Decemberbilden 2020


Det blev två bilder från Kyrkberget i denna första almanacka. Undra vilka tolv motiv det blir nästa gång. Jag är superladdad inför 2020:års vistelse på Gotland. Första hotellnatten är bokad. Vi rivstartar med hotellnatt på hemmaplan. Fast kategorin heter ”Sova borta”.

”Om vi kunde sälja våra erfarenheter för vad de har kostat oss skulle vi vara miljonärer.”
                                                                                                            Pauline Philips

Oktoberbilden 2020


Det har sin charm hela året om, att knalla iväg till utsikten från Kyrkberget. Men givetvis fördrar jag vissa scenarier framför andra. Etta på min personliga lista ligger trots allt att  uppleva en solbjärga (solnedgång) från den höga platsen. Men just nu skulle jag vilja ha vacker nysnö och en nyfiken sol när jag kommer dit nästa gång.

”Jag vägrar medge att jag är mer än femtiotvå även om det gör mina söner oäkta.”
                                                                                                              Nancy Astor

19:58


Med en välfylld kaffekorg cyklade vi (rullade mest) ner till ringmuren. Redan här från Kyrkberget såg jag att vår favoritbänk var upptagen vid Norderklint. Ett yngre par satt och väntade in skådespelet på himlen.

Idag är det så när som på två dagar en månad sedan vi var där. Då jämförde vi med förra tillfället vi såg solnedgången. Jag berättade denna kväll, 27/8, att dagen minskat med 3 timmar och 40 minuter sedan sommarsolståndet. Det lät då vemodigt. Nu hade jag mer än gärna haft det så. För…

… i dagens morgontidning står det att solen går ner 18:38 och att dagen minskat med hela 6 timmar och 2 minuter.

En grupp med guide stannade till en stund och fick lite info, innan de fortsatte nerför kyrktrappan till en väntande middag.

Vad mysigt vi hade det där på filten. Gott att äta & dricka.   Det här fotot är rätt tufft med sina olika färgtoner på havet och på himlen.

Dags att vända hemåt i skymningen. Fast först tog vi några vändor bland gränderna innan vi cyklade ut genom Dalmansporten som du ser på bilden.
Jag vill ha beröm. Tänk att jag fick ner 53 foton till endast 6 st. Därför fick exempelvis inte detta fotot vara med. 😉

Där jag ställde in kameran på solnedgång. Minns att planen var att ta ett foto när den långa båten var mitt i skenet. Men något annat kom antagligen emellan. Livet kanske.

Fotnot:
Nu ska jag återvända till mitt pysslande med novembertävlingar. Det är mer än vanligt. 71 uppgifter och lika många foton. Tre olika forum. Blogg ett, blogg två och Facebook.
https://gotlanduppochner.com/tavlingar-november-2019/
Här kan du läsa information som sakta men säkert växer fram. Många timmar återstår innan jag slipat färdigt. Eftersom jag börjat tidigt känner jag bara glädje – ingen stress.  Jag är fylld med extra energi sedan våra älskade döttrar varit här tre dagar på besök.

Ps. Under min header på denna blogg finns sidan ovan.

Tre fina utsiktsplatser på klinten

Denna kategori kommer att handla om sådant som jag uppskattar och som tillför vardagen något extra. Att stanna upp och glädja sig åt småsaker tror jag betyder mycket för det inre och därmed för hälsan och välbefinnandet.
Vad är vardagslyx för dig? Skriv gärna en kommentar och dela med dig av dina tankar. Har du inte kommenterat på min blogg tidigare syns inte din kommentar förrän jag godkänt den.


Juni månad var en kalasmånad när det gällde att åka på cykelturer på hemmaplan. Vissa mornar åkte vi iväg efter frukost och ibland hade vi hela vår stad för oss själva. Andra dagar blev det fikakorg efter lunch. Det hände att vi hittade platser där vi var helt själva med utsikt, från en klint, över havet. Ibland fick vi hoppa av cyklarna för att leda dem i tät ”guppande” terräng för att nå drömstället. Då brukade aldrig systemkameran få följa med. Men denna gång var det tvärtom. Solveig höll min cykel medan jag klev upp på en kulle för att ta foton.

På andra sidan Dalmansporten är det inte långt fram till Kyrkberget. Vi tog en runda på Norderklint.

Både i romaner, reseböcker och broschyrer har jag läst om att just denna del av Kyrkberget kallas för Sveriges finaste utsiktsplats. Turisterna som rörde sig, stannade och fotade på området gjorde att det var svårt att fånga en bild från cykeln utan att få med några tvåbenta varelser. 😉

Nu har vi flyttat oss en liten bit åt söder. En kvinna är på väg nerför Övre Finngränd.

Härifrån blir det en annan vinkel över centrum. Jag zoomade in S:ta Katarina/Karin.

Fikaplatsen var utsiktsplats ”nummer tre”. Denna plats upptäckte vi av en slump en dimmig och regnig novembersöndag. (Ser nu en symbol på den nya kartan som berättar att det är en utsiktsplats.) Sedan har vi varit där ett par hala, småkyliga vintereftermiddagar.
Redan första gången längtade jag till när det fanns rosor framför husen och vi hade med en fikakorg och skulle sitta JUST HÄR. ❤
Nu var det denna dagen. Vad fint det var längs med Trappgatan. När vi satt och fikade gick en kvinna förbi och sa frasen ”Det där ser mysigt ut”. Några sekunder senare såg jag henne kliva in i huset mitt emot och jag fick lust att följa med henne för att få se hur det ser ut i ett sådant äldre hus innanför ringmuren. Helst även få se trädgården på baksidan. Större kravtankar hade jag inte. 😉

Jag zoomade in havet och en av de vackra ruinerna i vår mysiga hemstad. Från havet ser besättningen Visby från en annan vinkel. Samma stad men ändå inte just då.

När jag ändå höll på att leka med objektivet noterade jag en suverän ”hög plats”. Undra om de bor där och har blivit hemmablinda och tar utsikten för given? Är besökare? Hyr för en vecka? Vissa frågor ska jag inte ha något svar på. Vi satt kvar en stund till och njöt. Sedan gjorde vi något som vi är bra på. Rundade av när det var som bäst. Hoppade upp på cyklarna och …