En halvö av världsklass

Publicerad den av
24

Kategorin FAVORITER I REPRIS bestämde jag mig för INNAN bloggen startades 1 januari 2019. Pärlorna är värda mer än ett inlägg. ❤

Det blev kärlek vid första ögonkastet NÄR jag en augustidag 2016 kom hit för första gången. Närsholmen är verkligen savannliknande. Men huvudskälet vid detta besök var en annan sorts kärlek, försöka hitta Adam & Eva.

Först gjorde vi ett gemensamt försök med den angenäma uppgiften att lokalisera orkidén. Sedan kom vi på att vi skulle byta till en mer tidvinnande taktik. Solveig letade efter Adam och jag spetsade in mig på Eva. Skojar såklart. Medan Solveig gick in tallskogen mot södra delen tog jag mer än gärna partiet nära vattnet. Undra hur många bilder jag brände av mot den polkagrisrandiga fyren? Jag lyckades också hitta en orkidé som vi inte bloggat om ännu.

Fint ögongodis, men hallå Solveig? Var det inte Adam och Eva vi skulle hitta? 🙂

Det här var första gången som vi skumpade runt fyren med bilen. Förra sommaren var cyklarna med. Vid tidigare besök har vi parkerat ”mellan de nyfikna kalvarna” eller parkeringen framför grinden.

Jag tog mitt förmiddagsfika på en bänk vid muren. Njöt av naturen, det glittrande havet, olika sorters fåglar och zoomade in ett spännande fiskeläge. Undra vilket det var? De ligger rätt tätt på östra sidan, vid vissa kustremsor. Tyvärr skyltas det heller inte i överflöd.

Ni som följer bloggen kontinuerligt vet såklart att Solveig hittade Adam och Eva. När vi fortsatte halvön runt med bilen fick jag också se dem på nära håll, riktigt många och vackra.
I år är tävlingen inte längre rättvis. För medan Solveig sitter på huk och tar massor macro-bilder står liksom inte jag i givakt och tittar på. 😉

Seriös sammanfattning:
Vilken fantastiskt fin ö vi har äran att bo på. ❤

Hällarna lyser i blått

Publicerad den av
21

Vi stack iväg en dryg timme innan vi skulle hämta lördagens matkassar, med avsikten att Solveig ville hitta och ”macrofota” de blå juvelerna som skulle finnas på Södra Hällarna.

Ut mot klintkanten breder de öppna hällmarkerna ut sig och där går det just nu att njuta av exempelvis bergskrabba.

För oss som är fastboende på ön är det häftigt att veta att den bara finns på Gotland och Öland. Annars förekommer den närmast i Spanien och Sydfrankrike.

Bergskrabban har en vedartad jordstam som fixar frysningsrörelserna under vintern.

Blomman har fyra ståndare, två längre och två kortare. Blomkronan är tvåläppig och frukten är en nöt som är innesluten i det femflikade fodret.
Överkurs. Det mer ”avancerade namnet” på växten är Globularia vulgaris L.

”Runt midsommar” brukar blomningen vara som mest intensiv.

Fotnot:
Imorgon eller ikväll funderar vi på att byta header. (Bilden längst upp på bloggen). Det var ett bra tag sedan sist. Hoppas vi hittar någon lämplig bild från inlägget, som dyker upp här imorgon.

Vi cyklar på; del 4-4

Publicerad den av
16

Materialet är gotländsk kalksten. Det hämtades i närområdet, delvis i vallgravarna.

Du som bor här eller ni som besökt gotlanduppochner vet kanske namnet på porten. Det är tillåtet att ta sig en titt i kategorin Portar & torn i ringmuren. 😉

När Solveig, efter att ha fått jobbet som speciallärare, åkte hit en andra gång för att hälsa på i skolorna och titta på bostäder bodde hon i ”Vita huset”.

Tänk att det bara var i Visby, Kalmar och Stockholm, som det i Sverige fanns stadsmurar på medeltiden.

Vackra blommor. Namnet kan jag inte.

Skolporten och Kvarntornet cyklade vi förbi.

Den port som vi passerade flest gånger, som turister på Gotland, är helt utan konkurrens Österport.

Nya muren kom upp efter att en del av muren vid Östergravar rasade, i början av 2012.

Sparbössan utan snö – jag jämförde med blogginlägget som vi la in i vintras.

Jag måste ha hört fel? Men helt säker är jag inte. För efter jag hörde ett hest kraxande och frågan om jag hade betalt tull… är jag nästan helt säker på att hesheten avtog och jag hörde ”Det går bra att Svisha.” Detta nämnde jag inte med en stavelse för Solveig. 😉

När jag ser bilden tänker jag på en ny kategori som kommer att dyka upp förr eller senare på bloggen.

Vid Smörasken insåg vi att cykelturen började närma sig sitt slut.

Vid Mynthuset hade vi cyklat varvet runt och gått i mål med vårt personliga mål. Nu återstod bara att leda cyklarna nerför den branta guppiga stigen, för att nå Norderväg och därefter en sista tuff uppförsbacke.
Redan i början av backen kunde vi se Konditori Norrgatt. 😀
Jag satte mig på uteserveringen och inväntade godsakerna, som vi var väl värda denna cykel-lördags-morgon.

Fotnot:
Glöm inte att gissa på de sex färgerna i månadens fototävling. Eller skriv livlina så många gånger som du vill.
Nu har vi bara sådär femhundra-sexhundra nya foton att ta hand om. Då har jag ännu inte tömt 2 st kameror med morgonens bilder. Ännu en gång stämde väderappen. På hemvägen blev det molnigt och solglasögonen åkte av. Vilken tur att vi körde iväg klockan 06:04.

Vi cyklar runt; del 3-4

Publicerad den av
11

Vi njöt av sträckan längs med mur och Almedalen. Nu har vi kommit fram till där muren svänger söder ut. Porten där den glada baggen sitter heter Lilla Strandporten.

Här tar muren ”paus en bit”. Det finns med andra ord ingen ringmur runt hela Visby innerstad.
Efter vi cyklat på Tage Cervins gata bar det vänster upp till Donners Torg. Vidare in på södra delen av Strandgatan, där vi passerade landshövdingens bostad. Vi gottade oss av utsikten från Slottsterrassen och insåg efter en stund, att nu gällde det att ta fram sisun inom oss. Undra vad det heter på gutniska? Rauki flinta?

När bilderna skulle redigeras insåg vi att det fanns inte en enda bild från den tuffaste etappen längs Södra Slottsgränd, där vi stegade uppför med cyklarna bredvid oss. Kamerorna var i cykelkorgarna. Påläst som jag var, kände jag till öppningen där vi återigen skulle befinna oss utanför ringmuren. Cyklarna fick vi bära uppför en gammal liten trappa. Sedan var det som vi kom in i andra andningen. Efter en slurk dricka återkom energin. Men vi valde att leda cyklarna tills det blev lite planare igen. Några bänkar såg frestande ut. Antagligen var vi för trötta för att våga sätta oss en stund. Kanske hade vi ”växt fast”. 🙂

När Solveig såg fina blommor åkte en kamera fram igen.

Extra kul var det för mig som gjorde min premiärtur längs södra muren. Den enda gången jag sett en bit av muren där, var när vi förra året bodde en natt i närheten och körde bil genom Skansporten. Veckan innan C tog fart. Solveig däremot har vandrat runt muren med våra döttrar. En av våra tjejer älskar att gå runt muren och fota. Så jag har sett fina foton härifrån tidigare.

Det här var en vacker sträcka. Trots att vi inte såg något hav. 😉 I en sänka i Södergravar fanns en liten mysig fotbollsplan med två mål med nät. Där hade jag älskat att lira. Bredvid fanns en lekplats. Borde nästan varit helt skyddat från vinden.

Så nådde vi välbekanta Söderport och kom in på plant asfaltsstråk. Endast en land-etapp kvar tills målet hägrade i ”Muren runt”. Den etappen från förra lördagen kommer i morgondagens blogginlägg. Idag hade det nästan varit för varmt för att cykla rundan.

Vi cyklar runt; del 2-4

Publicerad den av
10

Nu var vi nere på mer plan mark, med utsikt över det öppna havet. Solen hade inte kommit tillräckligt högt upp. Framför allt inte på vägen precis utanför muren, där vi rullade fram.

Sjömuren byggdes först. Någon gång efter mitten av 1200-talet stod den färdig. Ursprungligen var den ungefär 5,5 meter hög och ca 1,5 km lång.

Murfallet. En av två möjligheter längs havet, att byta position till insidan av muren. Det gör vi ibland när det blåser för rått från havet. Då kan vi mötas av en avsaknad av vind. Som att komma in i en ny värld.

Men nu rullade vi ner en bit och styrde vänster i kurvan.

Här stannade Solveig och tog en bild, från där vi nyss kom.

Det finns spännande gluggar kvar här och där i muren.

En ny sväng och lite uppför. Längre fram ser du möjligheten att gå in i en port eller ta en kort paus på en bänk.

Inte vilken oromantisk port som helst. Kärleksporten har jag visat upp och berättat om tidigare.

Solveig noterade antagligen, att jag stod där och blickade ut över havet.

”Tre sekunder senare”. Efter över trettio år är hon van vid situationen. ”The Invisible man”. 😉

Vid Kruttornet vände vi oss om och tittade ut över havet. Än hade vi en bit kvar till det brantaste partiet. Om vi fixade att ta oss upp eller ringde Färdtjänst kommer i tredje delen.

Vi cyklar runt; del 1-4

Publicerad den av
16

Vi sa det redan förra året, att vi borde cykla runt hela muren vid samma tillfälle.
I lördags morse blev det av. Vårt mål var att kontinuerligt hålla oss utanför muren. En annan gång blir det kanske tvärtom. 😉

3 440 meter lång är norra Europas bäst bevarade ringmur, som stod klar 1288.
Vi startade utmed Nordermur, som är den bäst bevarade sträckan med längsgående vallgravar.

Jag tog täten och lät Solveig ta ansvar för fotograferandet.

Det finns tre möjligheter att ta sig in till innerstan på norrsidan. När det gäller bilister finns enbart vägen genom Norderport. Här ser du S:t Göransporten.

Vi lever just nu i syrenernas tid, som Per Gessle sjunger på soloskivan ”Hjärtats trakt”.

Här har Solveig vänt sig om och tagit fotot uppåt, mot S:t Göransporten och Långa Lisa.

På höger sida har vi passerat Nordergravar och är på väg mot Strandgärdet.
På vänster sida sida står det tyskklingande Lübeckerbräschen.

Det var lite kyligt just här. För fortfarande hade vi haft nerförsbacke hela vägen från vår bostad. När det är medvind tar det inte många minuter för oss, att hemifrån nå muren. Men jag var medveten om att tredje ”mursträckan” skulle bli en utmaning för oss.

På den här bron har vi knallat väldigt många gånger, när vi satt bilen vid havet. Bron leder till Snäckgärdsporten.

Vilken härlig bänkplats att sitta på. Nu gällde det för oss att försiktigt ta oss ner den sista biten. Jag valde att cykla. Solveig som hade mer värdefull last ledde cykeln.

Dörrarnas färg; akt 6-9

Publicerad den av
25

Dörr 1

Dörr 2

Dörr 3

Dörr 4

Dörr 5

Dörr 6

Fototävlingen 2021 består av nio akter. De tre sista är av finalkaraktär och för med sig en justering i poängsystemet och upplägget.

Regler/Poäng:
Tävlingstid: Från inlägg till månadens sista minut, 23:59.
Din uppgift är att gissa färgen på de sex enfärgade dörrarna eller välja livlina, som garanterar en baspoäng/dörr.  
De sju färgerna som du kan välja på är:
BLÅ, RÖD, GUL, GRÖN, BRUN, SVART och GRÅ.
Skriv tydligt nummer, färger eller ordet livlina.

Den som först svarar rätt färg på en dörr får 3 poäng.
Alla som därefter svarar rätt färg på samma dörr får 2 poäng.
Ordet livlina ger 1 poäng/dörr.
0 poäng för fel färger.

Väljer du en ”åttonde färg” får du minuspoäng.  
Maxpoängen i juni-akten är 18 poäng.

Aktuell tabell efter juni 2021:

Pl.NamnPoängRanking
1Gunilla W2083
2Eva R2085
3Sven-Arne1956
    
4Znogge1837
5Maj1778
6Lisbeth1572
7Tove1362
8Eva-Lotta1136
9Ditte1077
10Wiolettan941
    
11Gillas982
12Emma C9103
13Laila847
14Anita864
15Blomsterbönan650
16Börje472
17Anna473
18Gunnel281
19Kerstin294
20Anki A197
    
21Åse091
22Lena092
22Louise092
24Ethel096
25Ing-Britt097
26Betty0100
27Ingela0102
28Susie0108
29Primrose0109
30Yvonne0110
31Marit0112
32Ola0114
33Alla andra 😊0119
34Karin-1113
35Marie-2116

Facit, akt 6:
GRÅ-GRÅ-BLÅ-BLÅ-GRÖN-GRÖN
Priser:
Den som har FLEST rätt i sluttabellen är FOTOMÄSTARE 2021
Alla tre på pallen får var sin Skrap-Kryss.
Dessutom lottar jag ut 2 st Skrap-Kryss bland övriga som deltagit i minst 5 akter. Det betyder att ex. den på plats 35 kan bli miljonär. 😊

Vid samma antal poäng i sluttabellen:
Den som svarat fortast under tävlingstiden och därmed har lägst ranking bedöms först. Spelar ingen roll om deltagarna haft rätt eller fel. Har man inte deltagit får man siffran bakom sista deltagaren i aktuell månad. Som rättvis domare vill jag inte hamna med en fot klämd i dörren. 😉 Skulle mot all förmodan två eller fler i sluttabellen ha både samma poäng och ranking bedöms den som svarat först i septembertävlingen som segrare.

Domarens funderingar vid planerandet av årets fototävling:
En mix av följande krävs för att nå pallen 2021:
Bloggbesök, en skriven kommentar, bloggföljare, tur, taktik, listighet, mod, skicklighet, kyla, snabbhet, beslutsamhet och tålamod. Vad enkelt det låter. 😊

Grävmaskinisten stötte på patrull

Publicerad den av
10

Söder om Snoderån (förr Stenbro å) skulle en grävmaskinist 1998 gräva ner en elkabel.

Under torven låg något hårt och väldigt tungt. 3,5 ton vägde bildstenen som tros vara från 700-1000-talet.

Redan 1885 hittades i resterna av en gammal bro på platsen, en bildsten från vikingatiden. Denna första sten står idag norr om ån.

Det finns två bilder på bildstenen som upptäcktes 1998. På övre bilden finns en fyrfota häst med en ryttare som bär en nerfälld lans. De möter två kvinnor som bär på ett dryckeshorn.

På den nedersta, som jag upplever som tydligare, finns ett skepp med rutat segel, hugget i låg relief. Det går också att se en mast och skrov.


Dactylorhiza sambucina – Adam och Eva

Publicerad den av
16

Alla orkidéer är fridlysta sedan 1992. Gotland är det landskap i Sverige som har flest arter. Tre arter finns enbart på ön; Kärrnycklar, Alpnycklar och Stor Skogslilja. Vi tänkte försöka att hitta så många arter som möjligt. Vi har redan insett att det inte kommer att bli lätt…

När vi cyklade på Närsholmen förra året, var vi försent ute för att hitta Adam och Eva. Den här gången gick det bättre. Blomningsintervallen är annars från mitten av maj till någon vecka in i juni.

För att lyckas hitta dem fortare delade vi på oss. Jag sökte igenom den södra delen av ”savannen” och lyckades hitta en annan orkidé som kommer i nästa inlägg, i denna kategori. Solveig tog den norra delen och hade framgång. När jag någon timme senare rattade bilen och krypkörde bland hålorna fick jag också njuta av A och E. Det fanns ett stort bestånd.

Arten trivs bäst på torra öppna betesmarker eller ängen. Men de som väntar lite med gräsklippningspremiären och inte trampar runt för mycket kan få njuta på sommarstugetomter. Nu sitter jag här och funderar på om det bara är ett ”teamuttryck” eller om en av färgerna alltid är Eva och den andra är Adam?

Den gula varianten är vanligast. 60 % har jag läst på två ställen.

Första fynd gjordes i Uppland och publicerades 1732. Nu finns Adam och Eva från Skåne till just nämnda Uppland. Men det finns en negativ tendens. Arten har minskat i antal under en längre tid.

Det sägs att formen på rotknölarna är människolik, som kan vara orsaken till namnet Adam och Eva. Färgerna på rotknölarna kan ändras från säsong till säsong. På någon lokal har tranor fått smak för knölarna. Personligen tycker jag de kan hålla sig till dansen. 😉

På promenad genom stan…

Publicerad den av
11

Vilken tur. Det fanns endast en ledig p-plats vid Kruttornet. Solveig gick iväg för att göra sitt ”macromånadsbesök” i Botan. Själv hade jag bestämt mig för att njuta av solskenet i Almedalen. För det var lovat sämre väder inom en kort tid. Då gällde det att passa på.

Vilken oas Almedalen är under årets alla tolv månader, för alla åldrar. Jag vet inte hur många olika aktiviteter som jag sett människor syssla med här. Ibland spontant. Andra gånger planerat.
Men vad behöver man mer än att lugnt ta del av allt som sker på promenad genom stan…

Det är svårt att ta in att denna plats var hjärtat i den medeltida staden Visby och att Almedalen var en del av hamnen. Stora skepp från norra Europa gled in här för att göra affärer.

Det finns igenmurade portar från den tiden. Från dessa portar gick det ut bryggor. Sedan var det en kort sträcka till Strandgatan med sina mäktiga handelshus. Tänk om jag kunde göra en tidsresa och få vara med om en dag på den tiden, när det kom in ett stort skepp.

Vilket håll du än går så följer jag med…

Till slut blev hamnen för grund och i slutet av 1400-talet flyttades den till sin nuvarande plats. Ändå fanns förbindelsen med havet kvar till mitten av 1800-talet. Vattnet utarrenderades och vid Kruttornet fanns ett fiskeläge.
Vid slutet av århundradet fylldes hamnområdet igen. Vad hände här sedan? Jo. Det fanns ett tag en kålgård och i början av 1900-talet grönsaksland. En del stadsbor anlade trädgårdar. På sommaren drevs ett tivoli i en del av området. Som tur var fick den lilla dammen vara kvar som ett minne av hamnen.

På 1870-talet planterades almar i det gamla hamnområdet. Det är därför parken fick namnet Almedalen. Men det var först på 1950-talet som det blev en parkanläggning.
På heder och samvete. Det var INTE jag som böjde stolpen. 😉

Jag hade för skojs skull satt på tidtagaruret i mobilen. Det hade gått 88 minuter sedan vi skiljdes åt vid Kruttornet. Så lång tid tar det inte att gå runt Almedalen. Men det du inte ser är alla foton som jag tog till andra blogginlägg och att jag hade ett möte med ”mitt älskade hav”. Eftersom Solveig inte gett sig till känna gick jag in genom Fiskarporten för att gå henne till mötes. Antagligen låg hon med sina objektiv nära någon växt/blomma. En del av mig kände en frestelse att gå uppför Skogränd eller berömda Fiskargränd och sedan gå ner till Botan via S:t Olof. Men det var såklart inte den vägen hon skulle ta tillbaka till ”Den lilla blå”.

Säkert blev hon förvånad av att det var så enkelt att hitta mig – denna gången.
Idag för 31 år sedan bytte vi förlovningsringar. ❤

Fotnot:
Kom du på vilket album som rubriken och de kursiverade citaten är hämtade ifrån? Det var Solveig som kom på att vi skulle ha den ”trenden” på rubrikerna i kategorin Morgonpromenad i Visby. Givetvis köpte jag den rakt av. Men en sak gillar jag inte att äta till fika. Det gjorde min pappa som ibland kom hem med en påse… 🙂