Granitbröllopsdag och Apskräck

När solen och hösten visade upp sin finaste sida körde vi ner för att ta ett par årstidsfoton till kommande inlägg. Det var söndag och härligt väder. Därför passade många människor på att njuta av oktobersöndagen. Vi hade tur och fick en parkeringsplats vid havet.

Vilken fin stad vi bor i. Borde vara den finaste som vi bott i hitintills. Ändå är konkurrensen absolut inte dålig. Jag hävdade i många år att Umeå var min favoritstad. Ystad, Hjo, Båstad och Falkenberg var suveräna sommarstäder. Jag vet att Båstad inte är en stad. 😉

Efter vi strosat runt i Almedalen gick vi in i en port i ringmuren och fortsatte till…

… Botan såklart. Platserna ligger inte långt ifrån varandra. Fortfarande fanns det mycket vackert att se på i Botaniska Trädgården. Det gör det faktiskt alla årets dagar och är orsaken till att vi har gett den en egen kategori på bloggen. Säkert har vi hunnit plåta över tusen bilder. Tur vi inte lagt in alla. 😉

Undra hur många miljoner människor från olika länder som vandrat här genom åren? Vad tog de med för några ljusa minnen hem? Valde de att gå ut genom Kärleksporten?

Mitt färskaste minne var när jag denna oktobersöndag höjde blicken och såg vad som fanns i Apskräck-trädet. Igår googlade Solveig och läste högt för mig att 2017 var det första gången på 38 år som Apskräck blev med kottar. En stor händelse. Undra om detta är andra gången? Brödgran låter inte lika häftigt som dess alias. Längs Andernas sluttningar i Argentina och Chile kan granen bli hela 50 meter hög. Smeknamnet Apskräck beror på de stora vassa barren som apor undviker att hoppa i. Själv fick jag heller ingen större lust att prova.

Nu hade vi tagit oss utanför en grind. Har vi inte bråttom älskar jag att välja olika vägar ut från den fina parken och strosa uppför och nerför gränderna. Men framför allt älskar jag tjejen som jag gifte mig med idag, för trettiotvå år sedan. ❤ Då var det också en varm solig oktoberdag. Vad passande att bruden heter Sol-veig. Igår fick vi lära oss att vi firar Granitbröllopsdag.

All vår början bliver svår…

Botaniska trädgården i Visby, även kallad ”Botan” är utnämnd, av oss, till en av Visbys vackraste och trevligaste platser. Återigen kommer vi att besöka ”Botan” en gång i månaden – den här gången med ett macro.

”All vår början bliver svår, bättre går det år från år” är en ramsa från Prinsens ABC-bok från 1883. Kom att tänka på den när jag skulle sätta rubrik till detta inlägg. För några veckor sedan fick jag ett nytt macro till kameran. En spännande utmaning väntar…

Nu gäller det att hålla koll på inställningar, avstånd… och så var det det där med att orka hålla kameran stilla, för den har blivit så tung med det nya objektivet på. Jag kom att tänka på hur det var en gång i tiden när min storebror skulle försöka lära mig något nytt. Efter ett tag gav han oftast upp eftersom jag ganska snabbt ville försöka själv istället för att lyssna på honom som kunde. ”Jag kan! Jag kan!” lär jag ha sagt. Tycker nästan jag känner igen den där känslan när Bosse påminner mig om att vi har en gedigen, digital handbok till vår kamera. Läsa på? Nja, det känns inte så lockande. Alltså går det ungefär 20 misslyckade bilder, minst, på en som jag blir någorlunda nöjd med.

Skärpan i bilden hamnar på de mest konstiga detaljer. Andra gånger blir det ingen skärpa alls. Fotot på trädet med det ovanliga namnet Apskräck blev det ingen riktig skärpa i, men bakgrunden blev häftig..

Trollhassel är en tapper vinterblommare. Jag läste att den kan blomma på bar kvist redan innan jul och att den sedan kan fortsätta blomma hela vintern. Tror inte att den blommade när vi gjorde vårt julaftonsbesök i Botan, eller också var det bara så att vi missade den då. Nu i januari stod den i full blom. Vacker eller hur?

Giftsumak har en varningsskylt bredvid! Dekorativ, men här gäller verkligen uppmaningen ”Se, men inte röra!”

Det här känns väl som Gotland dubbelt upp?

Julaftonsrosorna hade fått ge upp efter en period med snö och minusgrader. Knoppen som stod tåligt kvar, var för tillfället utsmyckad med en vattendroppe…

Favorit i repris – julros.

Det här lilla konstverket får avsluta dagens inlägg. Funderar över om det kan vara en fjärilsbuske. Vilket som, jag ser fram emot att få återvända till Botan om en månad igen.
Då kanske jag till och med har köpt ett stativ så att kameran står stilla. Och kanske, kanske finns det lite mer hopp om vår då. För just nu både snöar och yr det utanför fönstret…

Text och bild: Solveig Lidén

Fråga 3

Vad ser du på bilden?

1. APSKRÄCK
X. BJÖRNFASA
2. TIGERBETT

Dagens segrare:
Znogge Grattis till en trippel. Du är historiskt sett ensam om att ha vunnit denna nya tävling. Siktar du mot grandslam? 90 points. 😉

Aktuell tabell:
9 poäng: Znogge

6 poäng: Ditte Akker, Lena Wik, Gunnel Moberg, Anki Arvidson, Åse Holmander-Mehlin, Tobbe Nilsson, Minton, Lisbeth Ahlskog, Susan Johansson, Eva-Lotta, Signhild Hortberg och Wiolettan

4 poäng: Eva Johansson, Gunilla Wahlberg, Eva Rohlén, Christinafotograferar, Cecilia Ottosson, Maj Johansson, Inger Börmark och Kerstin Nilsson

2 poäng: Marie Kristoffersson, Börje Carlsson, Anne Bondin, Marianne Johansson-Sturk, Lollo och Anne Klasson

1 poäng: Ingen ny har missat ännu.

0 poäng: Övriga 😉

Flest trepoängare, först:
Znogge, 3
Högst placerad manlig deltagare:
Tobbe Nilsson
Deltagit alla gånger – än så länge: 😉
Znogge, Gunnel Moberg, Ditte Akker, Tobbe Nilsson, Minton, Åse Holmander-Mehlin, Lena Wik, Lisbeth Ahlskog, Susan Johansson, Eva-Lotta, Anki Arvidson, Signhild Hortberg och Wiolettan.
”Domarefakta”: 20-15-13 kvar.
Överraskat mig med att deltaga under de 30 dagarna:
Anne Klasson och Lollo (än så länge)

Jag trotsade regnet och gick på morgonpromenad. Efter förra veckans härliga upplevelse med ljus och soluppgång var det tillbaks igen. Mörkret. Dessutom i sällskap med vått från himlen. Vilken tur att jag har tak över huvudet, värme från element och något gott att se fram emot till fika. Dessutom ska en fråga till in här – innan klockan 23:59. Borde jag hinna med. 😉  Kram från tävlingssnickaren

Botaniska Trädgården – septemberbesöket

DBW (De Badande Wännernas trädgård) Botaniska Trädgården anlades 1855. Det som är speciellt med trädgården är att växter som borde vantrivas här trotsar det geografiska läget. Orsaken är att Visby ligger i odlingszon 1.
En gång varje månad under 2019 tänkte jag och Solveig besöka denna oas som kallas för ”Botan” i folkmun. Vi ser fram emot att se både exotiska växter och mycket annat ögongodis. Välkommen att följa med oss på våra utflykter till denna fantastiska trädgård.

Då var vi tillbaka för nionde gången för en bloggpresentation av läget i denna fantastiska trädgård. Vi märkte direkt att det hänt en hel del sedan förra besöket.

Rosor är tacksamma. De har en extra lång säsong på Gotland.

Vi kunde inte låta bli att även denna månad ta med en dahlia.

Skäggbusken hade fint besök.

Kvinnan och hunden tycks ha det behagligt på bänken vid kryddträdgården.

Verbena & tagetes.

Detta är ingen falsk stormhatt utan en äkta stormhatt. 🙂

Bron har inte visat upp sig sedan januari. Då i en annan vinkel och med mindre grönt omkring sig.

Fjärilsbuskar satte vi utanför min skrivstuga som en berså en sommar i Skummeslövsstrand . Ett par månader senare kom jag med förslaget att vi flyttar till Ystad. Orsaken var en video om en perfekt utbildning för vår äldsta dotter. Hoppas fjärilsbuskarna fick vara kvar.

Det var full aktivitet i kärleksörten.

Apskräck låter som ett läbbigt namn. Den var i alla fall vass, tyckte mitt nyfikna finger.
I vilt tillstånd kan barrträdet bli nästan 50 m hög. Denna planterades 1979 och firar alltså 40 år 2019.

Vi går mot höst. Vindruvorna såg goda ut.

Avslutar med tulpanträdet. Jag är tacksam för att vi var där i lördags. Då var vädret fortfarande härligt.