Etikettarkiv: strandpromenaden i Visby

Otto och hans halvbröder

Publicerad den av
21

Jag har alltid haft ett stort behov av att bo nära havet. Vill gärna uppleva all dess skiftningar i humör och färgnyanser.

Därför fanns ständigt saknaden, när jag bodde i trakter alltför långt ifrån möjligheten att nå havet, när det exempelvis blåste till rejält. Som barn var det som ett spännande äventyr när pappa tog mig med i bilen till Grötvik utanför Halmstad, när det var ”busväder”. Var inte mamma med brukade vi gå ut på piren en sväng, där det nästan alltid fanns andra nyfikna betraktare.
Som vuxen har jag tagit bilen till platser nära våra bostäder, där det varit rejäl sjö. Ibland har det känts i bilen som den ska lyfta iväg som ett flygplan. Tänker just nu på Kattvik utanför Båstad och Glommen norr om Falkenberg.

Ser inte den vänstra svanen förskräckt ut? Eller njuter den av den extra duschen?

I nutid håller jag till godo med att hälsa på havet dagen efter ”stormens öga”. Därför fick jag lyssna till Otto i sovrummet under en ryckig ”sömnnatt”. Vem bestämmer namnen? Vad kommer den på P att heta? Två saker vet jag. Den kommer inte att heta Per och allt går nästan att googla. Jag önskar dig bloggbesökare en trevlig dag. ❤

Efter mörkrets inbrott

Publicerad den av
15

Nu har vi förflyttat oss en liten bit från Kruttornet och Fiskarporten, som varit temat för de två sista blogginläggen. Precis intill Strandpromenaden står konstverket Båken i terakotta.

Det var ett tiotal konstnärer från Gotland och fastlandet som deltog i byggandet.

Båken från tre olika håll

Mitt val av bloggrubrik är baserat på den spännande fakta om att avtäckningen ägde rum efter mörkrets inbrott, då skulpturen brändes. Deltagarna fick därmed i olika steg se skulpturen som en glödande fyrbåk. För en stund till och med som ett glödande sjömärke. Måste varit mäktigt och ett minne deltagarna sent skulle glömma.

Ingen solnedgång, men vacker skymning

Publicerad den av
20

Årets första soliga dag. Innan packandet inför hotellnatten, tog jag en njutbar solskenspromenad på hemmaplan. Jag noterade på ”väderappen” att solen skulle försvinna bakom moln, en retfull timme innan den tidiga nedgången. Ändå försökte jag hitta en sista lösning strax innan rondellen till hamnen.
”Kan jag inte köra rakt fram och upp till Högklint?” Jag fick ett svar på tre bokstäver och någon trist sanning om att jag ändå skulle se samma himmel med sin gömda sol. Denna kloka dumma fru, tänkte jag tyst. 😉

Jag höll med om att det var vackert ändå. Men fy vad jag frös om benen, där vi promenerade längs Strandpromenaden. Trots att jag hade underställ under byxorna. Därför delade vi på oss. Solveig och kameran fortsatte mot färjeläget och jag vände inåt land. Otroligt att det räckte med att jag förflyttade mig ett tiotal meter från vattnet, för att den isande vinden inte längre skulle busa med mig. Istället för att gå tillbaka till bilen klev jag upp på kullen – där det alltid är en härlig utsikt mot olika håll. Efter att njutit av alla höga byggnader innanför muren vände jag blicken mot havet igen…

Det du inte ser på bild såg bara jag. För om du läst texten ovanför var jag utan systemkamera.
Personerna på bryggan gick upp och iväg. Men min kamera försvann längre och längre ut på bryggan. Hjälp! Min fantasi gick igång och hjärtslagen ökade till antalet. Tänk om kameran ramlar i och sjunker till botten? Bryggan är säkert rena skridskobanan. 😉

När det är en äkta solnedgång måste det vara en fantastisk utsikt att glida in med en färja. Extra mycket för de besökare som kommer till Gotland för första gången.

Givetvis var det inte kameran som jag var mest rädd om. När det gått bra är det tillåtet att skoja.

Egentligen var syftet att få med både en äkta fågel och en plåtfågel som inte flaxar med vingarna. Tyvärr hann flygplanet gömma sig bakom ett moln.

Hotellet hade inga p-platser så vi hade lämpligt satt ”Den lilla blå” på parkeringen utanför Kruttornet. Solveig såg en viftande gubbe på kullen och kom upp till mig. Jag passade på att knäppa två foton, innan vi tömde bilen och gick igenom Almedalen till Kalk Hotel. Någon kanske noterar att den första bilden har vissa likheter med den ovan. Men det är två helt olika pekfingrar inblandade. 😉

Fråga 12

Publicerad den av
54

Vilken veckodag under sommaren stod vi vid strandpromenaden och fotade färjan?

A. TISDAG
B. SÖNDAG ❤
C. FREDAG

Aktuell tabell efter 12 frågor:
Wiolettan, 43 m meter upp till bassängkanten
Znogge, 52 m
Maj, 68 m

Anita, 69 m
Lizzanpizzan, 69 m
Sven-Arne, 69 m
Börje, 69 m

Laila, 70 m
Marianne, 70 m
Thomas, 72 m
Lena W, 73 m
Kerstin N, 74 m
Gunnel, 74 m
Eva J, 75 m

Minton, 81 m
Louise, 81 m
Signhild, 84 m
Blomsterbönan, 86 m
Marie T, 89 m

Mia J, 90 m
Marie K, 91 m
Ing-Britt, 92 m
Ditte, 93 m
Primrose, 93 m
Gunilla W, 93 m
Ingela, 95 m
Kerstin J, 95 m
Emil, 96 m
Eva R, 96 m
Anki A, 97 m
Eva-Lotta, 98 m
Inger, 99 m
Martin, 99 m

Anette, 100 m
Anna T, 100 m
Susie, 100 m
Övriga befinner sig i omklädningsrummet. Kanske några till vågar sig ner i vattnet. 20 frågor återstår

Bosses förtugg:
Den här typ av fråga behövs ibland för att betona att det är lika mycket en lek som en tävling.
Regler & mål:
Var snäll och skriv bara en bokstav.
Alla deltagare startar på hundra meters djup. När någon nått vattenytan får personen kliva upp från bassängen. Om fler än en når vattenytan vid samma kväll vinner den som kom upp först. Ingen kommer såklart högre upp än vattenytan.
Frågorna 15-20-25 har fyra alternativ. Lycka till. 😊
Rätt svar ger varje kväll följande meter upp i bassängen:
10-9-8-7-6-5-4-3-2-1-1-1 o.s.v.
Tävlingstid:
Från en heltimme mellan 07:00-20:00 till stängningstiden 21:00.
Skrap-Kryss till följande:
De tre på pallen. ❤ ❤ ❤
Den som når vattenytan som SEXA. ❤
Den som når vattenytan som TRETTONDE person. ❤
Fotnot:
Glöm inte bort Korsordsmästerskapen, som dyker upp varje novemberkväll klockan 19:00 och stängs klockan 21:00.