1600-talsgården; del 2

Vi började med att besöka äldsta gotländska gården. Här rör det sig om ett välbärgat hem, uppfört i början av 1600-talet. Det vanligaste byggnadssättet var bulhusteknik (skiftesverk). Tekniken var vanlig på ön fram till 1700-talet då skog och virke blev en bristvara. På taken var det agtak.

Gårdens byggnader ligger samlade i en fyrkant med ladugården i norr och boningshuset i söder. Allt var vältänkt i det huvudsakligen självförsörjande samhället. Mitt på gårdsplanen står ett gårdskors för beskydd och som samlingsplats för husandakten på morgonkvisten.

Här traskade vi rakt igenom. Vid alla hus/rumsbesök var det viktigt att hålla reda på var huvudet höll till. Vad tacksam jag var för att jag inte är en jätte. Medellängden för fullvuxna människor var betydligt lägre på 1600-talet.

Det var lågt behagligt kackel från välkomstkommittén. De var antagligen vana vid främmande besökare. 😉
Vi gick in i huvudbyggnaden som heter Lunderhagestugan och som från början var en medeltida ryggåsstuga, som sedan byggdes om i slutet av 1600-talet och försågs med de höga korsvirkesgavlar den har idag.

Utdragssäng
Öppen spis och spinnrock

Det ska bli intressant att jämföra med 1700-talsgården och 1800-talsgården. Se likheter och olikheter. Om vi ser det i ett större sammanhang ska man tänka på att 1600-talets Gotland präglades av en sorglig ekonomisk och social nedgång. Handeln hade minskat rejält. Ön var dansk fram till Freden i Brömsebro 1645 då Gotland blev svenskt. Höga skatter betalades både till danska härskare och svenska härskare under 1600-talet. När det gällde Sverige rörde det sig under många år om underhåll till den abdikerade drottningen Kristina.
31 år senare ockuperades Gotland åter av danskarna. Nya problem uppstod. Under tre år, 1676-1679 styrde de danska militärerna. Ny fred inträffade alltså 1679 när Sverige styrde igen. Som tack för allt sprängde de danska militärerna borgen Wisborg slott, som låg i anslutning till ringmuren. Vilken sorglig soppa.

Vagga

Vi var på väg mot nästa århundrade, 1700-talsgården. Avslutar med en jämförelse över var invånarna på Gotland bodde i slutet av 1600-talet. Ungefär 28 000 invånare bodde på ön. Endast 2 000 av dem bodde i Visby.

Här är länken till del 1.
https://gotlanduppochner.com/2022/05/17/bungemuseet-alla-tiders-museum-del-1/

9 tankar på “1600-talsgården; del 2

  1. Detta får mig att tänka på Fredriksdal friluftsmuseum. Men det är nog från 1700-talet. Där var vi mycket med skolan, det var nästan granne.
    Fint ställe ni hittat där!

    Gilla

  2. Tack igen bästa guider! Tänkte spontant på hur kallt de måste ha haft det när vinterstormarna ven runt knutarna men de var förstås vana med det och drog förmodligen ett gotländskt får över sig. Vilket knog de hade och vi klagar. Bortskämda varelser är vi i jämförelse. På den tiden så hörde Finland/Åland till Sverige vill jag minnas.
    Allt gott-kram!

    Gilla

    • Jag studerade bilder igår och tänkte på samma sak. Vintern och höststormar får mig att rysa. Jag som ogillar att frysa inomhus. Ha ha! Så gjorde de såklart. 🙂 När de tankarna kommer skäms jag alltid. Ändå går det inte att låta bli att trilla dit ibland.
      Tack ska du ha. Idag är det min städdag. Men det finns alltid pauser för att läsa på och förberedda inför den intensiva bloggsäsongen som väntar. Sedan kan jag inte vara helt normal som jobbar med mina tävlingar/lekar i november i maj månad.

      Gilla

  3. Pingback: 1800-talsgården; del 4 | gotlanduppochner

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s