Jag hade länge längtat efter att få komma till Sigsarve fiskeläge, när det antingen var full blom på blåeld eller en magisk solnedgång var på gång. Nu stod vi där istället och såg ner mot den kultförklarade platsen, som låg inbäddad under en himmel som skvallrade om ett annalkande ösregn.
Från höjden zoomade vi in och funderade på hur hal stigen ner var efter allt regn på natten.
Vi halkade till några gånger men färden ner gick bra.
Havet har nött bort den yttersta delen av klinten så det bildats en bred klapperstrand nedanför de branta klipporna. Det här måste vara en av Sveriges mest orörda stränder. Så långt ifrån Tofta strand det går att komma en sommarhet gotlandseftermiddag i juli. Året då Gotland slagit nytt besöksrekord. Förra veckan var här 76 300 besökare.
Det är lätt att tro att det är en lugn och skyddad plats. Men stranden ligger helt öppen för västliga och nordvästliga vindar. Därför byggdes fiskebodarna för att Sigsarvebönderna som lagt ut nät skulle kunna stanna kvar och bevaka läget. Om vädret skiftade karaktär skulle de snabbt kunna ta upp näten.
När jag stod där vid strandkanten försökte jag tänka mig in i hur det var förr. Plötsligt tyckte jag det rådande vädret som vi hade, passade utmärkt in tillsammans med mina historiska tankegångar. Där fanns inte plats för blåeld och solnedgång. Istället var det fisk på bordet som gällde.
Hall-Hangvar naturreservat har så många godbitar. Nu hade vi tagit oss upp för branten och befann oss strax intill där vi slutade, när vi vandrat från Svarthäll. Nu skulle ”Den lilla blå” få bekänna färg igen. För den smala gropiga grusvägen ner & upp till kustvägen 149:an hade åtskilliga dramatiska inslag och var inte gjord för fordonmöten. Ösregnet kom som tur var någon timme senare.
gotlanduppochner 
Vilken svåråtkomlig plats. Slirgrus är svårt! Men ni fick belöning för att ni tog er fram! Så vackert!
GillaGillad av 1 person
Det komiska var att vi inte skulle dit. Men vi hamnade i en skur på stora vägen och det såg helmörkt ut vid Elinghems ödekyrka där vi skulle ta sommarbilden. Då kom jag på att vi kunde vänta ut en ny skur och samtidigt försöka hitta en rastplats/parkeringsplats högst upp på klinten. Därifrån skulle vi ha en läcker utsikt mot havet. Hm. Det var när den smala grusvägen, med hål som var fyllda med nattens regn, plötsligt började gå neråt som jag anade ugglor i mossan. Samtidigt såg jag genom barrskogen något som borde vara havet. Ingenstans att tänka ens tanken på att vända. Ännu en gång där vi hade ”röta” och slapp både möten och punktering. Sammanfattning: Det blev ett lyckat premiärbesök.
GillaGilla
Härligt att det finns sådana orörda ödsliga platser kvar. Håller med om att vädret passar in i miljön. Det var annat än att handla online och hämta på Ica, livet som de levde där vid klinten.
GillaGillad av 2 personer
Undra om de hade tid att tänka ”våra tankar” på den tiden. Hur många timmar sov de om dygnet? Hur ofta oroade de sig för att barnaskaran skulle ha knorrande magar? Nu ropar någon att det är lunch. Fy vad bortskämd jag är.
GillaGilla
Ibland när jag råkar ut för nåt som är lite jobbigt, som idag när guacamolen var slut på affären, då tänker jag på Stormskärs Maja som rodde över Ålandshav (tror jag) för att EVENTUELLT få med sig en brödbit hem…
GillaGilla
Ett bra knep att ta till – som jag önskar att alla tog till ibland. Avdramatisera sig själv borde terapin heta. 🙂 Jag brukar le snett mot mig själv när jag är på fel tankar.
GillaGilla
Ner kommer man alltid men man vill gärna göra det i helt skick. Vilken fantastisk plats och vilken kontrast till fullpackade stränder.
Kram och god onsdag!
GillaGilla
Visst vill man. Jag tror inte att jag orkat med om vi plötsligt var en massa Bossar som irrade omkring i BOstaden. 😉 Det skulle varit spännande att jämföra med en kväll när solen gick ner där.
Vi kom nyss hem från det tredje 88 minuters trampandet.
Kram och tack
GillaGilla
Vilken underbar plats, så härligt ödslig. Förstår att ni tog er ner och det var verkligen mödan värt. Så fina foton och en plats som jag skulle älska att besöka. Tur att regnet dröjde.
Ha det så gott på er fina sommarö ❤️
GillaGilla
Blev direkt en till favoritplats. Jag tror du hade tyckt likadant. En plats att fylla på syre och i fred tänka alla sorters tankar. Så långt ifrån att leka sardin i sand det går att komma. Heller ingen risk att en turistbuss skulle kunna ta sig dit. Men med lite mer tur kunde vi mött en havsörn.
Tack ska du ha. Men snart ska vi åka plåtfågel till fastlandet. Först trevligt besök.
Kram ❤
GillaGilla
Underbara bilder i förra inlägget från Botaniska trädgården. Städers parker är sååååå viktiga, alla kan inte ta sig ut i naturen. Viktigt att spara mark när man bygger så tätt som man gör i dag. Sedan är ju er utflykt till Sigsarve något helt annat. Hoppas vi i framtiden kan ha kvar både de tuktade parkerna och den fria naturen. Undrar bara hur det ska gå till med tanke på antalet besökare på bl.a. Gotland och Fjällen där jag varit en vecka, eller Skåne som vi återvänder till varje sommar sedan 30 år tillbaka.
GillaGilla
Det är tur att det finns myndigheter som sätter ner ”spaden” på rätt sätt. Annars hade Gotland sett helt annorlunda ut vid kusterna.
Nu är kulmen nådd här. Många har valt populära ställen i Sverige istället för utomlandstripp. Både bra och dåligt. Viktigast är att inte åka någonstans alls om man har symptom. Tänk att ni varit där nere 30 år. Ett mycket fint ställe. Ni måste ha ”tusentals” minnen därifrån. Dags att skriva en bok? 🙂
GillaGilla
Spännande plats och passade väder. Kändes lite kusligt.
Kramar från oss
GillaGilla
Det hade varit häftigt att kunna jämföra med de två alternativ som jag tog upp. Tror dock inte vi vågar chansa en gång till. Dessutom vill vi hinna med allt annat som vi har på vår lista. Jag skulle behöva ett liv till. 😉
Kram
GillaGillad av 1 person
Usch, vad hemskt – 76300 besökare. Hoppas de går hem snart. Landskapet är lika vackert med moln. Då hade ni tur att ösregn väntade till ni var hemma. Vi blev dyblöta idag. Busvädret fortsätter. Vi har haft så mycket regn på sistone att vi har redan nått den årliga nederbörden och det är fortfarande 5 månader kvar…. Kram Anne
GillaGilla
Du hade kunnat speja på havsörnar i den trakten. Fast jag tror inte jag såg en enda fågel.
Hur ska det sluta om det fortsätter i den takten. Tänk om det kunde komma regelbundet lite fint ett par timmar varje natt. Aldrig får jag bestämma. 🙂
Kram, Bosse
GillaGilla
Jag älskar havörn. Uppehållsväder och solen är tillbaka. 🙂
GillaGilla