varit svag för kombinationen att återse vackra platser och upptäcka nya. Vid trakten av Kyllaj finns många vita fläckar för oss. Andra gången här, när vi cyklade, kom vi fel och jag längtar efter en andra chans.

Halvön Asunden kan jag verkligen rekommendera. Där får du, i rätt väder, en dos av mycket intressant och tilltalande.

S:t Olofsholm kommer vi att återvända till för att traska ner mot stranden.

Gotanduppochner har en oskriven regel, att aldrig lägga in en solnedgång/soluppgång från exakt samma ställe. Vi har otaliga möjligheter att variera oss på Gotland. Samtidigt tycker jag att alla ser annorlunda ut och har hur många variationer som helst. Om några dagar finns möjligheten att vi får se himlaspelet från ny plats. Solveig gillar soluppgångar mest. För mig är de extra exotiska eftersom jag är ett västkustbarn. Annars gillar jag båda upplevelserna. Vad tycker du bloggläsare?

Blåeld är både vacker att se på och gör sig bra på bild. Förra året väntade jag in ”rätt tidpunkt” innan det blev ett inlägg från fiskeläget Nyhamn. Nu har jag en lång hemlig lista på platser som jag vill besöka, när blå säugblåmme är som vackrast. Vilket innebär att vi inte kommer att hinna med att bocka av listan under 2021. 😉

Fårö kommer vi att besöka igen. Kanske tar vi en tur dit när vi bara har 12 minuter till ön. Möjligtvis några minuter till från stugan. 😉 Annars uppskattar jag att inte välja de närmaste vägarna. Vilka fantastiska, roliga och annorlunda platser det går att stöta på genom att ”köra vilse” eller sänka bilhastigheten. Gotland är ett smörgåsbord av rang. Levererar den ena rätten efter den andra. ❤

Aldrig långt till havet

2020 avslutas med ett bildspel. Temat är hav. Vart vi än åkt på Gotland eller på Fårö, så har vi aldrig haft långt till havet.
Gotlanduppochner tackar alla bloggbesökare som ”tittat in” här under året som gått och önskar er alla en God Jul och ett Gott Nytt År. Välkomna tillbaka i januari.
Kram från Bosse & Solveig Lidén

Fråga 26

Jag valde ”Stand by me” till fikat. Platsen var…

1. FÅRÖ
X. SLITE
2. VISBY

Tävlingstid:
Från inlägg till 19:59

Dagens segrare:
Znogge ❤

Aktuell tabell efter 26-30 frågor:
1. Znogge, 58 p.
2. Greger Byskata, 49 p.
3. Wiolettan, 37 p.

4. Anki Arvidson, 29 p.
5. Eva-Lotta, 25 p.
6. Sven-Arne Petersson, 21 p.
7. Anita Linder, 19 p.
8. Minton, Ditte Akker, 18 p.
10. Maj Johansson, Ethel Hedström, 16 p.

12. Gunnel Moberg, 15 p.
13. Eva Johansson, 13 p. (Flest segrar)
14. Eva Rohlén, 13 p
15. Gunilla Wahlberg, Primrose, 11 p.
17. Thomas Petersson, 6 p.
18. Börje Carlsson, Signhild Hortberg, 5 p.
20. Marie Kristoffersson,  4 p.
21. Åse Holmander-Mehlin, 3 p.
22. Anne Bondin, Ingrid Levander, Susie Bloom, 1 p.
25. Inger Börmark, Annika Sohlin, 0 p.
27. Övriga i världen. 😉

Flest titlar:
1. Znogge, 7
2. Greger Byskata, 6
3. Wiolettan, 3
4. Eva-Lotta, 2
5. Eva Johansson, 2
6. Anki Arvidson, 2
7. Eva Rohlén, 1
8. Anita Linder, 1
9. Sven-Arne Petersson, 1
10. Ethel Hedström, 1



Bit för bit

Denna kategori handlar om sådant som jag uppskattar och som tillför vardagen något extra. Att stanna upp och glädja sig åt småsaker tror jag betyder mycket för det inre och därmed för hälsan och välbefinnandet.
Vad är vardagslyx för dig? Skriv gärna en kommentar och dela med dig av dina tankar.
När jag fyllde år fick jag detta pussel av mina döttrar. Tusen bitar. Motivet är ”Helgumannens fiskeläge” på Fårö. Påminner en del om min Header. 😉

Det tog många veckor innan jag nådde till läget att det bara fanns två ”vita moln” kvar. Dagar som aldrig blev ljusa. Regniga februari och marsdagar. Lampsken som gjorde mer ”onytta” än nytta och gav reflexer.
Jag hade bra hjälp med ramen av Solveig och med mycket annat, när lillasyster kom hit en helg.
Små väderleksproblem. Där alla bitar såg likadana ut. Det hjälpte inte ens att jag tog med en kartong bitar till fönstret. Allt var grått. En del dagar fick jag inte dit många bitar.

När solen och hoppet tändes utanför vår bostad gick det snabbt för mig. Då kändes det som förr när jag pusslade. Avkopplande. Spännande. Kul att se framsteg. Samtidigt brukar min hjärna glida iväg till andra saker. Ofta har jag på musik i bakgrunden.
I dessa tider när många av oss som är äldre vistas inomhus kan pussel vara ett bra tidsfördriv. Antalet bitar kan varieras åt båda hållen.
Jag passade på att leka med kamerans finesser. Oftast är originalet bäst. Även om det i vissa sammanhang är häftigt med svartvitt. Var rädd om dig. 

I denna ljuva sommartid

Fast text:
Jag tänkte hedra Mari Jungstedt (1962-) med att göra något liknande som jag gjorde med Kurt Wallandersviten på min blogg ”Bloggäventyr med Bosse Lidèn”. https://bosseliden.wordpress.com/2016/12/28/elfte-boken-i-serien-om-kurt-wallander-handen/ Här handlar det om kriminalromanerna om Anders Knutas på Gotland.

Femte boken i Anders Knutas sviten:
I denna ljuva sommartid, 2007, 316 sidor. Albert Bonniers Förlag

Boken är tillägnad:
Till Ewa Jungstedt, allra käraste syster

Bosses alternativa titel: 😊
Den instängda hemligheten


Uppe vid Sudersands campingplats på norra Fårö rådde ännu lugn trots att den var fullbelagd så här mitt i sommaren.

Personligt:
Trevligt med en avstickare till Gotska Sandön och att Karin fick basa en stund när Knutas hade semester på Fyn. Det var med denna bok som Mari Jungstedt klev över min betygströskel och landade på sin första femma i betyg.

Tidsintervall:
Från 10 juli till 19 augusti 2003.
Epilog: När turistsäsongen var förbi. En bit in i september 2003.


Just när hon passerade Alis grillkiosk utanför Österport ringde telefonen.

Huvudkaraktärer:
Anders Knutas: Kriminalkommissarie.
Karin Jacobsson: Utsedd till biträdande chef.
Johan Berg: TV-reporter.
Emma Winarve: Bor i villa i Roma. Strular med Johan.


Hon började gå bort mot Almedalen. Den vackra parken låg alldeles utanför Visby ringmur, en oas mellan staden och hamnen.

Kollegor till Knutas och Karin:
Erik Sohlman: Kriminaltekniker.
Thomas Wittberg: Kriminalinspektör.
Lars Norrby: Presstalesman. Svårt att ta att Karin fick tjänsten.
Birger Smittenberg: Åklagare.

Förstärkningar utifrån:
Martin Kihlgård: Rikskriminalkommissarie. Väger en bra bit över hundra kilo till sina ca 190 centimeter. Matvrak. Släpper bomben om manligt sällskap och då släpper Knutas hemliga svartsjuka.
Nytt rekord när Martin dyker upp redan på sidan 78. 😊

Kollegor till Johan Berg:
Pia Lilja: Fotograf. Vill ut i världen. Känner ”alla” på Gotland vilket är en stor fördel för Johan.
Max Grenfors: Regionalnytts redaktionschef.
Madeleine Haga. Reporter på riksnyheterna. Farligt söt.
Peter Bylund. Fotograf. Comeback. Var med i första boken.


Madeleine Haga och fotografen Peter Bylund hade just anlänt till Gotland och bodde på Strand hotell.

Bokens dos av kärlek/brist på kärlek:
Knutas älskar sin fru Line men under våren har äktenskapet gått på tomgång. Han ser henne mest som en skön fåtölj man har hemma. De verkar ständigt gå om varandra.

Johans förhållande med Emma är noll och ingenting när boken börjar. Både Johan och Emma mår dåligt. Var och en på sitt håll.
Gränsen mellan svartsjuka och hemliga tankar är extra snäv i denna roman när det gäller Johan och Emma.
Johan börjar strula med kollegan Madeleine.

Emma har en brist i sin personlighet. Vid svårigheter flyr hon. Hon är medveten om sin svaghet, men saknar förmåga att bryta mönstret.

Karin bär på en ryggsäck av oslipade tunga gråstenar.


Han tog vägen förbi Österport och köpte en mjukglass i kiosken.

Karaktärssvagheter/hemlighetsmakeri:
Johan orkar inte vänta på Emmas känslor.
Knutas blir inte klok på sina känslor för Karin.
Knutas hinner inte med att sköta sitt hus och trädgård.

Hälsa/Ohälsa:
Emma har börjat röka igen. Likaså håller Johan och Karin på med giftpinnarna.
Emma har gått ner rejält i vikt sedan i våras.

Knutas tar sig tid att morgonsimma i Simhallen. Han har börjat lägga på sig hull vid midjan.

Johan tappade livslusten under våren och gick in i något som liknade en depression. Han fick ta hjälp av en kurator.

Bil:
Knutas kör vidare med samma gamla Merca som saknar luftkonditionering. Han klarar ändå inte av att skiljas från sin fyrhjulade vän. Däremot hade Line fått nog och köpt en splitterny Toyota som stod i carporten, när Knutas kom hem från jobbet en kväll.  Han blev överraskad men kunde inte klandra henne.


Strax var han ute ur stan och Knutas hade fortfarande förmågan att njuta av den gotländska idyll som han körde igenom.

Nyckelspår & Villospår:
Spår efter en typ av gympasko i storlek 41. Rysk ammunition och vapen från 1926, svartjobbare, svartsprit, antidepressiva tabletter, anonyma telefonsamtal, Campingplats på Fårö, Cementa i Slite och Gotska Sandön. Tre helt olika platser som alla bär på sina hemligheter & sanningar.

Kopplingar till tidigare böcker:
Kidnappningsdramat under vårvintern.
Mördarjakten på Fårö.


Han slog numret till Emma medan han stolpade iväg mot Adelsgatan, samtidigt som han såg på klockan.

Grodor i boken:

Knutas ålder haltar vidare och det har spridit sig till hans tvillingar. 😉 Likaså när något nämns bakåt, ex. Fotografen Peter Bylund hade jobbat tillsammans med Johan en sommar flera år tidigare. Den sommaren han träffade Emma.
Nja. 25 månader sedan är för mig två år. 😉
Att Wittberg blivit sambo och lugnat ner sig något år tidigare var inte helt korrekt. Det ryms inte inom den ålderstabell jag lagt upp.
I tre års tid har jag gjort allt för att det ska bli vi två, men vad har det tjänat till? För 3 år sedan visste inte Johan och Emma om varandra. 😉
Bilmärken börjar med versal. En bagatell. 😉


Knutas kördes till lasarettet för en undersökning.

Kuriosa:
Jag börjar bli nyfiken på Martin Kihlgårds kollegor från rikskrim som ofta följer med till Gotland. Vilka är de? Syns de inte bakom Kihlgårds kroppshydda? 😉
Karins kakadua Vincent är tvåspråkig. Han blandar svenska och engelska.
Äntligen får vi läsare reda på vilken gata som Knuts bor på; Bokströmsgatan, strax utanför muren i Visby. (Finns inte på riktigt)
Alla i polishuset retade Knutas för att han körde runt i sin gamla Merca och lät ögonen tåras till ”Bridge Over Troubled Water”.

Citat och längre stycken som jag uppskattar extra:
När natten övergick i morgon körde en ensam bil norrut på huvudvägen som skar genom Fårö. Regnet hade upphört. De tunga molnen låg kvar som grå sjok över himlen. Fåglarna hade varit igång sedan klockan tre, gryningsljuset spreds över åkrar och ängar. I diset skymtade enbuskar, krumma martallar och stengärdesgårdar. Som planlöst utslängda låg bondgårdar i gotländsk kalksten och enstaka väderkvarnskroppar vars vingar saknats sedan länge. Flockar av svarta får syntes i hagarna. Makligt reste de sig upp, ett efter ett, och började beta av det magra gräs som den karga jorden erbjöd.
Vilken tjusig inledning. Författaren har fångat mig direkt som läsare. Perfekt start av boken. Sedan var jag extra förtjust i denna sekvens i inlagan.
Strax var han ute ur stan och Knutas hade fortfarande förmågan att njuta av den gotländska idyll som han körde igenom. Välgödda kreatur betade i hagarna vid bondgårdarna han passerade, vägkanterna var fulla av rödglänsande vallmo och blå cikoria. Då och då glimmade havet till längs vägen. Böljande sädesfält och kritvita kyrkor. Han älskade sin hemö och kunde inte tänka sig att flytta härifrån.


Nere vid Stora Torget stannade han till på en bar, slog sig ner och drack en kall öl.

Humor:
Kihlgårds intag av mat och sötsaker sker under komiska situationer som vanligt.
Hans personliga sätt att äntligen berätta om sin franska pojkvän.

Privat sorg:
Karin går och bär på en tung sorgsten sedan många år.

Antal mord/dödsfall:
3 st


De stora fabriksbyggnaderna dominerade samhället som låg på Gotlands nordöstra sida.

Sista två meningarna:
Åskan mullrade ute över havet. Regnet kom långsamt, en droppe i taget träffade hennes ansikte.

Bosse Lidéns betyg:
5/5


Kyrkklockorna började ringa. Klockan var fyra. Varför kom hon inte?

Baksidestext:
En tidig sommarmorgon skjuts en gotländsk snickare och småbarnsfar kallblodigt ihjäl under sin joggingrunda vid Sudersands badstrand uppe på Fårö. Mordet sker alldeles intill den campingplats där offret semestrat med sin familj och det väcker stor uppståndelse, både bland turister och Fåröbor…

Fotnot:
I denna kategori har jag valt att svara på eventuella kommentarer med en symbol av något slag. Annars skulle jag säkert kunnat prata om Anders Knutas och Gotland i många timmar. En tid som jag inte har längre. Men jag läser gärna snälla och intressanta personliga reflektioner. Just nu lyssnar jag intensivt på 80-tals musik i bakgrunden, som ska vara med i ”tjugo” månadstävlingar på andra bloggen. 😉

Fråga 4

Vad hette Ingmar Bergmans första kärlek som levde dubbelliv?

1. SONJA WIGERT
X. KARIN LANNBY
2.  ANNETTE LEANDER

Dagens segrare:
Lena Wik

Aktuell tabell:
1. Znogge 11 p.
2. Lena Wik, 9 p.
3. Ditte Akker, Gunnel Moberg, Anki Arvidson, Minton, Lisbeth Ahlskog, Susan Johansson, Eva-Lotta, Signhild Hortberg och Wiolettan, 8 p.
12. Åse Holmander-Mehlin, Tobbe Nilsson, Gunilla Wahlberg, Eva Rohlén, Cecilia Ottosson, Maj Johansson, Inger Börmark och Kerstin Nilsson, 6 p.
20. Eva Johansson, Christinafotograferar, 4p.
22. Marie Kristoffersson, Börje Carlsson, Anne Bondin, Marianne Johansson-Sturk, Anne Klasson, Lollo och Laila Larsson, 2 p.
29. Övriga 😉

Flest trepoängare, först:
Znogge, 3
Högst placerad manlig deltagare:
Tobbe Nilsson
Deltagit alla gånger – än så länge: 😉
Znogge, Gunnel Moberg, Ditte Akker, Minton, Lena Wik, Lisbeth Ahlskog, Susan Johansson, Eva-Lotta, Anki Arvidson, Signhild Hortberg och Wiolettan.
”Domarefakta”: 20-15-13-11 kvar.
Överraskat mig med att deltaga under de 30 dagarna:
Anne Klasson, Lollo och Laila Larsson