En av fördelarna med att bo i Visby är att vi kan låtsas vara turister när vi vill. Avståndet till den del av staden som ligger innanför muren är kort, oavsett om vi tar bil eller cyklar.
Den här morgonen valde vi att ta bilen ner mot havet och parkerade utanför Almedalsbiblioteket

Vi konstaterade att det var ett tag sedan vi promenerat här. En sån tur att julbelysning och annat pynt fortfarande fanns kvar.

Varje hus har sin charm, men de som har så kallade trappgavlar får några extra poäng.

Om man, som vi, väljer att ge sig ut tidigt på morgonen får man, nästan, ha hela stan för sig själv. Tror att vi kan räkna dem vi mötte, under vår timslånga promenad, på en hand.

Enda nackdelen med tiden var att Kränku ännu inte hunnit öppna. Hit får vi återvända en annan dag. I 2020 års ”Kaffikalender” upptäckte vi Kränkus Ö-kaffe. Det bara måste vi köpa mer av…

Trots att vi numera bott nästan två och ett halvt år här i Visby har vi många outforskade platser kvar. Torget framför Konstmuseet var en sådan. Här hade vi inte gått förut…

Fastnade för det här huset, som säkert har sin egen historia…

Valv, behöver jag skriva mer? De är nästan lika charmiga som trappgavlar, tror jag…

Här har vi passerat många gånger förut. Framöver, när livet blivit som vanligt igen, då ska vi boka in oss en natt här på Kalk hotell. Det ser så mysigt ut.
Sakta vi gått genom denna vackra stad. Tack för att du ville gå med oss!

Text och foto: Solveig Lidén