Månadsarkiv: augusti 2021

Den sista akten

Publicerad den av
2

Fast text:
Jag tänkte hedra Mari Jungstedt (1962-) med att göra något liknande som jag gjorde med Kurt Wallandersviten på min blogg ”Bloggäventyr med Bosse Lidèn”.
https://bosseliden.wordpress.com/2016/12/28/elfte-boken-i-serien-om-kurt-wallander-handen/
Här handlar det om kriminalromanerna om Anders Knutas på Gotland.

Tionde boken i Anders Knutas sviten:
Den sista akten, 2012, 311 sidor. Albert Bonniers Förlag
Boken är tillägnad:
Till Maria S och Hindi Z
Bosses alternativa titel: 😊
Kvinnan som pratade med sin häst.

Poliserna följde teatermannen över gårdsplanen förbi souvenirbutikerna bort mot klosterruinen.

Personligt:
I denna bok får läsaren följa två fall. Dels det nya på Gotland. Dels dramatik på Gran Canaria när det gäller ett gammalt fall, där mördaren kom undan för fem år sedan. 
Tidsintervall:
Under Almedalsveckan i juli 2009 framtill något som ej nämns.
Dessutom en tillbakablick som startar elva månader tidigare och krymper mot nutid. 

Solen var på väg att sjunka ner i havet som låg likt en glittrande matta.

Huvudkaraktärer:
Anders Knutas: Kriminalkommissarie. Snart skild. (Tvillingarna Petra och Nils har gått ut gymnasiet och skaffat sig jobb.
Karin Jacobsson: Biträdande chef.  Knutas närmaste kollega. 46 år.  
Johan Berg: Reporter på Regionalnytts lokalredaktion i Visby. 
Emma Winarve: Gift med Johan. Småskollärare på den lilla Kyrkskolan i Roma. Nu har hon ett långt sommarlov som är det tuffaste hon någonsin haft.
Kollegor till Knutas och Karin:
Erik Sohlman: Kriminaltekniker. Avskyr att bli avbruten.
Thomas Wittberg:  Kriminalinspektör. Polishusets charmknutte.
Lars Norrby: Presstalesman. Tar alla chanser att ge Karin ett och annat nålstick som tack för att hon fick den tjänst som han tyckte var vigd åt honom. Han är som en elefant. Glömmer aldrig.
Birger Smittenberg: Åklagare. Närmar sig 65 år. Alltid korrekt klädd i skjorta och mörk kavaj. Gift med Anita.
Förstärkningar utifrån:
Glädjespridare Martin Kihlgård ansluter som vanligt från Stockholm. Denna gång på sidan 123. 😉
Kollega till Johan Berg:
Pia Lilja: Fotograf med stort kontaktnät på ön. Hon har fortfarande ambitionen att komma från Gotland och ut i stora världen.

Klockan 00.46 hade kvinnan från room service knackat på dörren.

Bokens dos av kärlek/brist på kärlek:
Emma får ingen egentid med Johan. Småbarnen går till sängs vid sju-åttatiden. De två äldsta är uppe lika länge som Emma och Johan. Sexlivet är helt dött efter att ha varit dåligt även innan trafikolyckan. Knutas känner sig så ensam i dubbelsängen att han hämtar katten för att få lugn och finna sömnen.

Knutas och Karin betedde sig som två rodnande vilsna tonåringar när de träffas på tu man hand.

Det brann till i magen när hon hörde hans röst.

”Sköt om dig”, sa båda i munnen på varandra. När Karin lade på luren kände hon det alldeles klart och tydligt. Hon var hopplöst förälskad i sin chef.

Utsikten bjöd på Coops stora parkering vid Östercentrum, en bit av grönområdet Nordergravar, ringmuren och bortom den en strimma av havet.

Karaktärssvagheter/hemlighetsmakeri:
Johan är fortfarande svag för Madeleine Haga. Den lilla söta mörka kollegan i Stockholm som dyker upp under Almedalsveckan.

När Johan surar och är trött på Emmas egotänkande tackar han ja till Maddes förslag om att gå ut och ta en öl.

Knutas måste fånga dubbelmördaren Vera Petrov. Rättvisan måste få ha sin gång efter han varit tyst om sanningen.

Vilken brist det var att inte kunna språket, tänkte Knutas bedrövat. Under hela samtalet hade han känt sig utanför och bortkommen.

Johan känner sig inte bekväm med ö-livet. Han saknar att ha många arbetskamrater omkring sig, att man tog del av varandras arbete. Pulsen i Stockholm är en annan viktig sak han längtar efter. Nu när inte Olle lever längre och den gemensamma vårdnaden är slut var de inte längre bundna att bo på Gotland. Än så länge hade han inte vågat berätta om sina tankar och sin längtan, för Emma. Han var konflikträdd och risken för bråk var alltför stor. När han väl sa det blev det just så. Då hann han inte ens säga ett enda ord till försvar.

Slammer hördes från restaurang Donners Brunn som säkert haft sin mest inkomstbringande vecka under hela året.

Hälsa/Ohälsa:
Emma sliter hårt med fyra barn och sorgen efter sin exmake Olle. Nu finns inga pauser varannan vecka, när Olle hade deras gemensamma barn hos sig. Nu röker hon öppet inför barnen. Hon funderar på sin egen fråga. ”Skulle hon aldrig få stabilitet i livet?”

Den stora scenen i parken var övergiven och bland de tomma bänkraderna spatserade några måsar och pickade i sig smulor.

Nyckelspår & Villospår:
Teaterbiljett, fotografi, hårstrå, spermier, kepstext, makadam, alibi, silverkedja och berlock
Kopplingar till tidigare böcker:
Repris sedan förra gången/boken. Vera Petrov-fallet. Nu med färska uppgifter.

Lines vikariat på Rigshospitalet i Köpenhamn ett år tidigare.

Emma minns tillbaka till då hon för första gången träffade Johan och hans fotografkompis efter mordet på hennes bästa väninna.

Det var Olle som gjort en slarvig omkörning och frontalkrockat med den mötande bussen.

Grodor i boken:
Nog borde Karins pojkvän Jannes öde nämnas i skrift. Här har dessutom hennes och Knutas tu man hand stunder pågått i över ett år. Knutas tvillingar har i denna bok gått ut gymnasiet flera år tidigare. I förra boken var de 18 år. Hm!

Karin som åldrades ruskigt snabbt i förra boken har fastnat på 46 år och hoppade över årets högtidsdag i april. 😉

Emma arbetade som småskollärare på den lilla Kyrkskolan i Roma och hade ett långt sommarlov.

Kuriosa:
Tommy Körberg och Allan Svensson är två av besökarna i publiken när Trettondagsafton framförs på Romateaterns utomhusscen.  

Paret Vera Petrov och Stefan Norrström har setts på en restaurang på Gran Canaria. Paret som är Knutas karriärs största misslyckande. Nu är det dags för revansch.
 
Citat och stycken som jag uppskattar extra:
Huvudskakningar och nekande mummel. Ingen i teaterensemblen verkade ha träffat Erika Malm. Eller också spelade de bara väldigt bra teater.

Dialogen mellan Knutas och Karin under bilresan till flygplatsen.
Ett evigt besvarande av en fråga med en fråga. Trots att Karin var född och uppvuxen på Gotland och hade bott där i nästan hela sitt liv tröttnade hon aldrig på öns skönhet. Det var vackert vart man än åkte, utefter de långa klapperstenstränderna, raukområdena eller längs slingrande grusvägar som skar genom det bördiga landskapet där ladugårdar med präktiga kreatur i hagarna, vallmofält och kyrkor i kalksten avlöste varandra.

Gillar Jungstedts spegelvändningsledtråd i AMOR som baklänges blir ROMA.

Jag njuter av Karins replik till Norrby. Där hon snabbt ger igen för gammal ost. Hon tyckte det var riktigt skönt att ge igen. Inte en dag försent.

En stund senare klev de in genom entrén till Strand hotell där Madeleine bodde. I hissen sade de ingenting.

Humor/svart humor:
Jag uppskattar författarens möjligheter att låta sina vänner hälsa på i handlingen utan att det stör det minsta. Extra krydda är när hon själv dyker upp lite anonymt. Då ler jag stort.

Kihlgårds aptit för sötsaker har fortfarande inte tröttat ut mig som läsare.

Långsamt lade färjan ut från kajen i Visby. Solen stod högt på himlen. Stadens silhuett visade sig från sin allra vackraste sida.

Privat sorg:
Knutas tårar brände bakom ögonlocken när han tänkte på att han inom en snar framtid hade en exfru. Alla tjugotvå års scener målade sina personliga färger när han minns milstolpar längs deras krokiga gemensamma liv. Större delen av hans vuxna liv. Löftena som de lovat varandra kändes viktlösa.

Den medeltida Hellvi kyrka på norra Gotland var fylld till bristningsgränsen.

Antal mord/dödsfall:
6 st
Sista meningen:
Hon vände sig aldrig om.
Bosse Lidéns betyg:
4/5
Baksidestext:
MITT UNDER DEN MYLLRANDE Almedalsveckan i Visby hittas journalisten Erika Malm mördad på sitt hotellrum…

Fotnot:
I denna kategori har jag valt att svara på eventuella kommentarer med en symbol av något slag. Annars skulle jag säkert kunnat prata om Anders Knutas och Gotland i många timmar. En tid som jag inte har längre. Men jag läser gärna snälla och intressanta personliga reflektioner.

Neotinea ustulata – Krutbrännare

Publicerad den av
12

Alla orkidéer är fridlysta sedan 1992. Gotland är det landskap i Sverige som har flest arter. Tre arter finns enbart på ön; Kärrnycklar, Alpnycklar och Stor Skogslilja. Vi tänkte försöka att hitta så många arter som möjligt. Vi har redan insett att det inte kommer att bli lätt…

Under Linnés berömda Gotlandsresa 1741 såg han krutbrännare. Men mångsysslaren var inte först på den fronten. Redan 40 år tidigare ”hamnade” arten hos informatorns, hos prästen i Vall, privata herbarium. Antonius Münchenberg, som var hans namn, antecknade det gotländska namnet ”Swart-Lasse”. Det var först när Linné kom till Öland som han skrev ner namnet Krutbrännare.

Framför allt trivs krutbrännaren på torr, betad mark. Därför är den vanlig vid Gotlands kuster. Men den växer även i ängen. När det gäller det sistnämnda är den dock svårare att upptäcka där.

För det är en liten lågväxt orkidé som bara kan bli upp till 2 dm hög. Bladen är ljusgröna och trubbiga. Läppen är vit med röda stänk. De övriga kalkbladen är mörkt brunröda på utsidan. Krutbrännare varierar inte så mycket i form och färg. Därför förväxlas den inte med andra arter. Men litenheten kan ställa till problem i välväxta ängen. Då kan det behövas en stor dos tålamod. Men den som väntar på något vackert…

Redan i början av maj kan det gå att upptäcka de första blommorna. Sedan går det att träffa på krutbrännare under hela juni månad.

Krutbrännare är en sydlig orkidé. Nordgränsen går vid Öland och Gotland. Men det finns sällsynta exemplar i Skåne.

Charm på olika sätt

Publicerad den av
10

Ni som följt bloggen vet att jag älskar att besöka fiskelägen på Gotland. Ofta gör jag det av olika anledningar. Det finns också en spänning i att försöka hitta dem längs kusterna, där de ligger som historiska guldkorn eller pärlor.

Hangrebod fiskeläge ligger cirka fem kilometer från vackra Gothem kyrka. Du följer skylten efter kyrkan. Den asfalterade vägen tar dig till en fyrvägskorsning som är döpt till Centralen. Fortsätt rakt fram på grusvägen och några minter senare är du framme.
Den ideella föreningen Hangreby Hamnförening, med 55-60 medlemmar förvaltar, underhåller och vårdar fiskeläget. Flera av dem är ättlingar eller släkt med fiskarna från förr.

1939 byggdes den här stora arbetsboden. Härinne fanns det vatten och avlopp och möjligheter för att filéa exempelvis torsk. Under andra världskriget ska det ha varit extra god fångst i havet. Det förekom både kust- och havsfiske.

Visst ser det sommaren 2021 idylliskt ut, från min fikastund längst ut på bryggan. ❤
Men mina historiska tankar tar ibland över. Ett problem med hamninloppet var att det var på tok för grunt. Därför fick fångsten hämtas in med mindre båtar.

1950 gjordes ett försök med att fördjupa hamninloppet. Tyvärr lyckades det inte. I takt med allt större båtar ute på sjön gick det inte längre att gå in till Hangrebod. En epok var slut.

För vid slutet av 1950-talet var yrkesfiskeperioden över. Nu är det båtar för husbehovsfiske och fritid som gäller.

Tack till föreningen som gör ett mycket bra jobb. Jag läste att Hangrebod är klassat av Länsstyrelsen, som särskilt värdefull i Kulturmiljöprogrammet.

I de lugna omgivningarna ska det finnas fina strövområden. Precis på andra sidan tunet såg vi mängder av fjärilar. Men vi orkade inte traska upp till bilbagaget och hämta macro-utrustningen. Solveig trodde heller inte på min idé om att be några hjälpsamma lamm att ställa upp med hämtningen. 😉

Då var det dags att köra tillbaka till asfalten. Nu sitter jag här torr och behöver inte ge mig ut i ösregnet. Hög tid att börja välja foton och uppgifter inför intensiva november. Hoppas det finns både gotlänningar och annat ”folk” som vill hänga på redan den 1 november. Skulle vara kul att få se några nya namn. I den ena tävlingen/leken räcker det att skriva 1, X eller 2. I den andra vill jag att svaret ska vara ett visst antal bokstäver. Lätt som en plätt att deltaga. Chans att vinna en Skrap-Kryss. 🙂

Med värme i hjärtat – i ett hav av solrosor

Publicerad den av
16

Det händer att vi får uppslag till utflykter genom att läsa i dagstidningen GT. Så var det häromdagen. Då läste vi om Anna och Tobias Wejde som sått 150000 solrosfrön på en åker i Hogrän. Allt för att samla in pengar till cancerforskningen. Bosse och jag kände genast att dit ville vi åka.

Hade vi tagit google´s vägbeskrivning till hjälp redan från början hade vägen blivit något kortare. Nu tog vi först sikte på Hogräns kyrka, där vi varit förut, och fick en vägbeskrivning till Gervalds därifrån. Det blev nog en omväg, åtminstone kändes det så…

Men vi kom rätt till slut, och det var ju huvudsaken. Att stå i kanten av ett fält fullt av blommande solrosor kan göra vem som helst glad till sinnet. Att dessutom veta att de pengar som kommer in från självplocket går till cancerfonden gör mig helt varm om hjärtat. Så underbart det är med människor som tänker på andra!

”Ibland måste man våga gå mot strömmen”, har jag döpt denna bild till. En solros vänder sitt ansikte mot kameran, de andra tittar åt motsatt håll. Men den som studerar bilden noga kan se att det finns en solros till som har börjat att vända sig…

Är alltid lika förundrad över hur ett litet solrosfrö kan bli en stor, ståtlig blomma som den här. Skapelsens under!

Det fanns fler än vi som trivdes i solrosfältet.

Ett par hade till och med stämt träff på ett blad.

En utflykt till Hogrän ger både möjlighet att plocka solrosor och att bidra till den viktiga cancerforskningen. Det finns gott om blommande solrosor, men även knoppar som väntar på att slå ut.

Blå lagunen i Ar

Publicerad den av
12

Äntligen guppade ”Den lilla blå” iväg till det mytomtalade turkosfärgade vattnet i det vattenfyllda kalkbrottet Blå lagunen. ”Det var på tiden”, nämnde någon av de fyra ungdomarna som besökte oss förra veckan. För två av dem är det en badfavorit. För det andra paret var det premiär.

Under vårt timslånga besök tyckte vi färgen var mest blå, med inslag av grönt.
Duon som satt på andra sidan njöt av den uppåtgående solen och säkert av sällskapet. För de satt kvar när vi återkom.

Jag lovar. Fotografen har inte så lång näsa. Men det blev ett coolt foto.

Själv njöt jag från ”torrt avstånd” av den tidiga promenaden. Parkeringen sväljer ungefär 200 bilar. Men nu stod där husbilar. En del personer började sätta ut frukostbord på första parkett. Andra satt på stolar och betraktade omgivningen. Om ett par timmar skulle scenen varit annorlunda. Under högsäsong tar en idrottsförening betalt för att parkera. Oftast får de stänga grinden vid stora vägen när det inte finns några fler platser kvar. Längs ”stora vägen” finns det numera förbudsskyltar mot att parkera. Kaos är ett svenskt ord på fyra bokstäver. Eller är det svenskt? 😉

Sådant kaos behövde vi inte tänka på igår. För jag hade ”nollat” avståndsmätaren exakt klockan 05:26.
Innan vi nådde Blå lagunen hade vi redan besökt tre platser och njutit av en medhavd frukost vid Stenkusten. Sämre vy gick att ha. Vi tänkte inte ens på att ta upp kameran och föreviga ögonblicket. Fast det var första gången som vi befann oss på Stenkusten. Nästa gång ska cyklarna med bakom bilen. De behövs sista milen. Jag överdriver inte. Jag är säker på att den milen går minst dubbelt så fort på två hjul. Då går det att lätt rulla mellan groparna. Igår var dessutom flera av de stora groparna vattenfyllda. Det måste ha regnat rejält under natten.

Det finns en liten strandremsa som jag gissar att de mitt på dagen får ”slåss” om. Vi kände på det klara vattnet som kändes behagligt. Det här är ingen badplats för barn som inte är simkunniga eller för vuxna som vill ha kontakt med havsbotten. Undra hur många meter ner det är på det djupaste stället? Om det råder algblomning eller blåser kallt måste detta vara en idealisk plats för bad.

Vi befann oss samtidigt i ett av Gotlands många fina naturreservat. Vår tanke från början var att gå runt den turkost glittrande ”pölen”. Men den starka uppåtgående solen fick oss att inse att det inte hade blivit några godkända bilder därifrån. När vi vände hade vi längre väg tillbaka. Då var det perfekt för att stanna till och ta några detaljbilder från kalkklipporna. Här är en kvartett av dem. Den nedersta gav oss en tidig glimt av hösten. Vilken tur att vi på Gotland har ”Den femte årstiden” att först se fram emot. Egentligen upplever jag och Solveig det underbara lugnet nästan vid varje tillfälle, som vi åker iväg extra tidigt på dygnet. Dofterna, djuren, ljuset när dagen gryr. Vi kör lite långsammare. Stressnivån i trafiken sover fortfarande ruset av sig. Till och med tankarna upplevs klarare på sitt sätt. Allt känns möjligt. Vi är djupt tacksamma för det gedigna smörgåsbord som öjn Gotland levererar – året om. Jag hade hoppats att 100 % av våra ”ögäster” respekterade ”naturreglerna”, som gör det möjligt för kommande generationer att få uppleva allt vackert. Vissa ”sår” tar otroligt många år för att ”läka”. Det gör mig lite dyster till mods.

Gotlanduppochner önskar dig bloggbesökare en fin fortsättning på augusti. ❤
Själv svarar jag med en kommentar på eventuella kommentarer. Tiden räcker inte riktigt till längre.

En dag sattes det historiskt rekord

Publicerad den av
11

Någon dag under vecka 29 sattes det nytt besöksrekord i Gotlands historia. Så många har tidigare aldrig samtidigt befunnit sig på öjn. Enligt Destination Gotlands uppgifter fanns här 76 300 fler personer än de som räknas som fastboende.

Veckan efteråt sjönk det till 72 200 och under vecka 31 landade det på ”skrala” 😉 60 600 personer. Det ska bli intressant att läsa när Destination Gotland sammanfattar säsongen 2021.

Undra om jag skulle bli rik om jag tillverkade ett slags ”båthorn”, motsvarighet till skohorn, för de som tycker det är knepigt att ”parkera” sin lilla skuta? 🙂
För den som älskar glass, båtar och människor borde det vara ett paradis att slicka i sig både det ena och andra på en bänk utanför Glassmagasinet. Ibland har jag knepigt att välja glass-sorter där. Har du också det? En gång hann det nästan bli höst och min fantasihjärna tyckte att den unga expediten fick djupa rynkor i pannan och började få gråa snabbväxande hårstrån. Eller så var det bara för att jag hade valt sorten fantasilakrits. 🙂

Lotsbackens kvarn i Slite

Publicerad den av
9

En blåsig och regnig höstkväll såg jag på en internetsida ett foto på några personer, som satt och fikade vid denna kvarn och samtidigt njöt av skärgården utanför Slite. Mitt planeringsblock fick genast några ”höstpennstreck”.

Lotsbacken kallas i vissa folkmunnar även för Slite backe. Ända sedan 1500-talet har den använts som lotsutsikt.

Fönsterbågarna har ersatt träluckor och släpper numera in ljus i kvarnen.

Kvarnen är bygd i fyra plan. Kvarnverket ska till merparten vara original från 1800-talets andra hälft. Kvarnen har annars anor från 1658.

Alla dessa seriösa val. Skulle jag sitta och ”fiknjuta” av Enholmen eller Cementas byggnader? Den här gången lottade jag inte. 🙂

Jag läste i en rapport att Lotsbackens kvarn är den som är i bäst tidsenligt skick, av alla undersökta kvarnar på Gotland. Undra om det finns en motsvarande statistik för pratkvarnar? 🙂

På vår balkong

Publicerad den av
14

På vår balkong har det varit både varmt och torrt den här sommaren. Trots utfälld markis har det ibland varit så hett att vi vänt i dörren… Det som funnits på balkongen har alltså fått utstå en hel del.

Kanske var det därför som den dahlia vi köpte, ganska snabbt förvandlades till ett par torra pinnar. Turligt nog passade jag på att fotografera blommorna redan från början 🙂 Numera är krukan bara förvaringsplats för de keramiksvampar som vi en gång köpte som souvenirer från Bornholm.

Borstnejlikorna förgyllde den första delen av sommaren.

Så var det även med årets lavendel. Ljuvlig färg, underbar doft…

Men även lavendeln gav upp alltför tidigt och är numera utbytt av höstaster.

Jag sådde luktärter tidigt och har sedan tålmodigt väntat på att de skulle börja blomma.
På Instagram ser jag bilder på överflödigt blommande luktärter. Mina är mer sparsamma med sin blomning. Kanske för att jag ska uppskatta varje blomma mer? Så fort en blomma slår ut är jag där och drar in doften. Helt underbar!

Mest fantastisk av alla blommor i år är hortensian. Den har stått kvar på balkongen över vintern på en frigolitplatta med bubbelplastinslagen kruka. Redan tidigt satte den fart och sedan har den blommat hela sommaren. I skrivandets stund är den fortfarande helt översållad med blommor.

Mårbackapelargonian – en flyttpresent från en f.d. kollega. Pelargonian har numera fått flera ”barn” av satta skott. Det är något visst med färgen, eller hur?

Årets tomatplanta har vuxit på höjden. Häromdagen, när vinden låg på, så vek den sig på mitten. Tydligen var det fortfarande liv i stammen för jag testade att tejpa ihop den med maskeringstejp. Igår såg jag att de första tomaterna hade fått lite färg. Snart så!

Det har blivit ”små minnen” från resor och platser vi bott på. Igelkotten är ett sådant minne.

Den första sköldpaddan råkade Bosse köra över med gräsklipparen när vi bodde i Ystad så den fick vi ersätta med en ny.

Katten blev ett minne från ett ställe på Österlen vars namn jag glömt… Jag tror den har spanat in något som rör sig i Mårbackapelargonian. Kanske är det den lilla marodör som äter hål i bladen. Den är inte inbjuden utan har kommit till vår balkong på egen hand.
Om jag träffar på den önskar den nog att den valt en annan balkong…

65. Hablingbo kyrka

Publicerad den av
14

Inget landskap i Sverige har så många medeltida kyrkor som Gotland, 92 stycken och dessutom 3 ödekyrkor. Vår plan är att åka runt till dem alla och med kamerans och fantasins hjälp förflytta oss många hundra år tillbaka i tiden. Säkrast är att besöka kyrkorna den 15 maj till 15 september för då är de öppna dagtid.
Vilken fantastisk kulturskatt. Tack ”snälla” Valdemar Atterdag för att du inte gav dig på dem också, som du gjorde med alla, utom S:ta Maria, i Visby. 😉

En av Gotlands största kyrkor är Hablingbo på Sudret.

Torntypen, med en fyrsidig kon upptill, är från 1100-talet. Hablingo kyrka och Guldrupe kyrka är de två enda kyrkorna där denna typ av torn blivit bevarade.

Denna gamla portal är också bevarad från den romanska kyrkan. Ursprungligen var den huvudportal i 1100-talskyrkan. De som varit i Lunds domkyrkan kanske känner igen den skulpturala utsmyckningen. Orsaken lär vara att den gotländska mästaren fick sin utbildning vid katedralbygget i den anrika stiftsstaden.

Huvudmästaren Egypticus speciella signatur var dessa grinande trollansikten.

Bild från när vi kom in och när vi vände tillbaka igen.

Dopfunten är från 1600-talet. Av de medeltida inventarierna återstår inte mycket i kyrkan. Ett triumfkrucifix från början av 1200-talet finns på Gotlands Museum. Träskulpturer, helgonbilder och glasmålningar finns utspridda i museer.

Detaljer från altaruppsatsen från 1600-talet.

Fyra stiliserade ansiktsmasker pryder det östra kapitälet.

Visbysnickaren Jochim Sterling tillverkade predikstolen i slutet av 1600-talet.

Vid 1400-talets mitt tillkom denna medeltida kalkmålning, föreställande S:t Mikael som drakdödare.

Tänkvärda ord:
”Vad lever vi för, om inte för att göra livet mindre svårt för varandra?”
George Eliot

De tre final-akterna; 8-9

Publicerad den av
19

Hjärtligt välkomna! ❤ Nya som gamla deltagare.

Vilka 2 dörrar tror du är GRÖNA? Skriv 2 bokstäver mellan A-H i din lämnade kommentar. OBS! Klockan 23:59 stängs akt åtta.
Följande poäng delas ut för varje grön dörr:
8-6-5-4-3-2-1
Maxpoängen i augusti är 16 poäng.
Givetvis är det slut med livlina som svar. 😊
Poängförklaring:
8 poäng till den som skriver grön först på rätt dörr, 6 poäng till den tävlande som nästa gång skriver grön på samma dörr o.s.v. tills det blir 1 poäng till dem som skriver grön på samma dörr. (om det blir åtta eller fler som gör det)
0 poäng till de sex dörrarna som INTE är gröna. 

Här är de åtta ”svartvita” dörrarna. Stort LYCKA TILL!

Dörr A

Dörr B

Dörr C

Dörr D

Dörr E

Dörr F

Dörr G

Dörr H

Aktuell tabell efter augusti 2021:

Pl.NamnPoängRanking
1Maj3187
2Znogge2852
3Gunilla W2794
    
4Eva R2795
5Lisbeth2281
6Blomsterbönan1955
7Sven-Arne1976
8Eva-Lotta16Behövs
9Tove13inte
10Anita12längre
   för
11Wiolettan11rätt-
12Ditte10visans
13Gillas9skull.
14Emma C9 
15Laila8 
16Börje7Men
17Betty6fort-
18Anna4farande
19Minton4finns
20Gunnel3det
   tre
21Kerstin2personer
22Anki A1som
23Åse0kan
24Lena0kvali-
25Louise0ficera
26Ethel0sig
27Ing-Britt0för
28Ingela0att
29Susie0vara
30Primrose0med
31Yvonne0I ut-
32Marit0lottningen
33Ola0av
34Alla andra 😊0tre
35Karin-1skrap-
36Marie-2Kryss

Facit:
Dörrarna C och G. Se foton nedan. Endast Blomsterbönan och Betty fick poäng.
Priser:
Den som har FLEST rätt i sluttabellen är FOTOMÄSTARE 2021
Alla tre på pallen får var sin Skrap-Kryss.
Dessutom lottar jag ut 2 st Skrap-Kryss bland övriga som deltagit i minst 5 akter. Just nu är 14 deltagare aktuella. 3 personer till kan bli det.
Vid samma antal poäng i sluttabellen:
Den som svarat fortast under tävlingstiden och därmed har lägst ranking bedöms först. Spelar ingen roll om deltagarna haft rätt eller fel. Har man inte deltagit får man siffran bakom sista deltagaren i aktuell månad. Som rättvis domare vill jag inte hamna med en fot klämd i dörren. 😉 Skulle mot all förmodan två eller fler i sluttabellen ha både samma poäng och ranking bedöms den som svarat först i septembertävlingen som segrare.