S:t Olofsholm


Här hade vi precis parkerat på udden S:t Olofsholm på nordöstra Gotland i Hellvi socken. För länge sedan hette udden Akergarn. Sedan kom den norske kungen Olav Haraldsson på besök 1029. Enligt en sägen kristnade han gotlänningarna.

Nu gick vi uppför backen. Men när Carl var här 1741 red han på en häst.

Väderkvarnen är från 1600-talet och användes i perioder av traktens bönder. Under början av 1900-talet bodde arbetare från kalkstensbrottet i kvarnen. Femtio år senare var det ett helt annat läge i vårt land. Under andra världskriget fick kvarnen funktionen som en utkik efter tyska flygplan. Då fäste militären ett spaningstorn utanpå kvarnen. Ungefär som en balkonglåda.

Slitaget slog till och länge stod väderkvarnen vinglös. Ett efter ett hade vingarna förfallit och trillat av. Men under hösten 2011 blev den med vingar igen. 🙂

Gotlands första kyrka, ett kapell av trä lät Olav Haraldsson bygga på denna högt placerade plats. Kyrkan fick namnet S:t Olafs kyrka. På 1200-talet ersattes den av en stenkyrka.

I denna magasinbyggnad finns rester av kyrkan inbyggda.

Du kan också se att det i marken framför magasinet finns synliga spår av den gamla kyrkan.

Vilken vy det är häruppe. Till höger syns Slite med sina lite mindre snygga byggnader. Men den bilden behöver du inte se här. 😊 Istället valde vi som avslutningsbild ön Ytterholmen. På den ön sägs tobisgrisslor häcka. Nästa gång vi utforskar S:t Olofsholm kommer vi att vandra ner mot havet och hälsa på raukarna i vattnet. Vid klart väder ska det vara möjligt att se undervattensraukar. Det låter stenkul. 😉

 

Simma eller sitta i bilen?

Påläst som jag ibland är så visste jag att färjan TILL Fårö går hel- och halvtimmar. En annan detalj, det behövs inget intag av ”sjösjukepiller” inför resan på havet. Turen från Sveriges största ö till den nionde största i vårt land tar bara åtta minuter.

Redan efter några timmar på den mindre ön kändes och upplevdes det, som om vi annars i vardagslivet bodde på fastlandet i Visby. Hjärnan kan gå på vad som helst.

Vi missade 14.30 färjan med 1 minut. Orsaken var ett vägarbete i Lärbro.
Dumt att inte utnyttja tiden. Jag lyssnade med ett halvt öra på bilrepliken.
”Du gör inte som när vi skulle åka till Wien. Tänk på att det är jag som sitter vid ratten och jag väntar int…”
”Det är lugnt. Jag simmar över.”
”Bra. Då vinkar jag till dig.”
”Sorry! Tyvärr ingen backspegel med mig.” 😉

Vinden var iskall och påstridig, trots solens besök.

Kalkugnsruinen i Fårösund var i bruk i femtio år, mellan 1855 och 1905. Denna ugn låg perfekt nära havet. Undra till vilka länder som exporten gick?

Bäst att inte sticka ner till färjeläget. Fast det var svårt att inte lyda benen och en del av min ärtstora hjärna som helst ville stanna tiden för ”jag ska bara”.  😉

Jag är förtjust i gamla kvarnar. Är du också det?

Bäst att inte göra en Wien-repris. Simma lockade inte längre. 😉

Eftertext:
Tillsammans med mobilbilder blev det nästan 900 st tagna foton. Därmed finns det en del att göra på hemmaplan den närmaste tiden. Därför svarar jag med en symbol efter eventuella kommentarer.
Med tanke på väderläget på södra fastlandet måste jag säga att vi hade en otrolig tur de tre dagarna. Trots att jag hade både mössa och vantar på under fredagskvällens utflykt och det småregnade till och ifrån.
Småduggade gjorde det inte när jag vaknade fem i fyra på söndagsnatten mitt i en djup dröm. Då vräkte det ner och Tor lekte med sitt trumset, hammaren och tände ”tomtebloss”, precis ovanför vår pepparkaksstuga. Det var omöjligt att somna om.

Den viktigaste dagen för oss var absolut lördagen. Vi åt då frukost redan klockan 6 och fick en stund senare uppleva fantastiska timmar, som vi förhoppningsvis aldrig kommer att glömma. ❤
Jag har läst att ”Rauksafari-sträckan” har ett par hundratusen besökare varje år.
Vi mötte inga bilar på hela den världskända kustremsan. 😀  Tänk att vi hade den smala slingrande kustvägen helt för oss själva. All tid för att njuta och inte behöva parera med andra större fordon. Vad är oddset för det?

Frågor till alla bloggbesökare:
Har du varit på Fårö någon gång?
Om JA på frågan. Vad tyckte du mest om? Minst om?
Om NEJ. Vad skulle du vilja uppleva/se på den lilla ön om du kom dit för första gången? Vilka tre saker lockar mest?
Om du fick välja helt själv. Vilken av de tolv månaderna hade du helst rest till Fårö?

Väder kan vi tyvärr inte styra själva. Trots att jag håller på att läsa Jonas Carlssons bok. Undra hur ”Regnmannen” kommer att sluta.  😉