Efter fem år som fastboende i Visby, bor vi numera i Skåne. Vi kommer att besöka Bornholm vid olika tidpunkter på året. Då och då blir det tillbakablickar från Gotland och nån gång kommer inlägg från Österlen. Välkomna önskar Bosse och Solveig Lidén!
Gotland har många smeknamn. Ett av dem är ”Rosornas ö”. Visby är verkligen rosornas stad så här års och det är njutbart att få cykla omkring i staden en tidig morgon.
Rosor är inte bara vackra att se på. Att få stoppa ner näsan i en ros och dra in ett djupt andetag överträffar, skulle jag vilja påstå, alla tillverkade parfymer.
Eftersom vi hade var sin kamera den här morgonen blev det bilder både på långt håll och nära. Bosse tog den här bilden som blev min favoritbild.
Visst är det fantastiskt att rosenbuskarna kan växa mitt bland kullerstenarna. Här är det inte tal om någon speciell rosjord. De måste verkligen ha sina rötter på djupet.
Den här färgen gillar jag. Glömde att ta reda på hur den doftade…
Visby är en fantastisk stad, året om. Just nu är den vackrare än någonsin med alla sina rosor.
I söndags tog vi en trevlig tur med Gotlandståget. Sträckan är 6 km lång och går från Hesselby station, i Dalhem, till Roma. Vagnarna är från 1900-talets början.
Vi tog oss en pratstund med nästan hela personalen, som består av medlemmar från Föreningen Gotlandståget. Vilket jobb de lagt ner sedan 1972 för att kunna visa det som finns kvar av den gotländska järnvägsepoken. I etapper fram till 2015 har de återuppbyggt banan mellan Hesselby och Roma. Köpt in lok, vagnar och föremål m.m.
I Hesselby finns museum, butik och Jernvägskaféet som vi skrev om för ett tag sedan. Barnen står kanske här och pekar på loket eller den populära lokförarmössan som ligger bredvid. Eller är det karamellerna som vinner? Det finns även annat att välja på, för före detta barn.
Luckan öppnades och mannen i uniform undrade såklart vart vi skulle resa och hur många biljetter vi ville köpa. Solveig betalde och två biljetter kom ut i nedersta luckan. Ordning och reda.
Solveig klev på och tog kort tjugo minuter innan avgång. Våra medresenärer cirkulerade då runt stationsområdet eller satt och fikade i trädgården på Jernvägskaféet. Vi fick en trevlig pratstund med ett par från Skåne som var här på semester. Vi valde att sitta i vagnen bakom loket. Som vanligt i körriktningen. Vagnen var byggd 1913 och hade en gång i tiden rullat på Roslagsbanan.
Den unga artiga konduktören klev på längst fram och gick sedan genom vagnarna och klippte biljetterna. Lokföraren tutade i kurvorna. Vi såg nyfikna kossor i en dunge och en äldre kvinnan tog kort på tåget. Eller var det bara på mig? 😉 Vi passerade stationerna Eken, Munkebos och Nygårds innan loket stannade i Tule station och vi fick kliva av.
Jag och Solveig var mycket nöjda med den här mannens berättelse om Gotlands järnvägs toppar och dalar. 🙂 Tänk att det fanns hela sex järnvägsbolag på ön innan SJ tog över. Topparna var frakten av sockerbetor i godstrafiken och militärerna under andra världskriget. Sedan tog bilismen över ”makten”. Mannen var duktig på att blanda mellan fakta och anekdoter där vi fick skratta en stund. Tänkte nu på att han berättade om stationsfamiljen på denna station, som bodde i ett rum och kök. Måste varit trångt med tanke på att paret fick elva barn. Men som mannen skojade om, de hade ju väntsalen att leka i när det var luckor i ruljangsen. Sedan fick vi givetvis reda på hur projektet med föreningen Gotlandståget startade och utvecklade sig till det är idag.
Efter att ha stannat till kort vid Roma kungsgård var sista stoppet Roma station. Ett nödvändigt stopp. För här tar rälsen slut. Vi tog oss en bensträckare medans…
…lokföraren och övrig personal skötte sina sysslor med att förflytta loket till positionen längst fram i setet. Undra hur många tusen gånger min pappa gjorde just den sysslan? Men egentligen började han som eldare på ånglok. Sedan avancerade han till lokförare. Ett yrke som han därefter hade fram till sin pensionering, när han fyllde 60 år. Det var inte ofta han åkte tåg på sin fritid. Han betalade istället för bensin och rattade på vägarna. Men hans yngsta son utnyttjade möjligheten med gratisåkning till råge. Ibland fick skolan klara sig utan en elev som hellre tog en tur till Danmark, Göteborg, Malmö eller Helsingborg. Skolväskan fick inte följa med på utflykten. Den låg snällt i ett skåp på Halmstad station. Aldrig glömde jag att ta ut den x timmar senare. ”Hur var det i skolan idag?” jag mumlade något och undrade om jag fick provsmaka det som doftade så gott från köket. Alla dessa minnen…
Nöjda klev vi in i ”den lilla blå” och rullade iväg en kort sträcka. Vi lyfte ut fikakorgen och intog kaffe och ätbart vid bordet vid Dalhemsån. Därefter tog vi oss en härlig bensträckare längs med ån. En ljuvlig plats. ❤
En sak till. Det går utmärkt att hyra en dressin och cykla längs med banan de dagar då de inte kör trafik (tåg). För små barn finns det barnsitsar till dressinerna.
Vilken månad tror du bilden är tagen? Skriv din chansning i en kommentar. Månader som var aktuella: Mars, Maj, Juni, Juli, Augusti, November och December. Regler/Poäng: Följande datum gäller i framtiden: 7/7, 8/8 och final 9/9. Undantag: Är vi bortresta/sjuka får ni vänta ett tag. Tabell efter akt 6: 75 poäng: 1. Anita L 48 poäng: 2. Ing-Britt J 47 poäng: 3. Minton 32 poäng: 4. Znogge 21 poäng: 5. Jennifer L 16 poäng: 6. Ann-Terese Å, Lisbeth A, Louise P, Christel B, Laila L, Åse H, Ditte, Karin E, Anne B, Maj J och Lena W 15 poäng: 17. Eva-Lotta 0 poäng: 18. Liv G.K, Anne B, Signhild H, Börje C, Blomsterbönan, Inger B, Eva R, Gunilla W, Saga H, Wiolettan, Marie K, Margareta G, Maj J, Anki A, Lena W, Emil L, Marie T, Primrose, Inger A, Gunnel, Greger, Kenneth N, Lena C, Katarina O, Mia J, Agneta MP, Annika S, Susan A, Susie B, Inga-Lisa K, Peter L och Lollo. Övriga 50:e plats.
Statistik efter sex tävlingar: Rätt månad: 5-1-9-2-2-7= 26 gånger Fel månad: 16-22-16-21-15-16= 106 gånger Teoretiskt borde det bli lättare efterhand, med tanke på att antalet alternativ minskas med en bild varje omgång. Sedan finns det såklart en final också. 😉 Priser: Alla på pallen i september får var sin Skrap-Kryss. Den som vinner är Fotomästare 2022. Regerande mästare är Maj Johansson. Vid samma poäng avgör den som nådde summan först i finalen.
Små tankar om de fyra årstiderna: Almedalen är en historisk plats som passar utmärkt för att vara med i kategorin ”Fyra årstider”. På denna plats har det alltid funnits någon form av rörelse. Det är bara aktiviteterna som förändrats genom åren. Från starten som en betydande hamn till att ha tivoli på somrarna har det utvecklats till en oas av finaste rang, sedan det planlades en park i mitten av 1900-talet. Varje årstid har på detta smultronställe sin egen charm.
Lite trams med en dos seriösa tankar: Vår grundtanke var att försöka få till samma yta på alla fyra bilderna. En omöjlig uppgift. Det är bara att titta på sina egna ben och räkna dem. Två fick jag det till. Vid båda räkningarna. Om jag då tänker riktigt ”Bossesmart” på att bänkar har dubbelt så många, fyra stycken ben. Självklart inser jag att bänkarna uppskattar att se nya saker. Inte stå kvar på exakt samma ställe. Dag efter dag. Årstid efter årstid. 😉
Helgen som var gick i regnets tecken. Vatten behövs ständigt på Gotland. Synd det inte går att ställa in så allt regn faller mellan 00:00-05:00. 🙂 Enligt min app skulle det bli sol vid tretiden på söndagen. När jag ställde mig på balkongen noterade jag att det var helt blått på himlen över havet. En stor kontrast till det mörka som fanns åt alla andra håll. Inte läge att ta en biltur in mot öns centrum.
Vi väntade en halvtimme innan vi rullade iväg. Inte hela tiden. Det blev tvärstopp i trafiken, mitt i backen ner mot färjelägret. Konstigt nog fick vi en p-plats vid bibblan. Underbart med den gula lampan, men jackorna behövdes mot den kyliga vinden. I lä njöt vi extra mycket under vår promenad, runt bland gränderna och in och ut genom de medeltida portarna.
Bäst att passa på att beskåda tulpanerna i olika färger. Den sista versen och refrängen närmar sig. Undra vad som finns att se om några veckor? Ska bli spännande att då få svaret på min egen ställda fråga.
Vackert med alla dessa färgnyanser. ❤
Det syns inte så mycket på våra bilder, men det var mycket folk i rörelse. De badade. Satt på bänkarna. Lyssnade på guider. Cyklade med skolklassen på skolresan. Spelade spel på gräsytorna vid Almedalen. Matade fåglarna i dammen. Solade sina ansikten. Pratade olika språk. Delade med sig av sina känslor. En sak som jag uppskattade starkt. Det var att se hur de olika generationerna umgicks. Ibland efter de resurser som fanns kvar till buds. Sådant gör mig varm om hjärtat. ❤
Om 1600-talsgården på Bungemuseet var en välbärgad gård och 1700-talsgården var en relativt välbärgad gård utgör 1800-talsgården ett exempel på lite enklare förhållanden för de som levde på ofri grund. Bönder som inte hade kapacitet för att bygga kalkstenshus. Det speglar också hur Gotland, som tappat sin status i världen, hade det på detta århundrade. Ryssland hann till och med ockupera ön under det pågående Finska kriget. Tur det inte rörde sig om många dagar. Under Krimkriget 1853 drabbades flera engelska fartyg av kolera. Ett bevis på detta är den engelska kolerakyrkogården på Fårö, som du kan läsa om i vår kategori Fårö.
Gården består av huvudbyggnad, ladugård, brygghus och tunnbinderi. För det var så att det egna jordbruket behövde en sidonäring för att försörja den växande familjen. Tunnbinderiyrket gav en välkommen extrainkomst. Den vitputsade manbyggnaden är en typisk parstuga i bulhusteknik. Bakom brygghuset finns utedasset. Ladugården används nu som en lek- och lärmiljö med Barnens handelsbod och hem. Här finns också ett spännande höhopp. Kanske blev även du före detta barn sugen på det sistnämnda? Själv är jag alltid en smula barn. Beviset på att jag är vuxen. Trädgården med syrener, rosor och äppelträd runt lillgården har, precis som huset i övrigt, planterats utifrån uppgifter från en man som bodde i huset i början av 1900-talet.
Inredningen är tidstypisk med tapetermönster, bomullsgardiner och pelargoner. Visst är det en stor skillnad mot de andra två gårdarna inom de gebiten?
Vi tror att lärlingen sov/vilade i den understa sängen.
Detta är en kommod, som är det äldre ordet för den inbyggda hygienmöbeln. Smart miljötänk.
Fotnot: Imorgon kommer vi att visa vad vi gjorde i solskenet igår. Nu ska jag ägna några timmar åt att planera de närmaste bloggveckorna. En speciell pärm ska fyllas med möjligheter som finns till hands under vår hyrda ”stugtid”. Min lilla önskan om rikligt med regn på nätterna och sol och måttlig vind på dagarna hoppas jag infrias. 😉 Dessutom ska jag lägga några andra pussel för den närmaste tiden. Solveig har extra lov denna vecka. Vi ska sikta in oss på att hitta en orkidé som enbart finns på Gotland. Tur att fiskeläget intill är större i storlek och inte rör på sig i blåsten. För om det skulle börja det…
Nu har vi ”traskat” vidare hundra år och nått fram till 1700-talsgården på Bungemuseet. Även här rör det som en relativt välbärgad gård. De flesta husen är från mitten av seklet. Tiden då Gotland blivit svenskt och förde en tynande tillvaro efter försvenskningen. Hamnen i Visby hade tappat sin ledande roll som internationell storhamn. Resten av ön präglades av isolering och fattigdom. Två av manbyggnaderna har tegeltak, vilket var lyxigt på den tiden.
Ladugård med plats för kor, kalvar och hästar.
”Snickarboa”
Imponerande att det fanns ”femvåningshus” på 1700-talet. Detta hus rymde källare, brygghus, drängstuga och loft på två olika nivåer.
Fyra bilder från manbyggnaderna som var placerade i norr. Ekonomibyggnaderna fanns i söder. Ett lågt staket separerar de två olika anläggningarna.
Iskälke
Texten som finns på ”foten” av julbocken. Genom att lägga ett fårskinn över ryggen och endast låta bockens huvud sticka fram önskade man ”God Jul” – till många barns förskräckelse.
Hjälp! Jag som i en kåseribok skrivit om när jag som barn på 1960-talet blev skrämd av det stela ansiktet och de ironiska kommentarerna från min ”gömda” storasyster bakom masken. Vilken tur jag inte mötte en julbock. Då skulle jag definitivt rymt varje jul. Kunde blivit en ny hit med Just D eller Werner. ”Vår Bosse har rymt…” 😉
Vägen vidare känns mer rogivande att avsluta med. I nästa inlägg från sevärda Bungemuseet har vi tagit oss till 1800-talsgården. Vi du se de två föregående inläggen från samma plats är det bara att trycka på Museum i spalten med våra 57 olika kategorier. Än så länge finns det även bland Senaste inläggen (7 stycken). Men inte många dagar till. 😉 Välkommen tillbaka!
Vilken månad tror du bilden är tagen? Skriv din chansning i en kommentar. Månader som var aktuella: Mars, April, Maj, Juni, Juli, Augusti, November och December. Regler/Poäng: Tävlingstiden är från inlägg till klockan 23:59. (På facebook till klockan 22:00.) Nästa akt kommer 6/6. Är vi bortresta/sjuka får ni vänta ett tag. De första åtta akterna innehåller endast ett foto. I finalen i september ingår fyra foton, en fråga och annat poängsystem. 😉 Dessutom fast klockslag!!! Tabell efter akt 5: 59 poäng: 1. Anita L 47 poäng: 2. Minton 32 poäng: 3. Ing-Britt J
21 poäng: 4. Jennifer L 16 poäng: 5. Ann-Terese Å, Lisbeth A, Louise P, Christel B, Laila L, Åse H, Ditte och Znogge. 15 poäng: 13. Eva-Lotta
0 poäng: 14. Liv G.K, Anne B, Signhild H, Börje C, Blomsterbönan, Inger B, Eva R, Gunilla W, Saga H, Wiolettan, Marie K, Margareta G, Maj J, Anki A, Lena W, Emil L, Marie T, Primrose, Inger A, Gunnel, Greger, Kenneth N, Lena C, Katarina O, Mia J, Agneta MP, Annika S, Susan A, Susie B och Inga-Lisa K.
Övriga 44:e plats.
Statistik efter fem tävlingar: Rätt månad:5-1-9-2-2= 19 gånger Fel månad:16-22-16-21-15= 90 gånger Teoretiskt borde det bli lättare med tanke på att antalet alternativ minskas med en bild. Sedan finns det såklart en final också. 😉 Priser: Alla på pallen i september får var sin Skrap-Kryss. Den som vinner är Fotomästare 2022. Regerande mästare är Maj Johansson. Vid samma poäng avgör den som nådde summan först i finalen.
Precis i början på Rackarbacken ligger detta gula hus. Bakom huset finns något mycket intressant i ringmuren.
Självklart var vi nyfikna på att ta trappan upp och in, men det var en tidig söndagsmorgon. Nu vet vi att den lockande stentrappan finns där.
Det är den höga byggnaden i tre våningar bakom huset som är i vårt fokus. Enligt dendrokronologiska dateringar uppfördes byggnaden omkring 1255. Visst är det häftigt att den är äldre än ringmuren. Äldre byggnader som låg i den utstakade sträckningen byggdes samman med muren. Troligtvis skedde det, i detta fall, på 1280-talet.
Byggnaden kallas för Mynthuset. Men ingen vet säkert att det präglades mynt i huset. En del vill att det istället ska benämnas Tullhuset. Orsaken är att det ännu längre tillbaka i tiden fanns tullar på just denna plats.
Här stod vi på Östergravar förra vintern. Mynthuset till vänster och Nordertorn längre ner i backen.
bornholmuppochner & gotlanduppochner 