Vi passade på i söndags att ta oss ner innanför muren, för att få till några snöbilder. Efter att ha parkerat vid Solveigs arbetsplats valde vi att pulsa i snön på kullarna, istället för att gå på de isiga gångarna. Det saltas inte på Gotland och sandas inte överallt. Invånarna är vana att ta det piano.

Nu är den 3440 meter långa ringmuren en vacker sevärdhet. För länge sedan var detta ett hotfullt område att befinna sig på.

Innanför muren finns de mysiga gränderna som är vackra året om. Den här gången gick vi mycket sakta. Linsskyddet var på kameran under de halkiga, försiktiga stegen.

Här insåg vi att, akuten skulle varit alltför nära, det inte var tänkbart att ta sig ner och upp. Skylten varnade också för det. De gör inget åt kyrktrappan. Hänvisar istället till Finntrappan lite längre söder ut. Eftersom vi ändå skulle nå de ”fotoobjekt” vi var ute efter gjorde det inte oss något.

Solen fanns bakom oss. Framför oss var det väldigt mörkt på himlen mot norr. Runt omkring oss kretsade flera flanörer. Mitt ”skidskyttesvartansiktsskydd” fick sitta kvar under hela tiden innanför muren. Osäkrast var det på marken.

Den vackra Lau kyrka fick i söndags nummer femtio bland bloggens medeltidskyrkor. Fotona från Domkyrkan skulle inte gå att få med i ett enda inlägg. Därför kommer vi att ha två inlägg, med uppdelningen; exteriör och interiör. Nummer femtiofem har S:t Maria tilldelats. Läggs in i mars.

Undra hur många biljoner bilder som tagits från Kyrkberget och promenaden längs klinten? Ända in på 1830-talet gick kor och betade här på klintens grässlänter. Först i början av 1900-talet låg betesmarkerna utanför ringmuren. Nu är det fint att bo häruppe. Förr var det sjömän och hantverkare som huserade här.

Vi hade gått igenom Dalmansporten på hitvägen. Efter att ha glidit omkring bland gränderna på Klinten var vi tillbaka på Norra Murgatan. Mitt mål var att se och fota två speciella hus som ligger på gatan. Det är inte så dumt att vara påläst. Allt får en ny dimension. Synd vi inte kunde få komma in i husen. Ett av dem var till salu för ett tag sedan. Mer om det i 1-2 blogginlägg i framtiden. 😉

För att variera oss tog vi Brunnsporten på tillbakavägen. Dessutom kunde vi skaffa oss ännu fler bildmaterial till kommande inlägg. Vilken ynnest att ha nära till allt sevärt. Men nu lockade varmt kaffe och en av Solveigs nybakade chokladbiskvier. Farligt goda. ❤